{"id":117668,"date":"2018-05-06T16:53:13","date_gmt":"2018-05-06T15:53:13","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=117668"},"modified":"2018-05-06T16:53:13","modified_gmt":"2018-05-06T15:53:13","slug":"stillsam-melankoli-och-utmanande-klanger-dar-du-gar-av-anders-hagberg-johannes-landgren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=117668","title":{"rendered":"Stillsam melankoli och utmanande klanger &#8211; D\u00e4r du g\u00e5r av Anders Hagberg &amp; Johannes Landgren"},"content":{"rendered":"<p><strong>Anders Hagberg &amp; Johannes Landgren<\/strong><\/p>\n<p><strong>D\u00e4r du g\u00e5r \/ Where you go<\/strong><\/p>\n<p><strong>4<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/SCD1163_front-768x768.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-117669\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/SCD1163_front-768x768-300x300.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/SCD1163_front-768x768-300x300.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/SCD1163_front-768x768-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/SCD1163_front-768x768.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Foto Anders Hagberg<\/p>\n<p>Producent: Hagberg &amp; Landgren<\/p>\n<p>Mix och mastering: Johannes Lundberg<\/p>\n<p>Inspelad p\u00e5 H\u00f6gskolan f\u00f6r scen och musik i G\u00f6teborg<\/p>\n<p>Swedish Society<\/p>\n<p>Release 16\/3 2018<\/p>\n<p>52:09<\/p>\n<p>P\u00e5 en etikett kopplad till Naxos, \u00e4r\u00a0 det andra samarbetet p\u00e5 skiva herrarna emellan utgivet. Anders Hagberg \u00e4r en utforskare av bl\u00e5sinstrument, med v\u00e4rlds- och kammarmusik som grandios huvudinriktning. F\u00f6r l\u00e4nge sedan var det bland annat sp\u00e4nnande Winduo och Mynta som g\u00e4llde, s\u00e5v\u00e4l som tenorsax hos Bj\u00f6rn Afzelius. Hans arabiskt f\u00e4rgade projekt Melodic Melange, inledde med bravur fjol\u00e5rets Trollh\u00e4ttan jazz- och bluesfestival.\u00a0 Den n\u00e5gra \u00e5r yngre Johannes Landgren tituleras organistprofessor, har turnerat vida och gett ut ett stort antal album. Har h\u00f6rt honom tillsammans med H\u00e5kan Lewin i Musik p\u00e5 vattnet i M\u00f6lndal och som ackompanjat\u00f6r till k\u00f6r i verk av Bach. B\u00e5da undervisar vid H\u00f6gskolan f\u00f6r scen och musik i G\u00f6teborg. Landgren har d\u00e4rut\u00f6ver en hemvist i Stensj\u00f6kyrkan i M\u00f6lndal, d\u00e4r jag h\u00f6rt denna duo konsertera. \u00c4ger minst fyra plattor med Hagberg som ledare och sett n\u00e5gra full\u00f6diga framtr\u00e4danden, till och med p\u00e5 fashionabel krog. Fascinationen resulterade i att han ingick i en serie miniportr\u00e4tt jag skrivit f\u00f6r en facklig hemsida.<\/p>\n<p>Hur presenterar de ansvariga sina intentioner? De skriver att de unders\u00f6kt instrumentens klangliga kvaliteter, tagit tillvara Hagbergs forskning om v\u00e4sterl\u00e4ndsk och orientalisk modalitet, anv\u00e4nt &#8221;extended techniques&#8221; samt betydelsen av hur tystnad p\u00e5verkar. H\u00e4r finns n\u00e5gra v\u00e4sentliga nycklar till hur musiken utformats. Inneb\u00e4r faktorer som kr\u00e4ver full koncentration av lyssnaren. F\u00f6r att lyckas tillgodog\u00f6ra mig inneh\u00e5llet, m\u00e5ste jag hamna i ett lugn, f\u00f6rs\u00e4tta mig i l\u00e5ngsammare tillst\u00e5nd, st\u00e4nga ute allt brus. N\u00e4r det fungerar optimalt kan det j\u00e4mf\u00f6ras med att meditera, vilket duon ocks\u00e5 n\u00e4mner. Men n\u00e5gra g\u00e5nger, n\u00e4r\u00a0 abstrakta atonala improvisationer fogas in emellan sakralt h\u00e5llna stycken, \u00e4r jag p\u00e5 v\u00e4g att tappa fokus. De tolvtonsstycken vars upphovsman \u00e4r komposit\u00f6ren Sven-Erik B\u00e4ck, hade jag till exempel sannolikt l\u00e4ttare tagit till mig live.<\/p>\n<p>M\u00e5nga instrument finns med: Diverse fl\u00f6jter inklusive innovationen kontrabasfl\u00f6jt, sopransaxofon, offerdalspipa, flygel och tre orglar med olika klangliga m\u00f6jligheter. Ljusa toner kontrasterar effektfullt mot m\u00f6rka. Repertoaren utg\u00f6r en blandning av svenska folks\u00e5nger, samisk jojk, gregorianskt, pastoral psalm, tons\u00e4ttningar av dikter, ballader och egna improvisationer. B\u00e5da st\u00e5r f\u00f6r arrangemangen, undantaget ett par sp\u00e5r som har Hagberg som upphovsman.