{"id":115938,"date":"2018-02-22T15:02:48","date_gmt":"2018-02-22T14:02:48","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115938"},"modified":"2018-02-22T15:03:17","modified_gmt":"2018-02-22T14:03:17","slug":"concrete-matters-pa-moderna-museet-lyfter-fram-latinamerikanska-konstnarer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115938","title":{"rendered":"Concrete Matters p\u00e5 Moderna Museet lyfter fram latinamerikanska konstn\u00e4rer"},"content":{"rendered":"
\"\"
H\u00e9lio Oiticica, Sem t\u00edtulo (de la serie Relevos espaciales) \u00a9 C\u00e9sar and Claudio Oiticica. Juan Mel\u00e9, Marco recortado N\u00b0 2 \u00a9 Juan Mel\u00e9. Courtesy of Colecci\u00f3n Patricia Phelps de Cisneros.<\/figcaption><\/figure>\n

Concrete Matters lyfter fram den betydande period fr\u00e5n mitten av 1930-talet till 1970-talet d\u00e5 konstn\u00e4rer i Latinamerika unders\u00f6kte konkretismens, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 konstens, gr\u00e4nser. Perioden omfattar \u00e4ven den framv\u00e4xande brasilianska neokonkreta r\u00f6relsen som vid slutet av 1950-talet ifr\u00e5gasatte id\u00e9n om konstverket som ett statiskt objekt. I utst\u00e4llningen presenteras ett \u00e5ttiotal verk fr\u00e5n Argentina, Brasilien, Uruguay och Venezuela.
\nUtst\u00e4llningen p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 Moderna Museet, Stockholm, 24 februari\u201313 maj 2018
\nCurator: Matilda Olof-Ors<\/p>\n

Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:
\n”De avbildande ber\u00e4ttelsernas tids\u00e5lder inom konsten g\u00e5r mot sitt slut. M\u00e4nniskan blir alltmer ober\u00f6rd inf\u00f6r illusoriska bilder. (…) De antika fantasmagorierna tillfredsst\u00e4ller inte l\u00e4ngre den nya m\u00e4nniskans estetiska beg\u00e4r, formad som hon \u00e4r i en verklighet som har kr\u00e4vt hela hennes oreserverade n\u00e4rvaro.” <\/p>\n

Orden inleder det Inventionistiska manifestet (Manifiesto invencionista) som undertecknades av sexton konstn\u00e4rer i Buenos Aires 1946. Manifestet \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur konstn\u00e4rer i flera av Latinamerikas storst\u00e4der vid tiden s\u00f6kte sig till ett nytt konkret formspr\u00e5k, fritt fr\u00e5n b\u00e5de f\u00f6rest\u00e4llande och abstraherande motiv. <\/p>\n

Begreppet \u201dkonkret konst\u201d myntades \u00e5r 1930 av holl\u00e4ndske konstn\u00e4ren Theo van Doesburg d\u00e5 han bildade gruppen Art Concret i Paris. Gruppens existens blev relativt kort men dess vision om ett universellt formspr\u00e5k baserat p\u00e5 geometriska former spreds \u00f6ver Europa, och under de f\u00f6ljande decennierna tolkades och vidareutvecklades konkretismen av konstn\u00e4rer p\u00e5 den sydamerikanska kontinenten. Tiden i de latinamerikanska l\u00e4nderna pr\u00e4glades av s\u00e5v\u00e4l framtidstro och enorma sociala f\u00f6r\u00e4ndringar, som av politisk instabilitet och perioder av diktatoriska styren. \u00c5ren k\u00e4nnetecknades ocks\u00e5 av h\u00f6gkonjunktur och intensiv urbanisering med modernistiska byggnader resta som emblem f\u00f6r en ny era. <\/p>\n

Trots visuella likheter mellan konstverken i utst\u00e4llningen fanns ibland motstridiga syften och tankemodeller bakom konstn\u00e4rernas arbeten. Under de drygt fyrtio \u00e5r som utst\u00e4llningen sp\u00e4nner \u00f6ver, bildades och ombildades \u00e5tskilliga konstn\u00e4rliga fraktioner vilka spred sina ibland utopiska visioner i texter och manifest via flygblad och egenutgivna magasin eller i dagstidningar. I utst\u00e4llningens katalog finns ett urval av manifesten d\u00e4r konstn\u00e4rerna sj\u00e4lva beskriver sina utg\u00e5ngspunkter och sk\u00e4l till den konkreta konstens n\u00f6dv\u00e4ndighet. Flera av texterna \u00e4r \u00f6versatta till svenska f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. <\/p>\n

