{"id":116804,"date":"2018-03-27T13:25:40","date_gmt":"2018-03-27T12:25:40","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116804"},"modified":"2018-03-27T13:25:40","modified_gmt":"2018-03-27T12:25:40","slug":"grattis-jacqueline-woodson-till-litteraturpriset-till-astrid-lindgrens-minne-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116804","title":{"rendered":"Grattis Jacqueline Woodson till Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_116805\" aria-describedby=\"caption-attachment-116805\" style=\"width: 574px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/unnamed-3.jpg\" alt=\"\" width=\"574\" height=\"337\" class=\"size-full wp-image-116805\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/unnamed-3.jpg 574w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/unnamed-3-300x176.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 574px) 100vw, 574px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-116805\" class=\"wp-caption-text\">Jacqueline Woodson. Foto: Marty Umans.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018 g\u00e5r till den amerikanska f\u00f6rfattaren Jacqueline Woodson.<\/p>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<br \/>\nJacqueline Woodson \u00e4r en amerikansk f\u00f6rfattare, f\u00f6dd 1963 och bosatt i Brooklyn. Hennes f\u00f6rfattarskap omfattar drygt trettio titlar; fr\u00e5n romaner till lyrik och bilderb\u00f6cker. Jacqueline Woodson skriver ofta om ungdomar i gr\u00e4nslandet mellan barndom och vuxenliv. En av hennes mest hyllade b\u00f6cker \u00e4r den flerfaldigt prisbel\u00f6nade sj\u00e4lvbiografin Brown Girl Dreaming (2014).<\/p>\n<p>Juryns motivering lyder:<br \/>\n\u201dJacqueline Woodson l\u00e5ter oss m\u00f6ta unga m\u00e4nniskor som k\u00e4mpar f\u00f6r att hantera sin utsatthet och finna en plats d\u00e4r tillvaron kan f\u00e5 f\u00e4ste. P\u00e5 ett n\u00e4rmast tyngdl\u00f6st spr\u00e5k skriver hon fram ber\u00e4ttelser med en djup och sammansatt klang. Jacqueline Woodson f\u00e5ngar en unik poetisk ton i en vardag som delas mellan sorg och hopp.\u201d<\/p>\n<p>M\u00e4sterliga personbeskrivningar och djup f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r ungas tankar och k\u00e4nslor \u00e4r hennes signum. B\u00f6ckerna \u00e4r skrivna i jagform och perspektivet \u00e4r oftast kvinnligt. Rasism, segregation, ekonomiska or\u00e4ttvisor, social utsatthet, f\u00f6rdomar och sexuell identitet \u00e4r \u00e5terkommande teman. Hon skriver framf\u00f6rallt f\u00f6r ungdomar men \u00e4ven f\u00f6r vuxna och barn. Hennes b\u00f6cker har \u00f6versatts till ett tiotal spr\u00e5k och i januari i \u00e5r utn\u00e4mndes hon till nationell l\u00e4sambassad\u00f6r i USA (National Ambassador for Young People\u2019s Literature), ett uppdrag p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n<p>\u201cIt\u2019s important to hold up mirrors for kids to see their experience is legitimate. Too often those mirrors aren\u2019t there for them.\u201d \/Jacqueline Woodson<\/p>\n<p>Jacqueline Woodson debuterade som f\u00f6rfattare 1990 med Last Summer with Maizon, f\u00f6rsta delen i en trilogi om v\u00e4nskapen mellan tv\u00e5 flickor. Samma \u00e5r utkom The Dear One, en ber\u00e4ttelse om ton\u00e5rsgraviditet. After Tupac and D Foster (2008)\u00e4r en ber\u00e4ttelse om meningen med allt, frihet och insikter om att allt inte \u00e4r som det ser ut p\u00e5 ytan. K\u00e4rlek i form av den drabbande passionen skildras i If you Come Softly (1998). I Beneath a Meth Moon (2012) m\u00e5ste den femton\u00e5riga huvudpersonen konfronteras med sina m\u00f6rka minnen f\u00f6r att g\u00e5 vidare och bli fri fr\u00e5n sitt drogmissbruk.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lvbiografin Brown Girl Dreaming (2014) har bland annat bel\u00f6nats med det prestigefyllda litteraturpriset National Book Award. I diktform skildrar hon sin egen uppv\u00e4xt, i f\u00f6rst South Carolina och sedan New York, men synligg\u00f6r ocks\u00e5 den afroamerikanska historien. Hon v\u00e4xte upp under 1960- och 70-talen, en tid som i USA pr\u00e4glades av medborgarr\u00e4ttsmanifestationer, polisbrutalitet och v\u00e5ld. De detaljerade milj\u00f6- och karakt\u00e4rsbeskrivningarna tydligg\u00f6r klyftorna i samh\u00e4llet och visar skillnaden mellan olika grupper. <\/p>\n<p>Hennes senaste roman Another Brooklyn utkom 2016 (nominerad till National Book Award) och skildrar b\u00e5de fascinationen och utmaningen i att som ung tjej v\u00e4xa upp i 1970-talets Brooklyn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne 2018 g\u00e5r till den amerikanska f\u00f6rfattaren Jacqueline Woodson. Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar: Jacqueline Woodson \u00e4r en amerikansk f\u00f6rfattare, f\u00f6dd 1963 och bosatt i Brooklyn. Hennes f\u00f6rfattarskap omfattar drygt trettio titlar; fr\u00e5n romaner till lyrik och bilderb\u00f6cker. Jacqueline Woodson skriver ofta om ungdomar i gr\u00e4nslandet mellan barndom och vuxenliv. En av hennes [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[62,3,13624],"tags":[226,540,541,12280,3313,13681,6129],"class_list":{"0":"post-116804","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-medie-och-kulturpolitik","7":"category-litteratur","8":"category-toppnytt","9":"tag-alma-priset","10":"tag-barnkultur","11":"tag-barnlitteratur","12":"tag-litteratur","13":"tag-litteraturpris","14":"tag-ungdomslitteratur","15":"tag-usa","16":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116804","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=116804"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116804\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116806,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116804\/revisions\/116806"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=116804"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=116804"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=116804"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}