{"id":115797,"date":"2018-02-18T04:54:36","date_gmt":"2018-02-18T03:54:36","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115797"},"modified":"2018-03-07T02:50:56","modified_gmt":"2018-03-07T01:50:56","slug":"fangslande-rattsfall-avgors-av-publiken-terror-pa-goteborgs-dramatiska-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115797","title":{"rendered":"F\u00e4ngslande r\u00e4ttsfall avg\u00f6rs av publiken – TERROR p\u00e5 G\u00f6teborgs Dramatiska Teater"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Foton Fianna Robijn<\/p>\n

Manus:\u00a0<\/strong>Ferdinand von Schirach<\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning:\u00a0<\/strong>Nina Katarina Karlsson<\/p>\n

Regi:\u00a0<\/strong>Erik \u00c5kerlind<\/p>\n

Scenografi och kostym:\u00a0<\/strong>Fianna Robijn<\/p>\n

Ljus och ljud:\u00a0<\/strong>Viktor Karlsson<\/p>\n

Medverkande:\u00a0<\/strong>Mia Eriksson, Hanna Ullerstam, Jon Gavelin, Lars G Wik, Moa Myr\u00e9n, Yasmina Ould El Kabla och Miia Rasku<\/p>\n

Spelas till och med 8\/4 vid Stigbergsliden 5B G\u00f6teborg<\/p>\n

F\u00f6r en sk\u00e5despelare \u00e4r det a och o att kunna leverera repliker trov\u00e4rdigt. En f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att f\u00e5 med sig \u00e5h\u00f6rarna, handlar om att veta hur man g\u00e5r till v\u00e4ga praktiskt. Ett adelsm\u00e4rke f\u00f6r\u00a0 G\u00f6teborgs Dramatiska Teater accentueras i TERROR, vars filosofiskt pr\u00e4glade\u00a0 och avsiktligt tvetydiga\u00a0 r\u00e4tteg\u00e5ngsdrama, satts upp p\u00e5 hela \u00e5ttiosex teatrar v\u00e4rlden \u00f6ver. R\u00e4tt pausering, noga avv\u00e4gd r\u00f6ststyrka och kristallklar diktion; \u00e4r tekniker som h\u00e4r beh\u00e4rskas till full\u00e4ndning.\u00a0 P\u00e5 detta omr\u00e5de \u00e4r min mamma str\u00e4ng, har ganska ofta haft anledning att klaga p\u00e5 den nya unga generationen. Hade hon varit med, skulle hon\u00a0 varit \u00f6verlycklig f\u00f6r hur man l\u00f6st denna v\u00e4sentliga best\u00e5ndsdel. Inte bara sj\u00e4lvskrivna navet Eriksson & Ullerstam ska krediteras. Ber\u00e4ttigat ber\u00f6m tillfaller ensemblen i stort, framf\u00f6r allt f\u00f6r att det bara l\u00e5ter formellt och mekaniskt n\u00e4r detta ligger i pj\u00e4sens konstruktion.<\/p>\n

I en tid n\u00e4r det i ledande teaterhus – frossas i dekonstruktion, visuella effekter (video etc) och p\u00e5tr\u00e4ngande musik – kan det k\u00e4nnas befriande rent med produktioner, som helt f\u00f6rlitar sig p\u00e5\u00a0 b\u00e4rkraftiga ber\u00e4ttelser och m\u00e4nniskors m\u00f6ten.\u00a0 R\u00e5der ingen tvekan om att regiss\u00f6ren Erik \u00c5kerlind lyckats med att levandeg\u00f6ra manus, \u00e4ven om jag f\u00f6rst\u00e5s inte har en aning om vad som st\u00e5r i scenanvisningarna. Han har definitivt haft en god p\u00e5verkan p\u00e5 resultatet. Vad betr\u00e4ffar spr\u00e5ket \u00e4r \u00f6vers\u00e4ttningen smidigt framtagen, ligger naturligt i munnen.<\/p>\n

