{"id":117479,"date":"2018-04-25T18:40:55","date_gmt":"2018-04-25T17:40:55","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=117479"},"modified":"2018-04-25T18:40:55","modified_gmt":"2018-04-25T17:40:55","slug":"egyptisk-surrealism-i-fokus-pa-moderna-museet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=117479","title":{"rendered":"Egyptisk surrealism i fokus p\u00e5 Moderna museet"},"content":{"rendered":"
\"\"
Mayo, Coups de B\u00e2tons, 1937 \u00a9 Mayo\/Bildupphovsr\u00e4tt 2018<\/figcaption><\/figure>\n

Surrealism och Egypten och 1930-talet kanske inte \u00e4r tre ord som konstintresserade i allm\u00e4nhet anser h\u00f6r ihop. Den 28 april \u00f6ppnar en utst\u00e4llning p\u00e5 Moderna museet om den surrealistiska konstn\u00e4rsgruppen Art et Libert\u00e9 som var baserad i Kairo under tiden f\u00f6r andra v\u00e4rldskriget. Utst\u00e4llningen kastar nytt ljus \u00f6ver modernismen genom gruppens konstn\u00e4rliga bidrag till den surrealistiska r\u00f6relsen. Den omfattar \u00f6ver 200 konstverk och arkivdokument som visas i Sverige f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n

Art et Libert\u00e9: brytning, krig och surrealism i Egypten (1938\u20131948) \u00e4r den f\u00f6rsta st\u00f6rre museiutst\u00e4llningen om gruppen Art et Libert\u00e9 (jama\u2019at al-fann wal hurriyyah\/Konst och frihet), ett surrealistiskt konstn\u00e4rs- och f\u00f6rfattarkollektiv i Kairo. Gruppen bildades den 22 december 1938 i och med offentligg\u00f6randet av manifestet L\u00e4nge leve den urartade konsten. Den f\u00f6rs\u00e5g en rastl\u00f6s generation av unga konstn\u00e4rer, intellektuella och aktivister med en brokig plattform f\u00f6r kulturell och politisk reform. Strax f\u00f6re andra v\u00e4rldskrigets utbrott, under det brittiska kolonialstyret i Egypten, deltog Art et Libert\u00e9 i det globala motst\u00e5ndet mot fascism, nationalism och kolonialism. De spelade en aktiv roll i ett internationellt n\u00e4tverk av surrealistiska f\u00f6rfattare och konstn\u00e4rer. Med sin egen definition av surrealism skapade de ett spr\u00e5k i ord och bild som var b\u00e5de globalt engagerat och f\u00f6rankrat i lokala konstn\u00e4rliga och politiska fr\u00e5gor. <\/p>\n

Kairo l\u00e5g inte vid n\u00e5gon krigsfront under andra v\u00e4rldskriget, men som ett brittiskt protektorat var Egypten f\u00f6rpliktat att st\u00e4lla sina nationella resurser och hela sin infrastruktur till britternas f\u00f6rfogande. 1941 var 140 000 soldater stationerade bara i Kairo. En djupg\u00e5ende upptagenhet av kriget och f\u00f6r\u00f6delsen som f\u00f6ljde i dess sp\u00e5r var ett huvudtema i allt som Art et Libert\u00e9 skapade. Surrealistiska skildringar av slagf\u00e4lt och bilder av f\u00f6rst\u00f6relse f\u00e5ngar det \u00e5ngestfyllda tillst\u00e5nd som kriget framkallade. Flera medlemmar i gruppen som drabbades av personliga f\u00f6rluster och tvingades fly, reflekterade \u00f6ver sina erfarenheter i gripande bilder av apokalypsen. <\/p>\n

I linje med surrealismens avvisande av att konsten skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r politisk propaganda protesterade Art et Libert\u00e9 mot att konst f\u00f6rknippades med nationalistiska st\u00e4mningar. Gruppen avf\u00e4rdade \u00e4ven id\u00e9n om konsten f\u00f6r konstens egen skull, som de ans\u00e5g hade lett till en st\u00e4ndig \u00e5teranv\u00e4ndning av gamla bildallegorier och litter\u00e4ra metaforer. I revolt mot bourgeoisiens f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r symbolism och naturalism framst\u00e4llde Art et Libert\u00e9 den m\u00e4nskliga kroppen som fragmenterad. De m\u00e5lade vanst\u00e4llda, leml\u00e4stade eller f\u00f6rvridna gestalter i syfte att ge en skarp illustration av de ekonomiska or\u00e4ttvisor som h\u00e4rskade i deras samh\u00e4lle. Den fragmenterade eller utm\u00e4rglade kroppen som motiv blev en b\u00e4rare av b\u00e5de social och konstn\u00e4rlig protest. Mot bakgrund av andra v\u00e4rldskriget och bilder som spreds p\u00e5 stympade soldater, slagf\u00e4lt och f\u00f6rst\u00f6relse fick m\u00e5lningarna en \u00e4nnu starkare inneb\u00f6rd. <\/p>\n

