{"id":117805,"date":"2018-05-12T09:10:54","date_gmt":"2018-05-12T08:10:54","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=117805"},"modified":"2018-05-12T16:46:17","modified_gmt":"2018-05-12T15:46:17","slug":"bokrecension-lti-tredje-rikets-sprak-victor-klemperer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=117805","title":{"rendered":"Bokrecension: LTI: tredje rikets spr\u00e5k – Victor Klemperer"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

LTI : tredje rikets spr\u00e5k<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Victor Klemperer
\nUtgiven: 2006
\nISBN: 9789197560764<\/a>
\nF\u00f6rlag: Gl\u00e4nta produktion<\/a><\/p>\n

Dikterar man spr\u00e5ket och dess ord, begrepp, tempo, temperatur och volym, styr man \u00e4ven villkoren f\u00f6r tanken och samtalet. V\u00e5ra tankar kan inte str\u00e4cka sig bortom den vokabul\u00e4r vi har. Saknar vi adekvata ord till att f\u00f6rklara det vi ser kommer vi heller inte f\u00f6rst\u00e5 det – och vi kommer framf\u00f6rallt inte kunna f\u00f6rklara det f\u00f6r n\u00e5gon annan. Samtidigt vill vi f\u00f6rst\u00e5, eller \u00e5tminstone tro oss f\u00f6rst\u00e5, f\u00f6r att bringa oss lite ro. Det vi sedan trott oss f\u00f6rst\u00e5 kommer inte l\u00e5ta \u00e4ndra p\u00e5 sig utan n\u00e5got m\u00e5tt av friktion. Vi vill ha f\u00f6rklaringar samtidigt som vi inte g\u00e4rna l\u00e5ter dessa ruckas p\u00e5. Orden vi har \u00e4r laddade med inneb\u00f6rder som v\u00e4cker k\u00e4nslor. Vilka k\u00e4nslor som v\u00e4cks avg\u00f6rs av hur ordet f\u00f6rst\u00e5s och i vilken kontext det dyker upp.<\/p>\n

Jag minns n\u00e4r det f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan gick upp f\u00f6r mig att det skett en f\u00f6rskjutning i spr\u00e5kbruket kring invandringen; att diskursen \u00e4ndrat skepnad, blivit h\u00e5rdare eller aggressivare om man s\u00e5 vill. Inte i alla situationer eller p\u00e5 samtliga samtalsarenor, men tvekl\u00f6st i den mer eller mindre offentliga milj\u00f6n. Jag t\u00e4nkte att ju mer accepterad en invandrarfientlig eller rentav rasistisk \u00e5sikt blev, desto enklare blev det att torgf\u00f6ra det som tidigare inte hade passerat ouppm\u00e4rksammat f\u00f6rbi. \u00c5sikter kunde verbaliseras eftersom det parallellt med f\u00f6rskjutningen l\u00f6pte en normaliseringsprocess. Det som tidigare var ot\u00e4nkbart framstod allteftersom som mildare.<\/p>\n

Denna plasticitet \u00e4r inneboende i spr\u00e5ket som s\u00e5dant och allts\u00e5 inte bundet till just hatspr\u00e5ket. Det \u00e4r \u00e4ven ett n\u00e4rmast kriminellt f\u00f6renklat resonemang eftersom det inte finns ett enhetligt och allenar\u00e5dande Spr\u00e5k. Emellertid f\u00e5r f\u00f6rskjutningar skilda implikationer och det \u00e4r dessa man f\u00e5r giva akt p\u00e5. Det finns en materiell verklighet eller sanning om man s\u00e5 vill och hur vi tolkar den \u00e4r avh\u00e4ngigt v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av omv\u00e4rlden och hur vi v\u00e4ljer att s\u00e4tta ord p\u00e5 den. Det finns obestridligen r\u00e4tt och fel, sant och falskt, men vad vi v\u00e4ljer att h\u00e5lla f\u00f6r sanning beror n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte p\u00e5 n\u00e5got som har en motsvarighet i verkligheten.<\/p>\n

I f\u00f6rordet till LTI: tredje rikets spr\u00e5k<\/em> av Victor Klemperer<\/strong> refererar Charlotta Brylla<\/strong> och Otto Fischer<\/strong> till spr\u00e5khistorikern Peter von Polenz<\/strong>\u00a0som menar att \u201dTredje rikets spr\u00e5k faller under det vidare begreppet totalit\u00e4r stil. Utm\u00e4rkande f\u00f6r en s\u00e5dan stil \u00e4r i f\u00f6rsta hand starkt v\u00e4rderande uttryck, m\u00e5nga imperativ, vaga och luddiga begrepp, en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r fr\u00e4mmande ord, religi\u00f6sa och milit\u00e4ra uttryck, ett formaliserat spr\u00e5k och en l\u00e5g stilistisk niv\u00e5\u201d.<\/p>\n

