{"id":116946,"date":"2018-04-07T09:08:00","date_gmt":"2018-04-07T08:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116946"},"modified":"2018-04-17T21:40:47","modified_gmt":"2018-04-17T20:40:47","slug":"bokrecension-genom-snon-varlam-sjalamov","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116946","title":{"rendered":"Bokrecension: Genom sn\u00f6n &#8211; Varlam Sjalamov"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/genom-snon.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-116954\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/genom-snon-199x300.jpg\" alt=\"\" width=\"199\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/genom-snon-199x300.jpg 199w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/genom-snon.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 199px) 100vw, 199px\" \/><\/a><br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.bokus.com\/bok\/9789187891625\/genom-snon\/\">Genom sn\u00f6n.\u00a0Ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Kolyma 1<\/a><br \/>\nF\u00f6rfattare: Varlam Sjalamov<br \/>\nUtgiven: 2018<br \/>\nISBN: <a href=\"https:\/\/www.adlibris.com\/se\/bok\/genom-snon-9789187891625\">9789187891625<\/a><br \/>\nF\u00f6rlag: <a href=\"http:\/\/www.ersatz.se\/bok_sjalamov1.htm\">Ersatz<\/a><\/p>\n<p>Uppf\u00f6r den georgiska delen av Kaukasus ringlar sig v\u00e4gar och tunnlar som under kriget byggdes av tyska krigsf\u00e5ngar. De anv\u00e4nds inte l\u00e4ngre, men vid tidpunkten ersatte de, vad jag gissar, enklare stigar eller f\u00f6r tyngre milit\u00e4rfordon oframkomliga v\u00e4gar. Det finns inga s\u00e4kra siffror, men vi kan anta att det inte var f\u00e5 som f\u00f6rsm\u00e4ktade till f\u00f6ljd av de om\u00e4nskliga f\u00f6rh\u00e5llandena. Idag \u00e4r dessa tunnel- och v\u00e4gsystem ett kilometerl\u00e5ngt minnesm\u00e4rke \u00f6ver vad gratis arbetskraft kan \u00e5stadkomma.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" title=\"kaukasus\" width=\"500\" height=\"281\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/vl5izaVYIcw?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n<p>(Foto: Privat)<\/p>\n<p>Jag \u00e5terv\u00e4nder st\u00e4ndigt till den ryska litteraturen utan att riktigt f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r. Kanske \u00e4r det dess annorlundahet, kanske n\u00e5got annat. Det finns hur som helst n\u00e5got anm\u00e4rkningsv\u00e4rt med den, om man nu v\u00e4ljer att tala om <em>rysk<\/em> litteratur som n\u00e5got enhetligt. P\u00e5fallande ofta \u00e5terkommer f\u00f6rfattarna till den ryska sj\u00e4len eller det ryska lynnet. Jag kan inte annat \u00e4n sluta mig till att det m\u00e5ste finnas n\u00e5got som s\u00e4rskiljer ryssen fr\u00e5n andra. Men som <strong>Varlam<\/strong> <strong>Sjalamov<\/strong> p\u00e5pekar, \u00e4r m\u00e4nniskok\u00e4nnedomen till ringa nytta om vi inte f\u00f6rm\u00e5r \u00e4ndra p\u00e5 oss. Vad skillnad g\u00f6r det om kunskap inte f\u00f6rvandlas till insikt? Det g\u00e5r inte att tala om att vi l\u00e4rt oss n\u00e5got av <strong>F\u00f6rintelsen<\/strong>, av den <strong>Stora terrorn<\/strong>, av <strong>Kambodja<\/strong>, av <strong>Abu Ghurayb<\/strong>, av <strong>Guantanamo<\/strong> om vi inte konkretiserar den; vetskap utan handling \u00e4r att vika undan, att svika.