{"id":116416,"date":"2018-03-10T18:18:37","date_gmt":"2018-03-10T17:18:37","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116416"},"modified":"2018-03-11T01:58:50","modified_gmt":"2018-03-11T00:58:50","slug":"patrangande-dansverk-beror-mord-av-benedikte-esperi-produktion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=116416","title":{"rendered":"P\u00e5tr\u00e4ngande dansverk ber\u00f6r – MO(R)D av Benedikte Esperi Produktion"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

8\/3 218<\/p>\n

Koreografi och produktion:\u00a0<\/strong>Benedikte Esperi<\/p>\n

Dansare och gestaltning:\u00a0<\/strong>Anna Bergstr\u00f6m, Karolin Kent, Benedikte Esperi<\/p>\n

Statister & praktikanter\/ dansare:\u00a0<\/strong>Britta Kangas, Mari Johansson Vittradotter<\/p>\n

K\u00d6R:\u00a0<\/strong>Corona under ledning av Johan Hogen\u00e4s<\/p>\n

Komponist och musiker:\u00a0<\/strong>Cha Blasco<\/p>\n

Medkomposit\u00f6r, vokalist och musiker:\u00a0<\/strong>Ida Lod<\/p>\n

Videoverk:\u00a0<\/strong>Benedikte Esperi<\/p>\n

Ljus, ljud:\u00a0<\/strong>Benedikte Esperi & Tobias Kjerstadius<\/p>\n

Kostym, smink, scenografi, rekvisita: <\/strong>Benedikte Esperi<\/p>\n

Framf\u00f6rs 8-11\/3 i Gullbergsbrohemmet G\u00f6teborg<\/p>\n

 <\/p>\n

Tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga sammantr\u00e4ffanden bildar ett m\u00f6nster. Ett danskompani med kvinnlig ledare och\u00a0 enbart kvinnor som medverkar. Ett verk som tar avstamp i det s\u00e5 kallade Yngsj\u00f6mordet, som g\u00e5tt till historien f\u00f6r att en av f\u00f6r\u00f6varna blev den sista kvinnan att avr\u00e4ttas i Sverige (1890). Premi\u00e4ren p\u00e5 internationella kvinnodagen f\u00f6rlagd till en byggnad, som fram till 1908 var kvinnof\u00e4ngelse, d\u00e4refter hem f\u00f6r ogifta m\u00f6drar. L\u00e5t mig f\u00f6rst av allt deklarera att det var en exklusiv ynnest att f\u00e5 bli inbjuden, trots att jag \u00e4r novis betr\u00e4ffande dans. Blev betagen, f\u00f6r att inte s\u00e4ga drabbad, av vad jag var med om under halvannan timme.<\/p>\n

Vid framkomsten till den gula byggnad jag ser n\u00e4r jag cyklar till jobbet, blir det tr\u00e5ngt i hallen. Skorna ska tas av f\u00f6r att dansarna beh\u00f6ver rena golvytor. N\u00e5gra egentliga publikplatser finns inte i detta platsspecifika verk\u00a0 avpassat f\u00f6r endast tjugo personer. Konstn\u00e4rlige ledaren Benedikte Esperi ger oss i trappan bakgrund, f\u00f6rh\u00e5llningsregler och f\u00f6rklarar uppl\u00e4gget.\u00a0 D\u00e4refter f\u00e5r vi v\u00e4nta en stund, tills vi kan bege oss upp till f\u00f6rsta avdelningen. De som \u00f6nskar f\u00e5r l\u00e5na\u00a0 f\u00e4llbara sm\u00e5 campingstolar. I ett halvstort alldeles kalt, m\u00f6rklagt rum finns tv\u00e5 b\u00e4rbara ljusk\u00e4llor. Publiken i denna form av uppslukande konst, betraktar skeendet st\u00e5ende mot v\u00e4ggarna.\u00a0 I mitten roterar navet Esperi sammanslingrad med sina tv\u00e5 dansare, medan statisterna\u00a0 f\u00f6rh\u00e5ller sig avvaktande. Minns jag r\u00e4tt lyser de upp rummet, f\u00f6r att senare bli involverade i f\u00f6rest\u00e4llningen. D\u00e5 \u00f6vertar verkets skapare str\u00e5lkastarna. Kvintetten b\u00e4r \u00f6gonbindlar, ett grepp Esperi g\u00e4rna anv\u00e4nder. R\u00f6relserna skildrade b\u00e5de samh\u00f6righet och sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utforskande. Naturligt nog befann sig dansarna antingen intimt sammanfl\u00e4tade i varandra eller uttryckte omv\u00e4lvande k\u00e4nslor genom motorik utf\u00f6rd p\u00e5 golvniv\u00e5.<\/p>\n