Victor Klemperer \u00f6verlevde Tredje riket, kriget och F\u00f6rintelsen. Ist\u00e4llet f\u00f6r att sluta sitt liv i ett koncentrationsl\u00e4ger eller som m\u00f6rdad p\u00e5 gatan, fick han ist\u00e4llet se Tredje riket sakta falla ihop och tyna bort. Han var en av ett f\u00e5tal judar som fortfarande i dubbel bem\u00e4rkelse levde i Dresden n\u00e4r staden f\u00f6rvandlades till ett hav av eld, grus samt f\u00f6rkolnade hus- och m\u00e4nniskokroppar. Denna tragedi r\u00e4ddade hans liv emedan \u00e4ven de allra sista av stadens judar n\u00e5gra dagar senare skulle skickas i d\u00f6den. Nu dog \u00e4nd\u00e5 flertalet av de f\u00e5 som fortfarande var vid livet av bomber men n\u00e5gra \u00f6verlevde – Klemperer framf\u00f6rallt f\u00f6r att han var gift med sin protestantiska fru Eva Klemperer. Det finns som bekant grader av varmgrader \u00e4ven i helvetet.<\/p>\n

Klemperer understryker n\u00e5got intressant och skr\u00e4mmande, det att om \u201dexempelvis ordet jude <\/em>tillr\u00e4ckligt ofta kombineras med vissa adjektiv, s\u00e5 kommer ordet att \u00e5tminstone delvis \u00f6verta adjektivens betydelse i form av bibetydelser och v\u00e4rdeladdningar som associeras med ordet. Detta \u00e4r en form av spr\u00e5kstyrning som nazisterna i h\u00f6g grad anv\u00e4nde sig av.\u201d<\/p>\n

Klemperer var filolog och ins\u00e5g tidigt det unika i att hans position m\u00f6jliggjorde en granskning av Tredje rikets spr\u00e5k inifr\u00e5n. Han blev tidigt av med sin professur och hans frihet beskars ytterligare i takt med nazisternas inflytande. Vid sidan av de mer k\u00e4nda sanktionerna mot judarna, f\u00f6rbj\u00f6ds de \u00e4ven inneha b\u00f6cker. Nyhetsrapporteringen str\u00e4ckte sig till det de kunde \u00f6verh\u00f6ra eller snappa upp p\u00e5 andra vis. Han f\u00f6rde en dagbok som fick g\u00f6mmas p\u00e5 de mest snillrika vis f\u00f6r att inte hittas och br\u00e4nnas tillsammans med dess \u00e4gare. \u00c4ven den finns utgiven.<\/p>\n

LTI l\u00e5nar in lite fr\u00e5n dagboken, men bygger p\u00e5 mycket annat. Hans kunskap kombinerat med det faktum att han hade judiskt p\u00e5br\u00e5 \u2013 han hade emellertid konverterat \u2013 g\u00f6r texten ov\u00e4rderlig. Det handlar inte om n\u00e5got systematiskt-vetenskapligt arbete, men han kontextualiserar, drar paralleller, f\u00f6rklarar, analyserar och f\u00f6rst\u00e5r<\/em> den spr\u00e5kapparat nazisterna med Goebbels som spr\u00e5karkitekt byggde upp. Han ser likheter mellan show-business i USA och de otaliga massm\u00f6tena som drog ofantliga m\u00e4ngder m\u00e4nniskor. Emellertid finner han den fr\u00e4msta grogrunden i den tyska romantiken.<\/p>\n

Anv\u00e4ndandet av LTI (lingua tertii imperii) \u00e4r ett parodierande, ett sk\u00e4mt, riktat mot just det anv\u00e4ndande av \u201dfr\u00e4mmande ord\u201d som Goebbels var besatt av. Det var ett spr\u00e5k som fj\u00e4rmade sig fr\u00e5n det rationella. Ist\u00e4llet anspelades det p\u00e5 k\u00e4nslor genom att, naturligtvis oftast utan rimlig grund, p\u00e5visa det rimliga i deras v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning och ideologi genom att h\u00e4nvisa till historia, geografi, etymologi etc. Detta f\u00f6rst\u00e4rktes med ett \u00f6verdrivet spr\u00e5kbruk som vann i kraft av upprepningens makt. En t\u00e4nkande m\u00e4nniska var ideologins fr\u00e4msta motst\u00e5ndare. \u00c4ven idag.<\/p>\n

Tredje riket ruttnade bort men inte nazismen. M\u00e5nga undrar om skall kan tala med en nazist som har sitt sitt irrationella, k\u00e4nsloladdade och framf\u00f6r allt hotfulla spr\u00e5k. Och b\u00f6r man ens det? Mitt korta svar p\u00e5 det \u00e4r: Ja. Att resignera inf\u00f6r det \u00e4r att ta bort sj\u00e4lva m\u00f6jligheten, oavsett hur liten, att n\u00e5 fram till b\u00e5de hj\u00e4rta och intellekt. Klemperer beskrev spr\u00e5ket som sm\u00e5 arsenikdoser som f\u00f6rst efter en viss tid gav tydliga effekter. Man f\u00e5r inte vara r\u00e4dd f\u00f6r spr\u00e5ket, giftet m\u00e5ste tydlig- och medvetandeg\u00f6ras. Det \u00e4r dock inte befriat fr\u00e5n problem. Risken finns att man sj\u00e4lv trasslar in sig i det spr\u00e5k som till slut slukar en.<\/p>\n

