![\"naguib_mahfouz\"](\"http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2009\/08\/naguib_mahfouz.jpg\" "\\"naguib_mahfouz\\"")
\nNaguib Mahfouz: \u201dMidaqq-gr\u00e4nden\u201d, kom ut 1947. Den handlar om n\u00e5gra m\u00e4nniskor i en gr\u00e4nd i Kairo under slutet av andra v\u00e4rldskriget, om m\u00e4nniskors l\u00e4ngtan fr\u00e5n det vardagliga gr\u00e5 ut till \u00e4ventyr och en ung kvinna som vill n\u00e5got annat \u00e4r leva ett liv som fru och mamma.<\/p>\n
Romanen kom allts\u00e5 ut f\u00f6r mer \u00e4n 60 \u00e5r sedan och trots att h\u00e4ndelserna utspelar sig i en muslimsk kultur d\u00e4r Allah prisas i varannan mening \u00e4r den precis som SVD:s recensent skriver ett tecken f\u00f6r det egyptiska samh\u00e4llet<\/a>:<\/p>\n Den lilla gr\u00e4nden i den brusande metropolen bildar ett eget mikrokosmos, med sina egna ritualer, koder och sociala hierarkier. Samtidigt kan gr\u00e4nden l\u00e4sas som ett allegoriskt tecken f\u00f6r det egyptiska samh\u00e4llet i stort.<\/p>\n Konflikterna mellan tradition och modernitet och mellan inhemska sedv\u00e4njor och v\u00e4sterl\u00e4ndska spelas upp ocks\u00e5 i den p\u00e5 flera s\u00e4tt slutna och skyddade gr\u00e4nden. Alla k\u00e4nner alla och vet det mesta om varandra. Som att kaf\u00e9\u00e4garen Kirsha \u00e4r slav under haschisch och homosexuell i smyg.<\/p><\/blockquote>\n Men den \u00e4r mer \u00e4n s\u00e5. Gr\u00e4nden och dess inv\u00e5nare lever i en brytningstid, d\u00e4r ett s\u00e4tt att leva st\u00e5r mot flera andra influenser, som livet runt om i v\u00e4rldens alla h\u00f6rn \u00e4r idag ocks\u00e5. S\u00e5 \u00e4ven om den skrevs f\u00f6r mer \u00e4n 60 \u00e5r sedan vibrerare ber\u00e4ttelsen av liv och s\u00e4ger n\u00e5got om hur m\u00e4nniskor \u00e4r, d\u00e5 och nu och i framtiden. Om m\u00e4nniskors egoism och drift att r\u00e4dda egna skinnet, om hur sv\u00e5rt det \u00e4r f\u00f6r en ung kvinna att inte bli utnyttjad av m\u00e4n. Hamida, den kvinnliga huvudkarakt\u00e4ren \u00e4r en fram\u00e5t ung kvinna som vill n\u00e5got annat \u00e4n bli fru och f\u00f6da barn och st\u00e4da och f\u00e5 stryk av sin man. Hon har en stark inre kraft och l\u00e4ngtan bort fr\u00e5n gr\u00e4nden och ut i v\u00e4rlden. Det var n\u00e4st intill om\u00f6jligt att uppn\u00e5 det hon ville i det samh\u00e4llet. Kanske det f\u00f6r\u00e4ndrats i dagens samh\u00e4lle, eller i vissa delar av v\u00e4rlden idag, men f\u00f6r m\u00e5nga, m\u00e5nga kvinnor \u00e4r Hamidas \u00f6de fortfarande h\u00f6gst relevant.<\/p>\n Att m\u00e5la fram en ber\u00e4ttelse s\u00e5 levande och s\u00e5 realistiskt g\u00f6rs bara av en m\u00e4stare. Det var inte utan anledning Naguib Mahfouz fick Nobelpriset 1988 i litteratur.<\/p>\n Det h\u00f6gtravande spr\u00e5ket kan ha att g\u00f6ra med \u00f6vers\u00e4ttningen, att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 fram det s\u00e4ttet att tala och f\u00e5 det att framst\u00e5 som fattiga m\u00e4nniskors spr\u00e5k i en smutsig gr\u00e4nd. Det kan vara ett medvetet grepp ocks\u00e5, f\u00f6r att f\u00e5 fram kontraster. <\/p>\n Recension i Dagens Nyheter<\/a>:<\/p>\n Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 Hamidas \u00f6de. Hon \u00e4r ett offer f\u00f6r modernitetens moraliska s\u00f6nderfall. Hon g\u00f6r uppror mot fattigdom och en f\u00f6rtryckande kvinnoroll.