{"id":116662,"date":"2018-03-30T16:18:19","date_gmt":"2018-03-30T15:18:19","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116662"},"modified":"2018-03-30T16:18:19","modified_gmt":"2018-03-30T15:18:19","slug":"inkannande-kammarjazz-fran-finsk-pianotrio-xx-av-joona-toivanen-trio","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116662","title":{"rendered":"Ink\u00e4nnande kammarjazz fr\u00e5n finsk pianotrio &#8211; XX av Joona Toivanen Trio"},"content":{"rendered":"<p><strong>Joona Toivanen Trio<\/strong><\/p>\n<p><strong>XX<\/strong><\/p>\n<p><strong>4<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/xx-cover.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-116663\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/xx-cover.jpg\" alt=\"\" width=\"325\" height=\"325\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/xx-cover.jpg 325w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/xx-cover-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/xx-cover-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 325px) 100vw, 325px\" \/><\/a>Foto Elisa Caldana<\/p>\n<p><strong>Produktion:\u00a0<\/strong>Emmano Basso<\/p>\n<p><strong>\u00a0Mixning:\u00a0<\/strong>Stefano Amerio<\/p>\n<p>Inspelad i Artesuono Recording\u00a0 Studio, Cavalicco Udine\u00a0 Italien<\/p>\n<p>Cam Jazz<\/p>\n<p>49:00<\/p>\n<p>Releasedatum 27\/10 2017<\/p>\n<p>Uppt\u00e4ckte den finska trion i fjol p\u00e5 Gmlstn Jazz, n\u00e4r de spelade p\u00e5 festivalen i suver\u00e4n akustik i Majorna. Gav mersmak!\u00a0 Viss frustration uppstod d\u00e5 f\u00f6rsening och olycklig planering, gjorde att jag\u00a0 hastade vidare till Nefertiti. Nyligen fick jag emellertid \u00e5nyo chansen att h\u00f6ra Joona Toivanen i G\u00f6teborg. Denna g\u00e5ng under namnet Linchpin tillsammans med slagverkaren Ebba Westerberg.\u00a0 Tog d\u00e5 kontakt med den 36-\u00e5rige pianisten som bor utanf\u00f6r G\u00f6teborg och g\u00e5tt p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan h\u00e4r. \u00a0Titeln XX syftar p\u00e5 att den sammansvetsade trion spelat ihop i tv\u00e5 decennier.<\/p>\n<p>Har jag sett r\u00e4tt i diskografin \u00e4r albumet deras sj\u00e4tte i ordningen. Albumet som inneh\u00e5ller elva stycken, \u00f6ppnar pardonl\u00f6st med rivig minimalism ala Steve Reich i <em>Polaroid<\/em>. Vi invaggas inte, utan kastas\u00a0 in i deras universum.\u00a0 N\u00e4stan samma intervall, samma omf\u00e5ng av toner p\u00e5 pianot, upprepas l\u00e5ten igenom av den ena handen. Kompet assisterar f\u00f6rtj\u00e4nstfullt, inte minst trumslagaren Olavi Louhivuori med sitt subtila tassande med vispar och kantslag. Efter en eggande, sm\u00e5tt hypnotisk inledning, undrar man vart\u00e5t musiken ska leda oss. Om \u00e4n inte lika markant, \u00e5terkommer ett par g\u00e5nger,\u00a0 greppet att upprepa samma fras som grundackord.<\/p>\n<p>Trion som f\u00f6rh\u00e5ller sig sj\u00e4lvst\u00e4ndigt till alla f\u00f6reg\u00e5ngare, kommunicerar intuitivt. H\u00e4r finns sp\u00e5r av Bobo Stenson, Esbj\u00f6rn Svensson och f\u00f6rst\u00e5s Bill Evans, utan att\u00a0 bli epigoner. Tv\u00e4rtom, \u00f6ppnas d\u00f6rrar till rum m\u00f6blerade med nordisk, sparsmakad elegans. N\u00e5gra kompositioner kan te sig skissartade, medan flertalet \u00e4r finstilt utarbetade med h\u00e4nf\u00f6rande melodier.. Den betagande &#8221;sviten&#8221;\u00a0<em>Grayscape I \/ Grayscape II \u00a0<\/em>ska s\u00e4rskilt harangeras. Andl\u00f6st sk\u00f6n musik med full\u00e4ndade str\u00e5kdragningar av Tapani Toivonen. \u00a0<em>Orion\u00a0<\/em>\u00e4r ett glimmande smycke som i sin uppbyggnad p\u00e5minner om Satie och Debussy, n\u00e4r de \u00e4r p\u00e5 ljuvligt romantiskt hum\u00f6r.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/joonatoivanentrio_001_hi-1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-116855\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/joonatoivanentrio_001_hi-1-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/joonatoivanentrio_001_hi-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/joonatoivanentrio_001_hi-1-768x576.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/joonatoivanentrio_001_hi-1-1024x768.