<\/p>\n<p>\u201dVar och en som f\u00f6ljer sp\u00e5ret, ocks\u00e5 den minste, ocks\u00e5 den svagaste, m\u00e5ste trampa p\u00e5 ett stycke or\u00f6rd sn\u00f6 och inte i n\u00e5gon annans fotsp\u00e5r. Och p\u00e5 traktorerna och h\u00e4starna f\u00e4rdas inte f\u00f6rfattarna, utan l\u00e4sarna.\u201d<\/p>\n<p><em>Genom sn\u00f6n<\/em> visar sig vara en djup, kall, smutsig sn\u00f6. Det \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra ett f\u00e5ngl\u00e4ger vi med hj\u00e4lp av sk\u00f6nlitteraturen kan komma och det vore n\u00e4rmast oetiskt att bed\u00f6ma boken utifr\u00e5n den v\u00e4rdeskala som annars \u00e4r kutym vid ett recenserande. Den r\u00f6r oss bortom och ovanf\u00f6r det.<\/p>\n<p>Sjalamov d\u00f6mdes till l\u00e4ger tre g\u00e5nger och tre g\u00e5nger \u00f6verlevde han. Dessa l\u00e4ger h\u00e4rb\u00e4rgerade f\u00e5ngar som \u00e5t fosterlandet tvingades bygga v\u00e4gar, bryta guld, avverka skog. Tributen han betalade i form av en nedbruten kropp tog med tiden d\u00f6d p\u00e5 honom, men han uth\u00e4rdade det som inte g\u00e5r att uth\u00e4rda. Hans arv \u2013 det f\u00f6rfattade \u2013 vi har att v\u00e5rda \u00e4r ov\u00e4rderligt.<\/p>\n<p>Kolyma \u00e4r under st\u00f6rre delen av \u00e5ret en otillg\u00e4nglig, m\u00f6rk och o\u00e4ndligt kall plats. Med Sverige som v\u00e4rldskartans centrum ligger det s\u00e5 l\u00e5ngt \u00f6sterut man kan komma. Miljontals m\u00e4nniskor dog under Stalin h\u00e4r och i liknande l\u00e4ger. Antingen av sv\u00e4lt, sjukdom, framf\u00f6r en b\u00f6dels pipa eller genom att f\u00e5ngen helt enkelt bar hand p\u00e5 sig sj\u00e4lv. Ofta hade de d\u00f6mts utifr\u00e5n artikel 58. Denna artikel fastslog att de var folkets fiender och dessa fiender var uppenbarligen otaliga. Att trotsa f\u00f6rbudet mot att slakta ett f\u00e5r gav 10 \u00e5rs l\u00e4gertid. En korrigering av sina brister tar som bekant l\u00e5ng tid. Utan f\u00e5rk\u00f6ttet v\u00e4ntade sv\u00e4ltd\u00f6den, men ofta slutade det \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 samma vis. M\u00e5nga blev liksom Sjalamov d\u00f6mda f\u00f6r s\u00e5 kallade kontrarevolution\u00e4ra- tendenser eller handlingar. Fantasirikedomen hos NKVD hade n\u00e5tt oanade h\u00f6jder. Kanske hade de utvecklat sinnrika tankel\u00e4sningsmetoder? Om inte annat \u00e4r gammal ohederlig tortyr ett s\u00e4kert s\u00e4tt att avtvinga vad erk\u00e4nnanden man nu beh\u00f6ver.<\/p>\n<p>Jag t\u00e4nker mig ofta att ondskan \u00e4r godtycklig; att den frodas i milj\u00f6er d\u00e4r ett maktf\u00f6rh\u00e5llande \u00e4r s\u00e5 skevt att en illg\u00e4rning kan g\u00e5 n\u00e4rmast obem\u00e4rkt f\u00f6rbi. Men liksom under F\u00f6rintelsen finns h\u00e4r \u00e5tminstone tv\u00e5 mekanismer verksamma: En strikt materiell-ekonomisk och en ideologisk. R\u00e5varor beh\u00f6vdes f\u00f6r att bygga upp landet och hinder i form av m\u00e4nniskor elimineras enkelt om kategorierna \u00e4r b\u00e5de vida och m\u00e5nga. Det fanns utomordentligt genom- och utt\u00e4nkta planer i bakgrunden som m\u00f6jliggjorde enskilda handlingar. Som Hanna Krall konstaterat: m\u00e4nniskan gjorde detta mot m\u00e4nniskan.<\/p>\n<p>Sjalamov st\u00e5r inte psykologen Dostojevskij efter i sin f\u00f6rm\u00e5ga att sk\u00e4rsk\u00e5da sj\u00e4len. Hans iakttagelser, de otaliga detaljerna, g\u00f6r texten levande. De smutsiga kl\u00e4der, maten som \u00e4ts ur rostiga k\u00e4rl, l\u00f6ss, barackmentaliteten, varande sk\u00f6rbjuggss\u00e5r, smulor som \u00e4ts fr\u00e5n golvet, sv\u00e4lt, om\u00f6jlig kyla. Tillsammans formas en av de mer klarsynta och samtidigt gripande skildringarna av l\u00e4gret som b\u00e5de verklighet och symbol.