<\/p>\n Hon drar sj\u00e4lv p\u00e5 sig sin olycka med sin f\u00e5f\u00e4nga. Ber\u00e4ttaren h\u00e5ller sig dock neutral och Hamida utvecklas gradvis till romanens mest sammansatta gestalt, om\u00f6jlig att reducera till en formel.<\/p>\n Mahfouz f\u00f6ljer henne s\u00e5 l\u00e5ngt som det beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got som f\u00f6rst i dag \u00e4r en mer allm\u00e4n insikt: att modernitetens skarp\u00adaste konflikter utspelar sig kring kvinnokroppen och kvinnors plats i samh\u00e4llet.<\/p><\/blockquote>\n Fakta om Naguib Mahfouz i Wikipedia<\/a>:<\/p>\n Naguib Mahfouz (arabiska: ???? ??????, Nag?b Ma?f??), f\u00f6dd 11 december 1911 i Kairo, d\u00f6d 30 augusti 2006 i Kairo, var en egyptisk f\u00f6rfattare som mottog Nobelpriset i litteratur 1988.<\/p>\n Han b\u00f6rjade skriva som sjutton\u00e5ring och var starkt p\u00e5verkad av engelska och franska realister och existentialister, och blev en av arabv\u00e4rldens f\u00f6rsta betydande samh\u00e4llsskildrare. Han anses som en av de f\u00f6rsta moderna f\u00f6rfattarna av arabisk litteratur, tillsammans med Tawfiq al-Hakim, att utforska existentialism. Midaqq-gr\u00e4nden Relaterat: L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om b\u00f6cker<\/a>, recension<\/a>, litteratur<\/a>, spr\u00e5k<\/a>, Nobelpriset<\/a>, Egypten<\/a>, Naguib Mahfouz<\/a><\/p>\n .<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Naguib Mahfouz: \u201dMidaqq-gr\u00e4nden\u201d, kom ut 1947. Den handlar om n\u00e5gra m\u00e4nniskor i en gr\u00e4nd i Kairo under slutet av andra v\u00e4rldskriget, om m\u00e4nniskors l\u00e4ngtan fr\u00e5n det vardagliga gr\u00e5 ut till \u00e4ventyr och en ung kvinna som vill n\u00e5got annat \u00e4r leva ett liv som fru och mamma. Romanen kom allts\u00e5 ut f\u00f6r mer \u00e4n 60 […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,16],"tags":[],"class_list":["post-11875","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/11875","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=11875"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/11875\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=11875"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=11875"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=11875"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nHan skrev 34 romaner, \u00f6ver 350 noveller, ett dussin filmmanus och fem pj\u00e4ser p\u00e5 en 70-\u00e5rig karri\u00e4r. De flesta av hans b\u00f6cker utspelas i hemstaden Kairo. Mahfouz gav ut sin debutroman Abath Al-Agdar 1939. Sitt verkliga genombrott fick han f\u00f6rst 1957 med Kairotrilogin, Bayn al Qasrayn (1956), Qasr al Shawq (1957), Sukkariya (1957).<\/p><\/blockquote>\n
\nF\u00f6rfattare: Naguib Mahfouz
\nUtl\u00e4ndsk titel: Zuqaq Al-Midaqq
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Kerstin Eksell
\nF\u00f6rlag: Norstedts
\nISBN: 978-91-1-302158-4<\/p>\n
\nTidningen Kulturen<\/a>, Dagens Bok<\/a> och Aftonbladet<\/a><\/p>\n