\"\"<\/a>Affisch av Henrik Bengtsson<\/p>\n

Vid ankomsten st\u00f6ter publiken p\u00e5 patrull i form av v\u00e4ktare, som med vad som ska f\u00f6rest\u00e4lla metalldetektor, utf\u00f6r en kroppsvisitation. Dessf\u00f6rinnan har avprickning skett och juryns underlag\/ r\u00f6stkort delats ut.\u00a0 Pj\u00e4sen vars l\u00e4ngd uppg\u00e5r till cirka 2:45 inklusive paus, inneh\u00e5ller sj\u00e4lva huvudf\u00f6rhandlingen, det vill s\u00e4ga sakframst\u00e4llan, pl\u00e4deringar plus som crescendo r\u00f6stningsf\u00f6rfarandet. Kan bara erinra mig en enda g\u00e5ng som jag bevistat en domstol, vilket skedde f\u00f6r flera decennier\u00a0 sedan n\u00e4r min arbetsgivare var m\u00e5ls\u00e4gare. Att involvera publiken i pj\u00e4sen, genom att tvinga dem vara jury, p\u00e5minner om nervkittlande\u00a0 amerikanska teveserier och filmer.<\/p>\n

Efter\u00e5t fick jag veta att ocks\u00e5 Tyskland, d\u00e4r pj\u00e4sen utspelar sig, har jurysystem. Vi st\u00e4lls inf\u00f6r ett pest eller kolera – liknande dilemma, trots att den \u00e5talade stridspiloten erk\u00e4nt sin g\u00e4rning.\u00a0 Meningsl\u00f6st att f\u00f6rs\u00f6ka undvika spoilervarning, d\u00e5 dramats scenario har f\u00e5tt stor spridning.\u00a0 Dokument\u00e4r bakgrund finns, fast i avsev\u00e4rt mindre skala med ett sportplan i fokus. Uppl\u00e4gget i TERROR \u00e4r att flygvapnet som bevakar luftrummet, f\u00e5r vetskap om att en Airbus med 164 passagerare blivit kapad. F\u00f6r\u00f6varen beordrar personalen i cockpit att kraschlanda mot en fullsatt fotbollsarena d\u00e4r landskamp p\u00e5g\u00e5r. F\u00f6r att avv\u00e4rja\u00a0 anv\u00e4nds ett jaktflygplan, som under tiden som st\u00e5r till buds f\u00f6rs\u00f6ker avvisa och skr\u00e4mma med varningssignaler.\u00a0 Ingetdera f\u00e5r n\u00e5gon effekt!\u00a0 \u00c5talade major Koch handlar d\u00e5 p\u00e5 eget bev\u00e5g efter att f\u00f6rsvarsministern v\u00e4grat bevilja f\u00f6rslaget om nedskjutning. Motivet best\u00e5r i att ha v\u00e4gt en katastrof mot en annan, vars d\u00f6dssiffra skulle ha blivit gigantisk.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kan n\u00f6dv\u00e4rn \u00e5beropas \u00e4ven n\u00e4r den som avfyrar jaktroboten inte \u00e4r personligen hotad och n\u00e4r m\u00e5nga oskyldiga m\u00e5ste offras? F\u00f6rsvarsadvokaten(Mia Eriksson) anser det, liksom den \u00e5talade och majoriteten av de som sett pj\u00e4sen p\u00e5 tysk mark. Jag hade t\u00e4nkt fria, men fann sk\u00e4l att \u00e4ndra mig under \u00e5klagarens (Hanna Ullerstam) pl\u00e4dering. Vi upplystes om att F\u00f6rfattningsdomstolen inte till\u00e5ter att liv v\u00e4gs mot liv, n\u00e5got som definieras av m\u00e4nniskov\u00e4rde och v\u00e4rdighet. Vidare hade \u00e5klagaren ett ess i rock\u00e4rmen, vilket blev uppenbart n\u00e4r en duty controller vittnade (Lars G Wik).\u00a0 Milit\u00e4rer m\u00e5 vara, likt den h\u00f6gpresterande \u00e5talade – som tillh\u00f6r en exklusivare yrkesk\u00e5r \u00e4n hj\u00e4rnkirurger- mycket intelligenta. Men de har en ben\u00e4genhet att vara one-track- mind inriktade n\u00e4r det g\u00e4ller probleml\u00f6sning. Ansvariga hade parallellt kunnat f\u00e5 till st\u00e5nd en evakuering av fotbollsstadion i M\u00fcnchen. Att b\u00e5da sidor \u00e5beropade Kant f\u00f6r att driva sin tes, \u00e4r kanske inget att f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver.<\/p>\n