<\/p>\n<p>Ett \u00e5terkommande tema i krigsskildringar \u00e4r att en f\u00f6rbeh\u00e5llsl\u00f6s v\u00e4nskap formas till f\u00f6ljd av de umb\u00e4randen soldaterna genomlider tillsammans. Sjalamov skulle inv\u00e4nda att lidandet inte varit stort nog. Under tillr\u00e4ckligt miserabla f\u00f6rh\u00e5llanden kan ingen genuin v\u00e4nskap formas och f\u00f6rmodligen \u00e4r det s\u00e5. Likgiltigheten tar vid och man planerar inte l\u00e4ngre \u00e4n till dagens slut. Han fr\u00e5gar sig vad som f\u00e5r m\u00e4nniskan att \u00f6verlevda det h\u00e4sten d\u00f6r av. Sj\u00e4lvbevarelsedriften f\u00f6rblir dold f\u00f6r den rationella tanken, vetenskapen. Vad \u00e4r denna drift om vi nu accepterar denna terminologi. F\u00f6rm\u00e5gan att gl\u00f6mma? Kapaciteten att strypa n\u00e4ringstillf\u00f6rseln till det som \u00e4r hoppet? Jag vet inte.<\/p>\n<p>Under l\u00e4sningen sticker det ibland till i br\u00f6stet och jag intalar mig att jag \u00e5tminstone f\u00f6r ett \u00f6gonblick f\u00f6rst\u00e5tt denna andra verklighet. Jag ger termometern i k\u00f6ket en \u00f6m blick \u2013 inga spottloskor fryser h\u00e4r till is i flykten &#8211; och jag kokar en sk\u00e5l gr\u00f6t med rikliga m\u00e4ngder mj\u00f6lk.<\/p>\n<p>N\u00e4sta bok <em>V\u00e4stra stranden<\/em> ges ut h\u00f6sten -19 och g\u00e5r allt enligt planerna kommer sedan en bok om \u00e5ret. Vi kan se fram emot (om det nu \u00e4r r\u00e4tt ord) fler ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Kolyma, en ess\u00e4 om den kriminella v\u00e4rlden och sj\u00e4lvbiografiska texter.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Genom sn\u00f6n.\u00a0Ber\u00e4ttelser fr\u00e5n Kolyma 1 F\u00f6rfattare: Varlam Sjalamov Utgiven: 2018 ISBN: 9789187891625 F\u00f6rlag: Ersatz Uppf\u00f6r den georgiska delen av Kaukasus ringlar sig v\u00e4gar och tunnlar som under kriget byggdes av tyska krigsf\u00e5ngar. De anv\u00e4nds inte l\u00e4ngre, men vid tidpunkten ersatte de, vad jag gissar, enklare stigar eller f\u00f6r tyngre milit\u00e4rfordon oframkomliga v\u00e4gar. Det finns inga [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":116954,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16,13624],"tags":[263,2277,4868,13507,5342,13684],"class_list":{"0":"post-116946","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-bokrecension","8":"category-litteratur","9":"category-recension","10":"category-toppnytt","11":"tag-andra-varldskriget","12":"tag-historia","13":"tag-ryssland","14":"tag-skonlitteratur","15":"tag-stalin","16":"tag-terror","17":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116946","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=116946"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116946\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116956,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116946\/revisions\/116956"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/116954"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=116946"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=116946"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=116946"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}