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Foto Taavetti Alin<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>P\u00e5 ett rikhaltigt album, vars seri\u00f6sa och s\u00f6kande framtoning f\u00f6rst\u00e4rks av att bebop-puls\u00a0 saknas, kan endast <em>Polaorid\u00a0<\/em> j\u00e4mte Trails, betecknas som up tempo -nummer. Vad som ist\u00e4llet h\u00f6rs \u00e4r fridfull kontemplation, eftert\u00e4nksamt vemod och raffinerat samspel. I likhet med Bob Stenson trio och deras f\u00e4rska utgivning, dominerar pianot om en lyssnar utan att anv\u00e4nda h\u00f6rlurar. Instrumentet styr fram\u00e5tskridandet med varlig hand, genom\u00a0 toner som kompet lysande interfolierar. Joona Toivanen har ett h\u00f6gst personligt\u00a0 anslag och melodiskt sinne som lockar mig, f\u00e5r mig att sk\u00e4rpa h\u00f6rseln och bara ta emot. Vill l\u00e4gga till den fascinerande resonansen fr\u00e5n hans flygel. Vare sig han tar med sig trion in i finkalibrerad stegring eller befinner sig i ett diskret diminuendo-landskap, v\u00e4cks lusten att omslutas av musiken. N\u00e5gra skv\u00e4ttar avant garde, \u00e5tskilliga klunkar av nydanande sound och som mustig bottensats traditionell pianotriomusik. Vad vi erbjuds \u00e4r utkristalliserade , mestadels lyriska tong\u00e5ngar.<\/p>\n<p>Ska noteras att alla tre bidragit med l\u00e5tskrivande, \u00e4ven om bandledaren st\u00e5r f\u00f6r merparten id\u00e9er. Skivan nominerades till ett stort nordisk pris och trion har regelbundet turnerat i Europa, Asien samt Australien. Enligt uppgift g\u00e5r det bra f\u00f6r dem i hemlandet. Konstigt att de f\u00f6rblivit en alltf\u00f6r v\u00e4lbevarad hemlighet hos oss. Har h\u00f6rt p\u00e5 plattan s\u00e4kert mer \u00e4n tio g\u00e5nger, uppt\u00e4cker hela tiden nya lager. Hoppas mina rader genererar fler skivk\u00f6pare.<\/p>\n<p><strong>Joona Toivanen\u00a0<\/strong>ing\u00e5r, eller har ing\u00e5tt, i flera svenskbaserade konstellationer (Anders Hagberg, Joakim Bergh\u00e4ll med flera). Som ett sidoprojekt har han d\u00e4rut\u00f6ver en karri\u00e4r som solopianist.\u00a0 Har haft f\u00f6rm\u00e5nen att studera hur senaste albumet\u00a0<em>Lone Room\u00a0<\/em>l\u00e5ter. Det \u00e4r utgivet p\u00e5 KEPACH Music 2016, inspelat i samma studio med samma personal som\u00a0<em>XX\u00a0<\/em> med st\u00f6d av finska musikfonden och KONE foundation. Skiftande temperament h\u00f6rs p\u00e5 l\u00e5tar vars kvalitet haltar en smula. Fr\u00e5n m\u00e4sterverket\u00a0<em>Kafka\u00a0<\/em>och resterande tre stycken \u00e4r Toivanen i sitt esse. F\u00f6r att referera till n\u00e5got igenk\u00e4nnbart, n\u00e4mner jag Keith Jarrets klassiska K\u00f6lnkonsert. Genrebefriad pianomusik egenh\u00e4ndigt komponerad av en flyh\u00e4nt spelande pianist, vars mod att undvika standards \u00e4r beundransv\u00e4rt. <em>Highlands <\/em>har en delikat touch medan <em>Whale Song <\/em> dyker ner i en enast\u00e5ende vacker och stillsamt sp\u00e4nnande v\u00e4rld. \u00a0<strong>Betyg:\u00a0<\/strong>3+ \u00a0 (En h\u00e4ndelse som ser ut som en tanke:\u00a0 ovanst\u00e5ende skivor recenseras p\u00e5 l\u00e5ngfredagen.)<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/L1001512.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-116856\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/L1001512-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/L1001512-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/L1001512-768x513.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/L1001512-1024x684.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Foto Andrea Boccalini<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Joona Toivanen Trio XX 4 Foto Elisa Caldana Produktion:\u00a0Emmano Basso \u00a0Mixning:\u00a0Stefano Amerio Inspelad i Artesuono Recording\u00a0 Studio, Cavalicco Udine\u00a0 Italien Cam Jazz 49:00 Releasedatum 27\/10 2017 Uppt\u00e4ckte den finska trion i fjol p\u00e5 Gmlstn Jazz, n\u00e4r de spelade p\u00e5 festivalen i suver\u00e4n akustik i Majorna. Gav mersmak!\u00a0 Viss frustration uppstod d\u00e5 f\u00f6rsening och olycklig planering, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,22],"tags":[],"class_list":["post-116662","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116662","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=116662"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116662\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116857,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116662\/revisions\/116857"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=116662"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=116662"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=116662"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}