I egenskap av domare och d\u00e4rmed h\u00f6gsta representant f\u00f6r \u00e4mbetet, agerar Moa Myr\u00e9n som sammanh\u00e5llande l\u00e4nk med till\u00e4mpad myndighetston. Det g\u00f6rs galant.\u00a0 Mitt i ett gravallvar av n\u00e4rmast ofattbar dignitet, gl\u00f6ms inte den m\u00e4nskliga aspekten bort.\u00a0 Hanna Ullerstam ( \u00e5tskilliga biroller\u00a0 i sitt cv som s\u00e4kert cineaster k\u00e4nner till) och Mia Eriksson (f\u00f6rekommit i teveserier och var senast formidabel i Stj\u00e4rnornas tr\u00f6st p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater) har l\u00e5ngvarig vana av att spela mot varandra. Gnabbande och tappat t\u00e5lamod p\u00e5 gemensamma arbetsplatsen, ger en air av fullst\u00e4ndigt genuint agerande. Snacka om precision och psykologisk tajming! De korrekta officerarna i dramats enda mansroller g\u00f6rs med bravur, inte minst de\u00a0 g\u00e5nger de pressas av f\u00f6r dem of\u00f6rdelaktiga p\u00e5st\u00e5enden. I s\u00e4rklass mest emotionell input f\u00f6rmedlas av\u00a0 Yasmina Ould El Kabla, vars t\u00e5rdrypande roll som \u00e4nka ger en aning om vidden av terroristers om\u00e4nsklighet.<\/p>\n

En tillf\u00e4llighet som ser ut som en tanke? \u00a0 Samtidigt som TERROR f\u00e5r Sverigepremi\u00e4r p\u00e5g\u00e5r den extremt omfattande r\u00e4tteg\u00e5ngen mot mannen, som begick det fruktansv\u00e4rda attentatet p\u00e5 Drottninggatan i v\u00e5ras. 60-talisten von Schirach har gjort dundersucc\u00e9 med denna sin tre \u00e5r gamla debutpj\u00e4s. Han verkar vara n\u00e5got av en tysk motsvarighet till Jens Lapidus, en\u00e4r han \u00e4r verksam b\u00e5de som advokat i Berlin och f\u00f6rfattare. Han har uppn\u00e5tt bestsellerstatus , med b\u00f6cker inspirerade av erfarenheter som jurist.<\/p>\n

Hur juryn d\u00f6mde p\u00e5 premi\u00e4ren? En knapp majoritet f\u00e4llde majoren.\u00a0 Men det motsatta valet \u00e4r, \u00e5tminstone i teorin, lika rimligt. Och \u00e4n mer om\u00f6jligt blir det i pl\u00e4deringarna n\u00e4r lidande graderas och de vi \u00e4lskar tas med i resonemanget. \u00c5terigen imponeras jag av en vital frigrupp med sj\u00e4lvlysande radarparet Mia Eriksson och Hanna Ullerstam i spetsen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Foton Fianna Robijn Manus:\u00a0Ferdinand von Schirach \u00d6vers\u00e4ttning:\u00a0Nina Katarina Karlsson Regi:\u00a0Erik \u00c5kerlind Scenografi och kostym:\u00a0Fianna Robijn Ljus och ljud:\u00a0Viktor Karlsson Medverkande:\u00a0Mia Eriksson, Hanna Ullerstam, Jon Gavelin, Lars G Wik, Moa Myr\u00e9n, Yasmina Ould El Kabla och Miia Rasku Spelas till och med 8\/4 vid Stigbergsliden 5B G\u00f6teborg F\u00f6r en sk\u00e5despelare \u00e4r det a och o att […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-115797","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=115797"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115797\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":116326,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115797\/revisions\/116326"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=115797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=115797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=115797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}