{"id":116594,"date":"2018-03-19T09:49:05","date_gmt":"2018-03-19T08:49:05","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116594"},"modified":"2018-03-19T09:49:05","modified_gmt":"2018-03-19T08:49:05","slug":"bokrecension-sveket-birgitta-trotzig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116594","title":{"rendered":"Bokrecension: Sveket – Birgitta Trotzig"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Sveket: En ber\u00e4ttelse<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Birgitta Trotzig
\nUtgiven: 2016 (1966)
\nISBN:\u00a09789176458242<\/a>
\nF\u00f6rlag: Modernista<\/a><\/p>\n

Vad \u00e4r svek? Sviker g\u00f6r man n\u00e4r man viker undan f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntningar. Dessa f\u00f6rv\u00e4ntningar kan komma fr\u00e5n en sj\u00e4lv eller andra m\u00e4nniskor. Man kan f\u00f6rr\u00e5da sina ideal eller fly undan snarare \u00e4n finnas till n\u00e4r n\u00e4rst\u00e5ende lider. Sant \u00e4r att vi i allm\u00e4nhet inte ser med blida \u00f6gon p\u00e5 svek och det sammanfl\u00e4tas ofta med karakt\u00e4rsm\u00e4ssiga brister: man kan kallas f\u00f6r ynkrygg, feg, en \u00e4rel\u00f6s jycke eller en fullblodssvinp\u00e4ls. Att betraktas som en svikare kan nog bringa den starkaste av sj\u00e4lvk\u00e4nslor i gungning. Svek \u00e4r emellertid ett sammansatt begrepp och kanske alltf\u00f6r enkelt att sl\u00e4nga sig med. Nystar man lite i det inser man snart att en svekhandling s\u00e4llan f\u00f6reg\u00e5tts av enkla val. Vad har spelat in? Vilka var bevekelsegrunderna?<\/p>\n

L\u00e4sningen av Birgitta Trotzig<\/strong>s Dykungens dotter<\/em> \u00e4r en av mina starkare l\u00e4supplevelser. Mis\u00e4ren som skildras \u00e4r inte unik men jag st\u00f6ter s\u00e4llan p\u00e5 ett lika vackert och uppslitande spr\u00e5k annorst\u00e4des. Trotzig var s\u00e5 skicklig p\u00e5 att som i f\u00f6rbifarten driva ber\u00e4ttelsen fram\u00e5t med sm\u00e5 laddade, \u00f6desm\u00e4ttade och livsavg\u00f6rande \u00f6gonblick vars korta brinntid knappt gjorde dem m\u00e4rkbara. Sveket<\/em>, som gavs ut 19 \u00e5r innan Dykungens dotter, \u00e4r inte annorlunda i detta avseende. Vi \u00e4r i Sverige strax f\u00f6re F\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott och boken str\u00e4cker sig \u00f6ver kriget och in i n\u00e4sta. Det \u00e4r en liten familjehistoria kan man s\u00e4ga. Sv\u00e4rtan m\u00f6rkare \u00e4n typsnittet.<\/p>\n

Jag drar mig lite f\u00f6r att skriva om boken. Det k\u00e4nns som att det inte riktigt g\u00e5r att g\u00f6ra den r\u00e4ttvisa med egna ord. Den beh\u00f6ver upplevas. Visst kan jag beskriva ramber\u00e4ttelsen, men ni beh\u00f6ver inte veta mer \u00e4n att boken \u2013 inte helt \u00f6verraskande kanske \u2013 \u00e4r en stilstudie av sveket och dess olika former. M\u00e4nniskor \u00f6verger varandra, sig sj\u00e4lva; vi h\u00f6r d\u00f6dsrosslingar fr\u00e5n en bortgl\u00f6md b\u00e4dd, kanske ett och annat sj\u00e4lvmord, nyckelord: dy, s\u00f6tt – – – ett motsatspar? Det \u00e4r det s\u00f6ta som tr\u00e4nger in i mig, dydoften \u00e4r uth\u00e4rdligare.<\/p>\n