\u2013 Konstn\u00e4rerna i Latinamerika vidareutvecklade och omformulerade b\u00e5de konkretismens former och intentioner. F\u00f6r m\u00e5nga av dem var det ett spr\u00e5k med universell potential som gick hand i hand med deras radikala och ibland utopiska id\u00e9er om hur ett nytt samh\u00e4lle skulle formas. Det k\u00e4nns oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande att kunna presentera denna viktiga del av 1900-talets konsthistoria, s\u00e4ger curator Matilda Olof-Ors.<\/p>\n

1954 bildade konstn\u00e4rer i Rio de Janeiro gruppen Grupo Frente. Bland medlemmarna fanns Ivan Serpa, Lygia Clark, Lygia Pape och H\u00e9lio Oiticica. De f\u00f6renades i en mer experimentell inst\u00e4llning till den konkreta konstens grundelement f\u00e4rg, linje och form. I slutet av decenniet tog n\u00e5gra av dem ytterligare ett kliv mot en friare h\u00e5llning gentemot konkretismen. En gemensam str\u00e4van efter att luckra upp gr\u00e4nsen mellan konst och liv resulterade 1959 i grundandet av den brasilianska neokonkreta r\u00f6relsen som betonade att alla sinnen, inte bara synen, beh\u00f6vdes f\u00f6r att uppleva konstverket. Betraktaren uppmanades att aktivt samspela med verken och inbj\u00f6ds att forma och omforma dem. Konstn\u00e4rerna gav sig ut i stadsrummet d\u00e4r inv\u00e5narna blev del i sj\u00e4lva skapandet av verken. Den brasilianska neokonkreta konsten har d\u00e4rf\u00f6r ofta lyfts fram som slutpunkten f\u00f6r det modernistiska projektet, och b\u00f6rjan p\u00e5 den postmoderna eran. <\/p>\n

I utst\u00e4llningen visas verk av Geraldo de Barros, Max Bill, Alu\u00edsio Carv\u00e3o, Willys de Castro, Lygia Clark, Waldemar Cordeiro, Carlos Cruz-Diez, Gego, Gyula Kosice, Judith Lauand, Ra\u00fal Lozza, Tom\u00e1s Maldonado, Juan Mel\u00e9, Juan Alberto Molenberg, H\u00e9lio Oiticica, Alejandro Otero, Lygia Pape, Rhod Rothfuss, Lu\u00edz Sacilotto, Mira Schendel, Ivan Serpa, J\u00e9sus Rafael Soto, Joaqu\u00edn Torres-Garc\u00eda, Rubem Valentim, Franz Weissmann och Anatol W\u0142adys\u0142aw. <\/p>\n

Concrete Matters organiseras av Moderna Museet i samarbete med samlingen Colecci\u00f3n Patricia Phelps de Cisneros, varifr\u00e5n st\u00f6rre delen av verken har l\u00e5nats in. Efter att de visats p\u00e5 Moderna Museet kommer samlingen CPPC donera flera av verken till MoMA i New York. Utst\u00e4llningen inkluderar \u00e4ven n\u00e5gra verk fr\u00e5n Moderna Museets egen samling. <\/p>\n

Utst\u00e4llningen p\u00e5 Moderna Museet st\u00f6ds av Blasieholmen Investment Group. <\/p>\n

Under utst\u00e4llningens period visas \u00e4ven Lygia Pape: Tt\u00e9ia 1,C. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Concrete Matters lyfter fram den betydande period fr\u00e5n mitten av 1930-talet till 1970-talet d\u00e5 konstn\u00e4rer i Latinamerika unders\u00f6kte konkretismens, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 konstens, gr\u00e4nser. Perioden omfattar \u00e4ven den framv\u00e4xande brasilianska neokonkreta r\u00f6relsen som vid slutet av 1950-talet ifr\u00e5gasatte id\u00e9n om konstverket som ett statiskt objekt. I utst\u00e4llningen presenteras ett \u00e5ttiotal verk fr\u00e5n Argentina, Brasilien, Uruguay […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[62,3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-115938","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-medie-och-kulturpolitik","7":"category-litteratur","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115938","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=115938"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115938\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":115941,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115938\/revisions\/115941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=115938"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=115938"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=115938"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}