Gycklargruppen Hyckel
\nL\u00f6rdagen den 5 maj 2018
\nStacken, Nalen, David Bagares gata i Stockholm
\nText och musik Cecilia S\u00e4verman
\nProducent Marie Hed\u00e9n
\nTeckentolk Thorbj\u00f6rn Andersson
\nGruppen best\u00e5r av Amy Alseg\u00e5rd, Cecilia S\u00e4verman och Yenny Marklund<\/p>\n
Gycklarens tillvaro h\u00e4rstammar fr\u00e5n medeltiden och var underh\u00e5llare av l\u00e4gre grad som s\u00e5lde sig fysiskt, psykiskt och mentalt till \u00f6verheten f\u00f6r br\u00f6d och pengar. Precis som allt annat sk\u00e5despel enda fram till b\u00f6rjan av 1800-talet, s\u00e5 ans\u00e5gs de som l\u00f6saktig, dj\u00e4vulsk och f\u00f6rledde folkmassorna. Gycklaren skulle locka till hejdl\u00f6sa skratt och spela med sin kropp p\u00e5 ett s\u00e5dant vis att de var burleskt, vulg\u00e4rt eller akrobatisk (eldslukare och jongl\u00f6rer).<\/p>\n
Efter att f\u00f6rbandet Hen-Ingvarz v\u00e4rmt upp publiken i n\u00e4stan en timme, f\u00e5r vi \u00e4ntligen se Hyckel p\u00e5 scen. Det \u00e4r en tight och v\u00e4ltrimmad trio som f\u00f6rs\u00f6ker bjuda p\u00e5 sig sj\u00e4lva, snarare \u00e4n att spela roller. De inger en stark systerliknande trio, d\u00e4r brudarna avslutat eller kompletterar varandras kommentarer. Ibland \u00e4r det en och annan punchline som f\u00f6rst\u00e4rks, men ofta g\u00e5r man ett steg f\u00f6r l\u00e5ngt och sk\u00e4mten blir n\u00e5got \u00f6vertolkade och krystade. Att gruppen har en liten fans med sig, f\u00f6rh\u00f6jer dock st\u00e4mningen n\u00e5got, \u00e4ven om man som artist ska akta sig f\u00f6r att enbart fl\u00f6rta med de som redan \u00e4r fr\u00e4lsta. <\/p>\n
Kv\u00e4llens gycklargrupp kallar sig feministisk och f\u00f6r Sveriges enda kvinnliga grupp. Det feministiska i deras grupp, f\u00f6rutom de tatuerade\/m\u00e5lade \u00e4ggstockarna som emblem och m\u00e4rken \u00e4r att varje budskap och tanke i deras s\u00e5nger och framtr\u00e4danden g\u00f6rs genom tre kvinnliga perspektiv. Om det g\u00f6r det feministiska budskapen tillr\u00e4ckligt djupt \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att s\u00e4ga. I min \u00f6ron l\u00e5ter det mer f\u00f6rs\u00f6k till l\u00e4tt sexualisering och populistisk reklam f\u00f6r att kvinnor f\u00e5r sannerligen bete sig likadant som karlar, oavsett vad det nu \u00e4r m\u00e4n g\u00f6r som kvinnor borde. Det l\u00e5ter ju rimligt och r\u00e4tt, men inte speciellt revolutionerat. Den skarpa samh\u00e4llssatiren sk\u00e4r inte tillr\u00e4ckligt skarpt i mina \u00f6ron.<\/p>\n
Jag hade hoppats p\u00e5 mer f\u00f6rkroppsligad humor \u00e4n ordvitsar. De tre unga och v\u00e4lkl\u00e4dda kvinnorna erbj\u00f6d inget roligt f\u00f6r \u00f6gat. Mina \u00f6ron h\u00f6rde ett och annat sk\u00e4mt, men \u00f6gonen fick inget annat en vackert polerade kvinnor som nog snarare ville vara snygga \u00e4n kul. Musiken var genomt\u00e4nkt och trallv\u00e4nlig med en och annan rad med viktiga budskap f\u00f6r kvinnors r\u00e4tt. F\u00f6r mig ska en gycklare kunna skaka fram mer \u00e4n leenden och f\u00e5 en att skratta lite r\u00e5are \u00e4n annars, eftersom dess medeltida kultur inbjuder till burleska sk\u00e4mt p\u00e5 en smaskigare niv\u00e5.<\/p>\n
Kv\u00e4llens h\u00f6jdpunkt var den anatomiska lektion vi fick om kvinnans underliv. Den var genomt\u00e4nkt, rolig och skulle hj\u00e4lpa vilken ton\u00e5ring som helst att uppt\u00e4cka sig sj\u00e4lv eller n\u00e5gon annans kropp. Dock tog man inte vara p\u00e5 m\u00f6jligheten att g\u00f6ra det riktigt rolig och \u00e4ven h\u00e4r k\u00e4ndes det som att man enbart f\u00f6rs\u00f6kte chocka genom f\u00f6rbjudna eller grova ord. B\u00e5de njutning och orgasm kan \u00e5terber\u00e4ttas kroppsligen och p\u00e5 ett lustfyllt s\u00e4tt, t\u00e4nker jag. Det hade jag g\u00e4rna sett och skrattat \u00e5t. <\/p>\n
Jag vet inte om jag skulle gjort uppl\u00e4gget f\u00f6r en release som kv\u00e4llen erbj\u00f6d. Man fr\u00e5gar sig vad vitsen \u00e4r att ha insl\u00e4pp en viss tid, ha f\u00f6rband, spela en halv repertoar, sl\u00e4ppa in ett nytt band (punkbandet Sniglarna) och sedan fullf\u00f6lja. Jag tror att det finns en gr\u00e4ns f\u00f6r hur l\u00e4nge ens publik orkar h\u00e5lla sp\u00e4nningen inf\u00f6r releasen p\u00e5 topp. Bara lyssna p\u00e5 Spotify ger inte s\u00e5 m\u00e5nga kickar. Dessutom var banden v\u00e4ldigt olika och kr\u00e4ver att publiken har ett brett musikintresse. F\u00e5 gillar dansbandsmusik och punk lika mycket. Sj\u00e4lv kunde jag inte fullf\u00f6lja hela kv\u00e4llen – det blev f\u00f6r l\u00e5ngrandigt. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Gycklargruppen Hyckel L\u00f6rdagen den 5 maj 2018 Stacken, Nalen, David Bagares gata i Stockholm Text och musik Cecilia S\u00e4verman Producent Marie Hed\u00e9n Teckentolk Thorbj\u00f6rn Andersson Gruppen best\u00e5r av Amy Alseg\u00e5rd, Cecilia S\u00e4verman och Yenny Marklund Gycklarens tillvaro h\u00e4rstammar fr\u00e5n medeltiden och var underh\u00e5llare av l\u00e4gre grad som s\u00e5lde sig fysiskt, psykiskt och mentalt till \u00f6verheten […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-117699","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117699","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=117699"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117699\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":117700,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117699\/revisions\/117700"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=117699"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=117699"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=117699"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}