\u00a0 Med hj\u00e4lp av pentatonisk skala\u00a0 ljuvligt varsam \u00f6ppning i tons\u00e4ttning av Elisabet Hermodsson.\u00a0<em>Vara ingenting<\/em> binder ihop hela projektet, i och med att den \u00e5terkommer i kortare variant allra sist. Bara en av flera ingredienser som indikerar att projektet genomsyras av konsekvens. Inst\u00e4mmer i duons p\u00e5st\u00e5ende om att &#8221;music breathes\u00a0 in space&#8221;, varvid avses fr\u00e4mst meningsfull musik av s\u00e5dan h\u00e4r kaliber.\u00a0 <em>D\u00e4r du g\u00e5r\u00a0<\/em>har erh\u00e5llit st\u00f6d av Kulturr\u00e5det och ovan n\u00e4mnda h\u00f6gskola i G\u00f6teborg.<\/p>\n<p>\u00d6ppningen \u00f6verg\u00e5r i explicit vemod fr\u00e5n orgel och\u00a0 sopransax. Mycket vackert och \u00f6msint n\u00e4r temat v\u00e4l introduceras. Vad betr\u00e4ffar melodier som etsar sig fast ska tv\u00e5 s\u00e5dana framh\u00e5llas alldeles s\u00e4rskilt. Syftar p\u00e5 den samiska jojk som f\u00e5tt namnet <em>Gidda <\/em>(=v\u00e5r) , j\u00e4mte ett raffinerat arrangemang p\u00e5 outslitliga <em>Gammal f\u00e4bodpsalm <\/em>vars sound dryper av vemod.\u00a0 Magiskt \u00e4r bara f\u00f6rnamnet! Ett annan finst\u00e4md melodi \u00e4r titelstycket, \u00e4ven det en tons\u00e4ttning\u00a0 fr\u00e5n poeten Hermodsson. I\u00a0<em>Vara\u00a0<\/em>som s\u00e4gs bygga p\u00e5 en raga, associerar jag duons improvisationer till\u00a0 fl\u00f6jtsolon hos Ravel.\u00a0<em>Hj\u00e4rtdjur\u00a0<\/em>heter det korta stycke som har mest fart och rytm i sig, i mina \u00f6ron det mest lyckade exemplet p\u00e5\u00a0 instoppade improvisationer. Vi f\u00e5r en insikt i hur fr\u00e4ckt kontrabasfl\u00f6jt kan l\u00e5ta.<\/p>\n<p>Musiken f\u00f6rflyttar sig genomg\u00e5ende sakta med fokus p\u00e5 olika kulturers timbre. Det \u00e4r avskalat och fridfullt, men tar ocks\u00e5 vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen spj\u00e4rn, viker av och blir disharmoniskt. Musikerna \u00e4r beundransv\u00e4rt skickliga, utan att f\u00f6r den skull ha ambitionen att visa upp sitt virtuosa kunnande. Deras h\u00e4pnadsv\u00e4ckande f\u00f6rm\u00e5ga framg\u00e5r indirekt. Duon kompletterar varandra f\u00f6rtr\u00e4ffligt, \u00e4ven om man kan sakna rytminstrument.\u00a0 Att tr\u00e4nga in i deras v\u00e4rld var en osedvanligt anstr\u00e4ngande tillv\u00e4njningsprocess ( som jag \u00e4r tveksam till om mina kollegor av tidssk\u00e4l\u00a0 unnar sig) , en process som medf\u00f6rt att jag numera bejakar merparten av materialet. Vid n\u00e5gra nedslag uppskattar jag musiken s\u00e5 mycket, att\u00a0 dess magiska dimension p\u00e5tr\u00e4ffats<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/DSCF0471-2-300x200.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-117697\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/05\/DSCF0471-2-300x200-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" \/><\/a>Foto Anders Hagberg.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Anders Hagberg &amp; Johannes Landgren D\u00e4r du g\u00e5r \/ Where you go 4 Foto Anders Hagberg Producent: Hagberg &amp; Landgren Mix och mastering: Johannes Lundberg Inspelad p\u00e5 H\u00f6gskolan f\u00f6r scen och musik i G\u00f6teborg Swedish Society Release 16\/3 2018 52:09 P\u00e5 en etikett kopplad till Naxos, \u00e4r\u00a0 det andra samarbetet p\u00e5 skiva herrarna emellan utgivet. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-117668","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117668","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=117668"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117668\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":117698,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117668\/revisions\/117698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=117668"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=117668"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=117668"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}