Utan att vara medskapare, blir vi indragna, kommer extremt t\u00e4tt inp\u00e5. K\u00e4nslan av att befinna sig i ett dansant performance, f\u00f6rst\u00e4rks under evighetsl\u00e5nga minuter. D\u00e5 blir vi mjukt hopf\u00f6sta i klunga. H\u00f6r d\u00e5 i svaga ljusskenet fr\u00e5n \u00f6ppningen olycksb\u00e5dande musik. Till slut bryts f\u00f6rtrollningen, genom\u00a0 ledsagning till n\u00e4sta station. Allt f\u00f6rsigg\u00e5r under total tystnad. I markplanet utspelas stor dramatik manifesterad i kroppar, musik\/ ljud och videoinstallation. Som arbetsredskap nyttjas golv, v\u00e4ggar, en stol och till och med toaletter. Vi befinner oss i en l\u00e5ngsmal, l\u00e4tt klaustrofobisk korridor, som omges av tv\u00e5 tr\u00e5nga kontorsrum samt tv\u00e5 toaletter med vid\u00f6ppen d\u00f6rr. P\u00e5 dessa ytor p\u00e5g\u00e5r febril aktivitet, det vill s\u00e4ga danskonst om\u00a0 s\u00e5rbarhet och vad som f\u00e5r n\u00e5gon att d\u00f6da.<\/p>\n

\"\"<\/a>Foto Benedikte Esperi\/ Joon Pont\u00e9n<\/p>\n

Anna Bergstr\u00f6m och Karolin Kent har ungef\u00e4r samma fysionomi, samma tyngdpunkt. De imponerar kolossalt i sin delvis improviserade framst\u00e4llning. Inga krockar med publiken intr\u00e4ffar. Hur de kan ber\u00e4kna avst\u00e5nd p\u00e5 den mycket begr\u00e4nsade ytan n\u00e4r de rullar runt \u00e4r en g\u00e5ta. Blickarna \u00e4r f\u00e4sta i ett diffust bortom, inte p\u00e5 oss. Och hur man kan vinkla t\u00e5rna en l\u00e5ng stund utan att darra i leder \u00f6verg\u00e5r mitt f\u00f6rst\u00e5nd. I f\u00f6rv\u00e4g har meddelats att vi kan kika p\u00e5 vad som f\u00f6rsigg\u00e5r i olika skrymslen och i korridoren, eller v\u00e4lja att f\u00f6lja en dansare. V\u00e4ljer f\u00f6r egen del att fokusera p\u00e5 vad de unga ovan n\u00e4mnda dansarna har f\u00f6r sig. Hysterin \u00e4r st\u00e4ndigt latent. Utbrotten f\u00e5r utlopp p\u00e5 olika s\u00e4tt. Minns fr\u00e4mst hur Bergstr\u00f6m hivar ut f\u00f6rvaringsboxar, kartonger som trasas s\u00f6nder med f\u00f6tterna.<\/p>\n

Avslutande delen best\u00e5r av en transition och uppl\u00f6sning mot utg\u00e5ngen. Kvintetten som gestaltat med s\u00e4regen, ob\u00e4ndig styrka och drabbande koreografi, plockar fram resv\u00e4skor packade med ytterkl\u00e4der och skor. Tar obem\u00e4rkt p\u00e5 sig medan d\u00f6rren till farstun \u00f6ppnas. D\u00e4rute h\u00f6rs klingande sv\u00e4vande toner fr\u00e5n en medverkande k\u00f6r. Vi lyssnar tillsammans med dansarna som fl\u00e4mtar efter sin urladdning. \u00c5terg\u00e5ng till den vanliga v\u00e4rlden sker successivt, n\u00e4r\u00a0 skor och ytterkl\u00e4der \u00e5terfinner sina \u00e4gare.\u00a0 Ensemblen st\u00e5r p\u00e5p\u00e4lsade i sn\u00f6n p\u00e5 linje med facklor i h\u00e4nderna. V\u00e4ntar p\u00e5 oss, tackar f\u00f6r visat intresse och v\u00e5ra appl\u00e5der. Med tanke p\u00e5 den ringa publikkapaciteten, borde verket bevaras f\u00f6r efterv\u00e4rlden genom filminspelning.<\/p>\n

