![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/teherantabu650.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Teheran tabu
\nBetyg 5
\nSvensk biopremi\u00e4r 29 juni 2018
\nRegi Ali Soozandeh<\/p>\n
\u00c5rets b\u00e4sta film. Stark och helt enkelt ett m\u00e4sterverk: bilderna, ber\u00e4ttelsen, dramaturgin, animationstekniken (rotoscoping) – en film som helt enkelt f\u00f6rf\u00f6r mig och jag gl\u00f6mmer totalt att jag sitter i en biosalong. Jag k\u00e4nner med de olika karakt\u00e4rerna, jag \u00e4r med d\u00e4r i filmen, k\u00e4nns det som. Denna filmen t\u00e4nker jag se om, flera g\u00e5nger.<\/p>\n
Alla som flirtar med kvinnof\u00f6rtryck i olika former borde se Teheran tabu. Den visar vad som h\u00e4nder i ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskorna och framf\u00f6r allt kvinnor \u00e4r ofria, f\u00f6rtryckta. Samtidigt ger filmen hopp f\u00f6r den visar hur m\u00e4nniskor ocks\u00e5 i de mest ofria sammanhang s\u00f6ker och ibland ocks\u00e5 hittar v\u00e4gar f\u00f6rbi myndigheternas kontroll. Det bor en l\u00e4ngtan efter frihet inne i oss alla, till och med en liten kattunge.<\/p>\n
Handlingen utspelar sig i Teheran och vi f\u00e5r f\u00f6lja n\u00e5gra m\u00e4nniskor som lever under det iranska samh\u00e4llets f\u00f6rtryckande regler. Sex\u00e5riga stumme pojken Elias m\u00e5ste f\u00f6lja med sin mamma n\u00e4r hon tar kunder som prostituerad. Hon m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6rja sin son eftersom hennes man sitter i f\u00e4ngelse. Hennes liv begr\u00e4nsas starkt av att mannen v\u00e4grar skriva under skilsm\u00e4ssopappren och d\u00e4rmed \u00e4r hon tvungen att forts\u00e4tta vara gift. En annan ung kvinna lever som en tj\u00e4nsteflicka \u00e5t sin make och hans f\u00f6r\u00e4ldrar som hon tvingas passa upp. Hon vill arbeta och lyckas f\u00e5 ett jobb, men eftersom hennes man v\u00e4grar skriva under arbetsavtalet f\u00e5r hon inte jobba.<\/p>\n
Vi f\u00e5r s\u00e5 hur en ung kvinna och en man som g\u00e5r hand i hand grips av polis. Eftersom de inte \u00e4r gifta f\u00e5r de inte r\u00f6ra vid varandra. Vi f\u00e5r f\u00f6lja en ung man som vill skapa musik digitalt men inte f\u00e5r utgivningstillst\u00e5nd f\u00e5r sin musik, den anses inte tillr\u00e4ckligt trogen religion – och vi f\u00e5r se hur skriftl\u00e4rda som har makten kan mutas och hur korrumperat hela samh\u00e4llssystemet blir i en diktatur. Att Iran \u00e4r en diktatur \u00e4r uppenbart och att den tolkningen av religionen islam som \u00e4r lag d\u00e4r betyder kvinnof\u00f6rtryck. Jag \u00f6nskar att de som i Sverige h\u00e4vdar att burka eller andra islamska krav p\u00e5 kvinnors kl\u00e4dsel \u00e4r frihet ser filmen och sedan t\u00e4nker. Kravet p\u00e5 kvinnor att d\u00f6lja sig \u00e4r inte tillkommit f\u00f6r kvinnornas skull. <\/p>\n
Att f\u00f6rtrycka kvinnor och begr\u00e4nsa deras liv har svallv\u00e5gor som drabbar ocks\u00e5 m\u00e4nnen. Det visar filmen p\u00e5 flera s\u00e4tt.<\/p>\n
Filmen som \u00e4r animerad p\u00e5 ett oerh\u00f6rt skickligt s\u00e4tt med en metod som heter rotoscoping som \u00e4r en animationsteknik d\u00e4r animat\u00f6ren ritar \u00f6ver bilden f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra den, bild f\u00f6r bild. Det g\u00f6r att filmen k\u00e4nns \u00e4nnu mer verkligt trots att den till stor del \u00e4r animerad. Anledningen till att regiss\u00f6ren Ali Soozandeh beslutade f\u00f6r att anv\u00e4nda den tekniken \u00e4r att det var ot\u00e4nkbart att f\u00e5 tillst\u00e5nd att spela in filmen i Teheran. Inte heller Marocco eller Jordanien gav den r\u00e4tta k\u00e4nslan.<\/p>\n
Konstn\u00e4rligt och mycket ber\u00e4ttas p\u00e5 andra plan \u00e4r dialogen. Det \u00e4r bilderna, motiven, dialogen – allt samverkar och g\u00f6r detta till ett m\u00e4sterverk. Det h\u00e4r \u00e4r en film jag t\u00e4nker se flera g\u00e5nger.<\/p>\n