![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/racerandthejailbird.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Racer and the Jailbird
\nBetyg 2
\nSvensk premi\u00e4r 29 juni 2018
\nRegi Micha\u00e9l R. Roskam<\/p>\n
Filmen b\u00f6rjar med en stark inledningsscen n\u00e4r den unge Gino jagas med hundar.
\nN\u00e4sta g\u00e5ng vi tr\u00e4ffar honom \u00e4r han en vuxen kille i ett st\u00f6kigt g\u00e5ng. Samtidigt dyker det unga raceress\u00e4t B\u00e9n\u00e9dicte (Bibi) upp. De blir k\u00e4ra och l\u00e4r k\u00e4nna varandra. Mer och mer blir hon medveten om hans st\u00f6kiga liv. Det h\u00e4ftiga g\u00e4nget \u00e4r inga jetsetare utan ett kriminellt g\u00e4ng med r\u00e5n som syssels\u00e4ttning. Att han ljuger om att han importerar och exporterar bilar blir snart klart. Men hon \u00e4r k\u00e4r. K\u00e4rleksscenerna \u00e4r heta och sensuella. Bilk\u00f6rningen p\u00e5 banan och landsv\u00e4gen snabb och intensiv. Men verkligheten kommer in och Gino, eller Gigi som han nu kallas \u00e5ker fast. Men Bibi \u00e4r ung och k\u00e4r och h\u00e5ller fast vid sin k\u00e4rlek. D\u00e4r kunde filmen ha slutat och det hade blivit en helt OK film. <\/p>\n
Men den slutar inte d\u00e4r. Ist\u00e4llet verkar det som regiss\u00f6ren har f\u00e5tt panik f\u00f6r att det \u00e4r f\u00f6r lite action och v\u00e5ld. S\u00e5 filmen forts\u00e4tter med d\u00f6dlig sjukdom, albansk maffia, tortyr, sk\u00e4llande hundar och mycket v\u00e5ld.<\/p>\n
Det blir som tv\u00e5 filmer i en och det \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ngt. En konstruerad historia som inte k\u00e4nns \u00e4kta. Tv\u00e5 bra sk\u00e5despelare i huvudrollerna kan inte r\u00e4dda filmen. Matthias Schoenaerts som Gino \u00e4r perfekt i rollen som sm\u00e5gangster. Utan egentligen vilja till brott visar han hur sv\u00e5rt det \u00e4r att hoppa av kriminalitet. Att den d\u00e4r sista st\u00f6ten alltid finns d\u00e4r som en m\u00f6jlighet.<\/p>\n
Att det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att falla tillbaka. Det k\u00e4nns \u00e4rligt i filmen medan andra saker \u00e4r osannolika. Vilken far och bror skulle acceptera utan protest att en ung tjej vill offra sitt liv f\u00f6r en d\u00f6md kille med l\u00e5ngt straff framf\u00f6r sig. Att hon som \u00e4r stj\u00e4rna p\u00e5 racerbanan bara slutar att k\u00f6ra. Ad\u00e9le Exarchopoulos, k\u00e4nd fr\u00e5n bland annat filmen Blue is the wormest colour \u00e4r bra sk\u00e5despelare men har h\u00e4r en roll utan st\u00f6rre utspel. <\/p>\n
En film med f\u00f6r m\u00e5nga ingredienser och utan en trov\u00e4rdig historia.<\/p>\n