Oupph\u00f6rligt fascinerande, gick inte att f\u00f6rest\u00e4lla sig innan vart det skulle ta v\u00e4gen. I varje fall undertecknad var nollst\u00e4lld, d\u00e5 jag inte sett f\u00f6reg\u00e5ngaren MOD p\u00e5 Atalante 2016 (inneh\u00f6ll 25 statister, varav tv\u00e5 duktiga, passionerade fick m\u00f6jlighet att vara med denna g\u00e5ng), eller annan platsunik produktion av Esperi. F\u00f6r mig som varit sjukskriven samma vecka \u00e5teruppv\u00e4cktes livsandarna, trots \u00e4mnet: att bli ”konfronterad med den mest f\u00f6rbjudna tanken – att d\u00f6da i k\u00e4rlekens namn.” Yngsj\u00f6mordet kom jag f\u00f6rresten f\u00f6rst i kontakt med under gymnasietiden, genom roman av Per Gunnar Evander ( 1972 gjorde han dessutom tevedokument\u00e4r betitlad Per Nilsson var mitt namn). Uppseendev\u00e4ckande omfattning av k\u00e4nsloregister i MO(R)D. F\u00f6rv\u00e4ntade uttryck av f\u00f6rtvivlan och eskalerande vansinne, kombineras snillrikt med str\u00e5k av l\u00e4ngtan och sensualism. Musik, betydelseb\u00e4rande ljud och m\u00e4rkbara tystnader ackompanjerar.<\/p>\n

Som framg\u00e5tt en sensationell\u00a0 upplevelse som etsade sig fast i en. Blev uppfylld av tankar och synintryck kring fenomen som sm\u00e4rta och lust, gr\u00e4ns\u00f6verskridande galenskap och samh\u00f6righet. Och koreografin var fantastisk p\u00e5 ett sant fantasifullt s\u00e4tt.<\/p>\n

Benedikte Esperi \u00e4r en m\u00e5ngskiftande r\u00f6relsekonstn\u00e4r,\u00a0 ocks\u00e5\u00a0 verksam som g\u00e4stl\u00e4rare och f\u00f6rel\u00e4sare. I verk vars sammans\u00e4ttning varierar fr\u00e5n solo \u00f6ver ensemble till ”community-konst”, uppeh\u00e5ller hon sig vid mots\u00e4ttningar, motst\u00e5nd, maktstrukturer, frihet och kroppars positioner i offentliga rum. I sina multidisciplin\u00e4ra verk utg\u00e5r hon g\u00e4rna fr\u00e5n historien genom att studera arkiv.<\/p>\n

Produktionen \u00e4r ett samarbete med stiftelsen Gyllenkrok som uppl\u00e5tit vissa av sina lokaler. MO(R)D uppb\u00e4r st\u00f6d fr\u00e5n Kulturr\u00e5det, G\u00f6teborgs Stad, Dansverk samt Folkuniversitetet.<\/p>\n

p.s \u00a0 Vad jag sett och bearbetat har f\u00e4ngslat (f\u00f6rl\u00e5t g\u00f6teborgsvitsiga formuleringen) s\u00e5 till den grad, att jag deltog i l\u00f6rdagens event, ett samtal som satte ord p\u00e5 ett ordl\u00f6st konstverk. Var superintressant att lyssna till de medverkandes f\u00f6rberedelser, j\u00e4mte deras medvetenhet om skiftande estetik beroende p\u00e5 varje specifik ”scen”. Sedan fyllde betraktare i med sina fr\u00e5gor och synpunkter.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

8\/3 218 Koreografi och produktion:\u00a0Benedikte Esperi Dansare och gestaltning:\u00a0Anna Bergstr\u00f6m, Karolin Kent, Benedikte Esperi Statister & praktikanter\/ dansare:\u00a0Britta Kangas, Mari Johansson Vittradotter K\u00d6R:\u00a0Corona under ledning av Johan Hogen\u00e4s Komponist och musiker:\u00a0Cha Blasco Medkomposit\u00f6r, vokalist och musiker:\u00a0Ida Lod Videoverk:\u00a0Benedikte Esperi Ljus, ljud:\u00a0Benedikte Esperi & Tobias Kjerstadius Kostym, smink, scenografi, rekvisita: Benedikte Esperi Framf\u00f6rs 8-11\/3 i Gullbergsbrohemmet […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-116416","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116416","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=116416"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116430,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/116416\/revisions\/116430"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=116416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=116416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=116416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}