Under krigs\u00e5ren drevs m\u00e5nga kvinnor till f\u00f6ljd av sv\u00e5r fattigdom in i prostitution i Egypten. Art et Libert\u00e9 lyfte fram de prostituerades lidande genom att \u00e5terge dem som ensamma gestalter i surrealistiska omgivningar, en del genomborrade av spikar, andra s\u00f6ndertrasade av monsterliknande tr\u00e4d. Till skillnad fr\u00e5n surrealistiska yttringar i vilka den dominanta manliga blicken framst\u00e4llde den kvinnliga kroppen som ett sexobjekt, kritiserade gruppen erotiseringen av kvinnor. Flera av konstn\u00e4rerna i Art et Libert\u00e9 och deras mecenater var starka kvinnliga personligheter, exempelvis Amy Nimr, Marie Cavadia Riaz och Lee Miller. Genom att h\u00e5lla salonger i sina hem sammanf\u00f6rde de flera Art et Libert\u00e9-konstn\u00e4rer och bidrog starkt till gruppens starka feministiska st\u00e4llningstagande.<\/p>\n

Ett av k\u00e4nnetecknen f\u00f6r Art et Libert\u00e9 \u00e4r den n\u00e4ra f\u00f6rbindelsen mellan bildkonst och litteratur. Till exempel byggde flera av Georges Heneins texter p\u00e5 bilder h\u00e4mtade fr\u00e5n verk av n\u00e5gra av gruppens m\u00e5lare, s\u00e5som Kamel El-Telmisany, Amy Nimr och Mayo. Heneins surrealistiska dikter f\u00f6ranledde i sin tur n\u00e5gra av Art et Libert\u00e9s mest ansl\u00e5ende konstverk, gjorda av Inji Efflatoun och Ramses Younane. Mellan 1939 och 1940 producerade gruppen tre nyskapande tidskrifter: Don Quichotte p\u00e5 franska, al-Tatawwur p\u00e5 arabiska och den tv\u00e5spr\u00e5kiga bulletinen Art et Libert\u00e9. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1940-talet och fram till mitten av 1950-talet drev de \u00e4ven tv\u00e5 f\u00f6rlag, Les \u00c9ditions Masses och La Part du Sable, som distribuerade texter av f\u00f6rfattare som Albert Cossery, Edmond Jab\u00e8s, Mounir Hafez, Yves Bonnefoy, Gherasim Luca och Artur Lundkvist. <\/p>\n

I utst\u00e4llningen ing\u00e5r verk av bland andra Salim Al-Habschi, Hussein Youssef Amin, Albert Cossery, Inji Efflatoun, Abdel Hadi El-Gazzar, Hassan El-Telmisany, Kamel El-Telmisany, Georges Henein, Edmond Jab\u00e8s, Anwar Kamel, Fouad Kamel, Ida Kar, Mahmoud Khalil, Mayo, Robert Medley, Lee Miller, Hamed Nada, Eric de Nemes, Amy Nimr, Maher Ra\u2019ef, Samir Rafi\u2019, Mahmoud Sa\u00efd, Laurent Marcel Salinas, Alexander Saroukhan, \u00c9tienne Sved, Van Leo, Ramses Younane och Kamal Youssef. <\/p>\n

Utst\u00e4llningen har tidigare visats p\u00e5 Mus\u00e9e national d\u2019art moderne \u2013 Centre Pompidou i Paris, Museo Nacional Centro de Arte Reina Sof\u00eda i Madrid, Kunstsammlung Nordrhein-Westfalen K20 i D\u00fcsseldorf och Tate Liverpool i Liverpool. <\/p>\n

Moderna Museet, Stockholm, 28 april\u201312 augusti 2018
\nCuratorer: Sam Bardaouil och Till Fellrath, Art Reoriented med Jo Widoff och Olga Krzeszowiec Malmsten, Moderna Museet<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Surrealism och Egypten och 1930-talet kanske inte \u00e4r tre ord som konstintresserade i allm\u00e4nhet anser h\u00f6r ihop. Den 28 april \u00f6ppnar en utst\u00e4llning p\u00e5 Moderna museet om den surrealistiska konstn\u00e4rsgruppen Art et Libert\u00e9 som var baserad i Kairo under tiden f\u00f6r andra v\u00e4rldskriget. Utst\u00e4llningen kastar nytt ljus \u00f6ver modernismen genom gruppens konstn\u00e4rliga bidrag till den […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,13624],"tags":[1459,3009,3740],"class_list":{"0":"post-117479","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-toppnytt","8":"tag-egypten","9":"tag-konst","10":"tag-moderna-museet","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=117479"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":117481,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/117479\/revisions\/117481"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=117479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=117479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=117479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}