![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/utoya650.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Ut\u00f8ya 22 juli
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 11 maj 2018
\nRegi Erik Poppe
\nManus Anna Bache-Wiig, Siv Rajendram Eliassen <\/p>\n
En ber\u00f6rande, stark film ur ungdomarnas perspektiv, konsekvent genomf\u00f6rt. Att g\u00f6ra en spelfilm om den fruktansv\u00e4rda terrorattacken p\u00e5 de norska socialdemokratiska ungdomsf\u00f6rbundets l\u00e4ger 22 juli 2011 d\u00e5 mer \u00e4n 70 unga m\u00e4nniskor miste sina liv har inte varit en l\u00e4tt uppgift. Manusf\u00f6rfattarna och regiss\u00f6ren har s\u00e4kert haft en k\u00e4nslig uppgift och lyckas genomf\u00f6ra skildringen av denna dryga hemska timme d\u00e5 ungdomarna jagades av den galne terroristen s\u00e5 att det k\u00e4nns som att vi \u00e4r med d\u00e4r, vi k\u00e4nner ungdomarnas panik.<\/p>\n
Filmen \u00e4r en spelfilm och karakt\u00e4rerna \u00e4r fiktiva men det bygger p\u00e5 vittnesskildringar och k\u00e4nda fakta. Filmen \u00e4r skapad efter en t\u00e4t dialog med flera av de \u00f6verlevande. Av respekt till offren och deras sl\u00e4ktingar, \u00e4r karakt\u00e4rerna och h\u00e4ndelserna uppdiktade.<\/p>\n
I centrum st\u00e5r den 18-\u00e5riga ambiti\u00f6sa, politiskt engagerade Kaja och hennes v\u00e4nner p\u00e5 sommarl\u00e4gret. Filmen b\u00f6rjar med att Kaja pratar i telefon med sin mamma som h\u00f6rt om bombattacken mot regeringsbyggnaden i Oslo. Kaja lugnar sin mamma med att hon och hennes lillasyster befinner sig p\u00e5 en \u00f6, l\u00e5ngt fr\u00e5n staden och bomben.
\n– Jag \u00e4r p\u00e5 en \u00f6, den s\u00e4kraste plats man kan vara p\u00e5, f\u00f6rs\u00e4krar hon sin mamma och letar upp sin lillasyster Emelie som f\u00e5r en utsk\u00e4llning f\u00f6r att hon inte var h\u00e4nsynsfull mot deras v\u00e4n vars mamma jobbar i regeringsbyggnaden och var orolig.<\/p>\n
Kaja st\u00e5r vid ett v\u00e5ffelst\u00e5nd och diskuterar och skojar med n\u00e5gra av sina v\u00e4nner n\u00e4r de h\u00f6r skott. \u00c4r det n\u00e5gon som sl\u00e4nger kinapuffar? undrar de. Men snart kommer ungdomar rusande f\u00f6rbi dem i panik, in i huset och skriker \u00e5t dem att ta skydd.<\/p>\n
Panik bryter ut och alla springer och g\u00f6mmer sig. Ingen vet riktigt vad som h\u00e4nder. ”De skjuter p\u00e5 oss” skriker n\u00e5gra. N\u00e5gon skriker att det \u00e4r polisen som skjuter p\u00e5 dem. (M\u00f6rdaren hade kl\u00e4der som gjorde att han s\u00e5g ut som polis, det var s\u00e5 han kunde ta sig ut till \u00f6n).<\/p>\n
Vi f\u00e5r f\u00f6lja Kajas flykt och hur hon f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 tag p\u00e5 och hitta sin lillasyster. Det riktigt kryper in under huden p\u00e5 mig n\u00e4r jag f\u00f6ljer hennes flykt. Hennes mamma ringer – och det \u00e4r skr\u00e4mmande att mamman inte f\u00f6rst\u00e5r att hon s\u00e4tter dotterns liv i fara genom att ringsignalen kan h\u00f6ras av m\u00f6rdaren. Det verkar som att mamman ber henne att leta reda p\u00e5 lillasystern. Det \u00e4r s\u00e5 hemskt, f\u00f6r att be sitt barn springa runt och leta ist\u00e4llet f\u00f6r att ta skydd, \u00e4r som att be sitt barn springa rakt in i d\u00f6den. Det \u00e4r s\u00e4kert s\u00e5 att ingen f\u00f6rstod hur vidrigt det som h\u00e4nde var. Vem kunde ens i sina vildaste fantasier f\u00f6rutsp\u00e5 att 77 unga m\u00e4nniskor skulle bli ihj\u00e4lskjutna och 90 unga bli sv\u00e5rt skadade?<\/p>\n
Det tog 72 minuter f\u00f6r hj\u00e4lpen att komma till ungdomarna. Att det tog s\u00e5 l\u00e5ng tid har f\u00e5tt kritik i utv\u00e4rderingarna efter\u00e5t. Det \u00e4r dessa 72 minuter filmen handlar om – d\u00e5 vi f\u00e5r f\u00f6lja ungdomarna och deras reaktioner. Det \u00e4r mycket skickligt genomf\u00f6rt och de unga sk\u00e5despelarna agerar mycket trov\u00e4rdigt.<\/p>\n
DN rapporterar att en del internationell press ber\u00f6mt de unga sk\u00e5despelarna men varit lite kritiska till varf\u00f6r filmen gjorts. \u00c4ven recensenten f\u00f6r The Hollywood Reporter st\u00e4ller sig fr\u00e5gan om vad filmen vill s\u00e4ga sin publik. Filmens slut kritiseras f\u00f6r att i sammanhanget vara f\u00f6r fiktionaliserat. De tidigare opr\u00f6vade sk\u00e5despelarna f\u00e5r d\u00e4remot ber\u00f6m f\u00f6r sina insatser, som beskrivs som \u201dtr\u00e4ffande naturliga\u201d. <\/em>
\nVariety skriver i sin recension att Erik Poppes Ut\u00f8yafilm i stort \u00e4r lyckad, men fr\u00e5gar sig vad den tj\u00e4nar f\u00f6r syfte: \u201dF\u00e5r publiken ut n\u00e5gonting av \u2019U \u2013 22 juli\u2019? Hur skulle den kunna f\u00e5 det, med tanke p\u00e5 meningsl\u00f6sheten i vad filmen portr\u00e4tterar?\u201d Huvudrollsinnehavaren Andrea Berntzen prisas dock f\u00f6r sin roll som Katja, och j\u00e4mf\u00f6rs med \u201den ton\u00e5rig Jennifer Lawrence\u201d.<\/p>\n
\nI rollerna: Andrea Berntzen , Sorosh Sadat, Jenny Svennevig, Mariann Gjerdsbakk mfl <\/p>\n