![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/phantomthread.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Phantom Thread
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 23 februari 2018
\nRegi Paul Thomas Anderson<\/p>\n
Phantom Thread, en av \u00e5rets mest hajpade filmer, \u00e4r en hemsk k\u00e4rlekshistoria med tv\u00e5 f\u00f6rf\u00e4rliga personligheter i centrum. Daniel Day-Lewis g\u00f6r en av huvudrollerna och \u00e4r nominerad till en Oscarsstatyett f\u00f6r sin insats. Kanske \u00e4r det den sista filmroll han g\u00f6r i sitt liv. Han gick ut stort med att meddela offentligt att han drar sig tillbaka fr\u00e5n filmens v\u00e4rld och inte t\u00e4nker g\u00f6ra n\u00e5gra fler roller. Filmen \u00e4r ocks\u00e5 nominerad till b\u00e4sta film i konkurrens med bland annat en annan trist k\u00e4rleksfilm ”Call Me by Your Name”. Det som f\u00f6renar dessa tv\u00e5 k\u00e4rleksfilmer \u00e4r att det \u00e4r karakt\u00e4rer som det \u00e4r om\u00f6jligt att k\u00e4nna med. B\u00e5da filmerna \u00e4r s\u00e5dana som l\u00e4mnar mig totalt ober\u00f6rd.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/phantomthread2-300x180.jpg\")
Att Phantom Thread trots att den inte ber\u00f6r mig ett dugg \u00e4nd\u00e5 f\u00e5r godk\u00e4nda betyg 3 beror dels p\u00e5 de skickliga sk\u00e5despelarna och att filmen \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00f6ruts\u00e4gbar, \u00e4ven om jag tyckte den var v\u00e4ldigt seg.<\/p>\n
Phantom Thread utspelar sig i 1950-talets London. Daniel Day-Lewis spelar en ber\u00f6mde kl\u00e4nningsmakare Reynolds Woodcock som lever ensamst\u00e5ende tillsammans med sin syster Cyril (spelas av Lesley Manville). De har verkligen lyckats inom sitt omr\u00e5de, de befinner sig i den brittiska modescenens centrum. De kl\u00e4r kungligheter, filmstj\u00e4rnor, arvtagerskor och andra socitetslejon med exklusiva och distinkta plagg fr\u00e5n The House of Woodcock. B\u00e5da \u00e4r i \u00f6vre medel\u00e5ldern.<\/p>\n
Reynolds har olika kvinnliga bekanta som bor tillsammans med dem, en i taget, tills han tr\u00f6ttnar p\u00e5 kvinnan. Han t\u00e4nker aldrig gifta sig, f\u00f6r han vet att han skulle vara svekfull, och det vill han inte vara, s\u00e4ger han. Fast det \u00e4r inte sanningen, det \u00e4r vad han lurar sig sj\u00e4lv. Han \u00e4r helt enkelt ett totalt ego. Allt ska g\u00e5 p\u00e5 hans villkor. Ingen f\u00e5r ens ge ljud ifr\u00e5n sig under frukosten. Och om han varit tillsammans med n\u00e5gon ett tag och den vill reda ut relationen \u00e4r det tv\u00e4rstopp fr\u00e5n honom. Han vill inte diskutera n\u00e5got, han vill inte bli st\u00f6rd i sin koncentration. Han \u00e4r en riktigt obehaglig personlighet.<\/p>\n
Efter att hans syster f\u00e5tt ge en ung kvinna respass ger han sig ut f\u00f6r att bo p\u00e5 landet n\u00e5gra dagar och d\u00e4r m\u00f6ter han en ung servitris, Alma (spelas av Vicky Krieps). Alma \u00e4r s\u00e5 ung att hon helt klart kan vara hans dotter, ja n\u00e4stan barnbarn. Hon verkar v\u00e4ldigt s\u00f6t, l\u00e5gm\u00e4ld, tlllgiven och l\u00e4ttman\u00f6vrerad i b\u00f6rjan och hon blir snabbt Reynolds nya flickv\u00e4n. Sakta visar hon dock sin viljestarka och f\u00f6rs\u00f6ker ta plats och struntar i en del av alla regler i huset.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/phantomthread3-300x150.jpg\")
Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse om ett ganska sjukt f\u00f6rh\u00e5llande d\u00e4r de \u00e4r bundna vid varandra inte som tv\u00e5 j\u00e4mb\u00f6rdiga m\u00e4nniskor utan genom ett sjukt maktspel.<\/p>\n
Filmen hyllas av m\u00e5nga kritiker. Visst, sk\u00e5despelarna \u00e4r enast\u00e5ende och fotot och filmtekniken snygg och elegant. Men ber\u00e4ttelsen engagerar mig inte, den ber\u00f6r mig inte, den s\u00e4ger mig inget livet. Men f\u00f6r den som \u00e4r intresserad av fantastiska kl\u00e4nningar f\u00f6r kungligheter och \u00f6versta eliten \u00e4r filmen s\u00e4kert en skatt.<\/p>\n
En snygg bagatell, skulle jag vilja s\u00e4ga. Som inte ber\u00f6r mig ett dugg.<\/p>\n