Jag gick in p\u00e5 nordiska motst\u00e5ndsr\u00f6relsens svenska hemsida. Bilderna som inte bara figurerar d\u00e4r utan \u00e4ven i vanlig media visar som bekant deras dragning till det milit\u00e4ra. Och finns det n\u00e5got mer hotfullt \u00e4n just detta, milit\u00e4ren? Det finns naturligtvis en tanke bakom. Tredje riket genomsyrades ocks\u00e5 av det milit\u00e4ra som \u00e4r b\u00e5de makt och enhetlighet. Jag l\u00e4ste igenom n\u00e5gra texter om deras syn p\u00e5 judar, vad nationalsocialism \u00e4r, \u201drasfr\u00e5gan\u201d:<\/p>\n

De menar att Nationalsocialismen bygger p\u00e5 \u201dur\u00e5ldrig visdom\u2026[och] eviga naturlagar och har d\u00e4rmed ett mycket tydligt r\u00e4tt- och felt\u00e4nk\u201d inpr\u00e4ntat i sig och definitivt [har] ett h\u00f6gre v\u00e4rde \u2013 att v\u00e4rldens mest h\u00f6gtst\u00e5ende folk ska forts\u00e4tta \u00f6verleva och enas f\u00f6r att kunna utvecklas i harmoni med naturen\u2026\u201d. Vidare menar de att det finns en \u201dlivsmening att b\u00e4ra vidare denna l\u00e4nk mellan det f\u00f6rflutna och framtiden f\u00f6r att genom det fortsatt rena blodet f\u00e5 evigt liv\u2026\u201d och att \u201d[v]\u00e5rt folk och v\u00e5r nation ska fram\u00e5t och om detta kan ske i samklang med att hela v\u00e4rlden och all v\u00e4rldens folk g\u00e5r fram\u00e5t \u00e4r detta positivt, men om det inte g\u00e5r ska vi inte heller n\u00e5gonsin l\u00e5ta andra st\u00e5 i v\u00e4gen f\u00f6r v\u00e5r utveckling.\u201d<\/p>\n

\u201dNaturen\u00a0hade inte skapat tv\u00e5 k\u00f6n och gjort dessa beroende av varandra om meningen var att de skulle bekriga varandra eller undvika att interagera med varandra. S\u00e5ledes \u00e4r kulturmarxism med exempelvis feminism och vurmande f\u00f6r homofili n\u00e5got som strider mot naturlagarna. Naturen hade inte skapat olika raser med v\u00e4sensskilda egenskaper och utseenden om \u00e4nd\u00e5 meningen var att dessa skulle blandas ut till en.\u201d<\/p>\n

De har naturen p\u00e5 sin sida, detta t\u00e4nkande n\u00e5got som verkar ha ett m\u00e5l f\u00f6r \u00f6gonen. Tradition. Ras och folk. Historia. V\u00e5ldsantydningar. S\u00e5 kan det vara.<\/p>\n

\u201dNationalsocialismen utg\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r en f\u00f6r evigt i grunden of\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning.\u201d<\/p>\n

Varf\u00f6r denna bok b\u00f6r l\u00e4sas idag st\u00e5r nog klart f\u00f6r envar. Om ordet muslim <\/em>tillr\u00e4ckligt ofta kombineras med vissa adjektiv\u2026Och d\u00e4r \u00e4r inte nazisterna de st\u00f6rsta spr\u00e5komdanarna- och f\u00f6rgiftarna. Det \u00e4r en insiktsfull och unik bok men framf\u00f6rallt ett levande dokument som vi m\u00e5ste \u00e5terkomma till och sedan bygga vidare p\u00e5. Det \u00e4r en text som aldrig tappar sin aktualitet. Det g\u00e5r b\u00e5de att vinna och f\u00f6rlora spr\u00e5ket.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LTI : tredje rikets spr\u00e5k F\u00f6rfattare: Victor Klemperer Utgiven: 2006 ISBN: 9789197560764 F\u00f6rlag: Gl\u00e4nta produktion Dikterar man spr\u00e5ket och dess ord, begrepp, tempo, temperatur och volym, styr man \u00e4ven villkoren f\u00f6r tanken och samtalet. V\u00e5ra tankar kan inte str\u00e4cka sig bortom den vokabul\u00e4r vi har. Saknar vi adekvata ord till att f\u00f6rklara det vi ser […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,16,13624],"tags":[2775,3459,3938,6814,3939,5329,11103],"class_list":["post-117805","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-recension","category-toppnytt","tag-judehat","tag-makt","tag-nazism","tag-nazismen","tag-nazityskland","tag-sprak","tag-sverigedemokrater","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117805","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=117805"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117805\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":117810,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117805\/revisions\/117810"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=117805"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=117805"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=117805"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}