Det finns \u00f6mkliga m\u00e4nnisko\u00f6den i boken. Utsatta m\u00e4nniskor. Det finns om inte onda s\u00e5 \u00e5tminstone uschliga livsval. Och liksom i Dykungens dotter finns d\u00e4r m\u00e4nniskor som \u00e4r \u00e4n <\/em>mer utsatta. De \u00e4r en forml\u00f6s och blek massa, inte individer. Detaljer som namn och h\u00e4rkomst \u00e4r det inte s\u00e5 noga med. De f\u00f6rblir skuggor, nej aningar, nej rena gissningar. Deras h\u00e4rb\u00e4rge var ett<\/p>\n

\u2026stort magasinartat f\u00f6rfallet hus strax bakom j\u00e4rnv\u00e4gen d\u00e4r kringflyttande och kringdrivande individer fann en tillf\u00e4llig tillflyktsort eller ofta en sista hamn \u2013 det var alla sorters folk, utl\u00e4ndska s\u00e4songsarbetare ibland, men mest tillf\u00e4llighetsarbetande utan s\u00e4rskilt namn eller mantalsskrivning. Det var ett sl\u00e4kte av l\u00f6sa grumliga individer, sl\u00e4ktskapsf\u00f6rh\u00e5llanden var ofta outrannsakliga: f\u00f6r trakten i \u00f6vrigt tedde sig detta slags folk som inbegreppet av allt som inte \u00e4r att lita p\u00e5, d\u00e4r grunden viker, uppl\u00f6ser sig \u2013 inte finns.<\/p><\/blockquote>\n

Det sl\u00e5r mig hur de sociala mekanismerna med inkludering och uttr\u00e4ngning \u00e4r s\u00e5 skoningsl\u00f6sa. El\u00e4nde \u00e4r mer uth\u00e4rdligt om man best\u00e4mmer sig f\u00f6r att det m\u00e5ste<\/em> finnas dem som lider mer. M\u00e4nniskorna i boken blir inte s\u00e4llan fr\u00e4mmande inf\u00f6r sig sj\u00e4lv och v\u00e4rlden.<\/p>\n

Nyckelmening: \u201dMen hon hade valt honom sj\u00e4lv, ingen hade best\u00e4mt f\u00f6r henne \u2013 det var hennes val, ingen annans\u201d. Den dyker upp tv\u00e5 g\u00e5nger, kanske st\u00f6pt i olika tappning, jag minns inte. Ytterligare en: \u201dHan svek, kunde inte annat?\u201d. Det fatalistiska i det drar ned mig. Man kan alltid<\/em> annat. Eller: \u201dHan talade om tiden med den d\u00f6da farmodern, nu n\u00e4r hon var d\u00f6d var det som han slutligen uppt\u00e4ckt att allt hans liv hade legat f\u00f6rborgat i henne\u2026\u201d
\n
\n<\/em>Trotzigs samlade verk kommer med start i \u00e5r ges ut i etapper p\u00e5 Faethon. Pass p\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sveket: En ber\u00e4ttelse F\u00f6rfattare: Birgitta Trotzig Utgiven: 2016 (1966) ISBN:\u00a09789176458242 F\u00f6rlag: Modernista Vad \u00e4r svek? Sviker g\u00f6r man n\u00e4r man viker undan f\u00f6r f\u00f6rv\u00e4ntningar. Dessa f\u00f6rv\u00e4ntningar kan komma fr\u00e5n en sj\u00e4lv eller andra m\u00e4nniskor. Man kan f\u00f6rr\u00e5da sina ideal eller fly undan snarare \u00e4n finnas till n\u00e4r n\u00e4rst\u00e5ende lider. Sant \u00e4r att vi i allm\u00e4nhet […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,16,13624],"tags":[2277,7861,3714,4917,13507],"class_list":["post-116594","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-recension","category-toppnytt","tag-historia","tag-klassamhallet","tag-misar","tag-samhalle","tag-skonlitteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116594","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=116594"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116594\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116601,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116594\/revisions\/116601"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=116594"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=116594"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=116594"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}