{"id":115491,"date":"2018-02-04T17:04:48","date_gmt":"2018-02-04T16:04:48","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115491"},"modified":"2018-02-05T16:39:20","modified_gmt":"2018-02-05T15:39:20","slug":"musikdramatik-med-tva-ansikten-ariadne-pa-naxos-pa-goteborgsoperan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=115491","title":{"rendered":"Musikdramatik med tv\u00e5 ansikten – Ariadne p\u00e5 Naxos p\u00e5 G\u00f6teborgsoperan"},"content":{"rendered":"

\"\"Foton Mats B\u00e4cker<\/a><\/p>\n

Av :<\/strong>Richard Strauss<\/p>\n

Libretto:\u00a0<\/strong>Hugo von Hafmannstahl<\/p>\n

Dirigent:\u00a0<\/strong>Patrik Ringborg<\/p>\n

Regi:\u00a0<\/strong>Rodula Gaitanou<\/p>\n

Scenografi och kostymdesign:\u00a0<\/strong>George Souglides<\/p>\n

Koreografi:\u00a0<\/strong>Victoria Newlyn<\/p>\n

Ljusdesign:\u00a0<\/strong>Simon Corder<\/p>\n

Samproduktion med Opera North i Storbritannien<\/p>\n

S\u00e4ndes live i musikradion P2<\/p>\n

Spelas till och med 4\/3 p\u00e5 G\u00f6teborgsoperans stora scen<\/p>\n

Dumdristigt eller smart att l\u00e5ta gravallvarliga arior samsas om utrymmet med commedia del\u00e1rte? Onekligen \u00e4r greppet m\u00e4rkligt, fast operan har ju r\u00f6nt stor framg\u00e5ng sedan premi\u00e4ren 1916..\u00a0 Grovt tillyxat st\u00e4ller\u00a0Ariadne p\u00e5 Naxos<\/em> tv\u00e5 v\u00e4rldar mot varandra, elitens esoteriska f\u00f6rfinade uttryck kontra folklig kulturs direkta tilltal.\u00a0 I den allra f\u00f6rsta versionen hade librettisten – som ofta samarbetade med Strauss –\u00a0 till och med inkluderat en Moli\u00e8re-pj\u00e4s. H\u00e4r har regiss\u00f6ren f\u00f6rlagt handlingen till 50-tal och en italiensk filmstudio.\u00a0 Av tidssk\u00e4l har den uppdragsgivande sponsorn best\u00e4mt, att tv\u00e5 diametralt olika verk ska sm\u00e4lta samman till en enda festf\u00f6rest\u00e4llning, vilket f\u00f6rst\u00e5s v\u00e5llar konflikter.\u00a0 Milj\u00f6n doftar Fellini. Burleska r\u00e4ttframma typer st\u00f6ter samman med ett sofistikerat s\u00e4llskap med divalater.<\/p>\n

Visserligen frustande av vitalitet, \u00e4r f\u00f6rsta akten\u00a0 samtidigt r\u00f6rig och ryckig. Vi blir indragna i ett tumultartat fragmentariskt skeende, med en improvisatorisk skapelseprocess i f\u00f6rgrunden. Vad en tenderar att bortse ifr\u00e5n, \u00e4r att opera per definition \u00e4r musikteater, vilket verkligen blir uppenbart i det kreativa kaos som f\u00f6rsigg\u00e5r. I ett kollektiv som agerar med hela kroppen, utm\u00e4rker sig fr\u00e4mst ett par. Dels Lars Hjertner i en tacksam roll. Han g\u00f6r stils\u00e4kert den echaufferade hushovm\u00e4staren, n\u00e4r han p\u00e5 tysk tydlig diktion f\u00f6rklarar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r de tv\u00e5 teamen. Han blir b\u00e5de ber\u00e4ttare och katalysator. Allt tal och s\u00e5ng \u00f6vers\u00e4tts p\u00e5 svensk och engelsk textmaskin, n\u00e5got som underl\u00e4ttar f\u00f6rst\u00e5elsen v\u00e4sentligt. Hjertners huvudsakliga motspelare Ann-Kristin Jones, har i egenskap av frustrerad temperamentsfull komposit\u00f6r, en lika tacksam roll. Den f\u00f6rvaltas ypperligt. Som rutinerad s\u00e5ngsolist n\u00e5r hon ut till mig p\u00e5 tjugonde raden med sin r\u00f6st. Jones excellerar i den\u00a0 byxroll vars f\u00f6rlaga s\u00e4gs vara von Hafmannstahl, inte den senromantiske tons\u00e4ttaren.<\/p>\n

\"\"\u00a0<\/a><\/p>\n

Scenografen har lyckats i sitt upps\u00e5t att skapa en k\u00e4nslom\u00e4ssig plats; med sminkbord, , stativkameror, stegar och nedsinglande notblad.\u00a0 En kontinental milj\u00f6 f\u00f6rmedlas.\u00a0 Tendenser till maffig orkestermusik ala\u00a0Also spracht Zaratustra<\/em> h\u00f6rs n\u00e5gra g\u00e5nger, trots att k\u00f6rpartier inte ing\u00e5r. Annars ganska besviken \u00f6ver att musiken totalt sett inte gjorde mer intryck. De dramatiska infall som f\u00f6rekom var inte tillr\u00e4ckliga, fr\u00e5n en\u00a0 sp\u00e4nnande komponist som i v\u00e5ra dagar skulle kallats postmodern. Fanns inte mycket till musikalisk berg och dalbana. Om f\u00f6rsta delen var lovande men undflyende, blev det sedan avsev\u00e4rt annorlunda. Efter paus levereras den syntes som resulterar i sj\u00e4lva operaavdelningen i\u00a0Ariadne p\u00e5 Naxos,\u00a0<\/em>vilket g\u00f6rs i en enda l\u00e5ng utdragen tagning f\u00f6r att l\u00e5na filmvokabul\u00e4r.\u00a0 D\u00e4r och d\u00e5 fick er recensent oerh\u00f6rda problem att uppr\u00e4tth\u00e5lla intresset. Kanske\u00a0 vanv\u00f6rdigt, men anser att scenen var t\u00e5lamodspr\u00f6vande seg, utan\u00a0 emotionella rysningar.<\/p>\n

Huvudrollen kreeras av AnnaLena Persson vars persona l\u00e5nat drag av sturska Maria Callas, f\u00f6r att efter paus f\u00f6rvandlas till \u00f6vergiven\u00a0 kvinna, liggandes p\u00e5 sin klippa i illr\u00f6d kl\u00e4nning. Hon f\u00f6rfogar \u00f6ver enorma r\u00f6stresurser n\u00e4r hon sjunger ur sig sin karakt\u00e4rs lidande. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det anf\u00f6raren av gycklarna – vars envisa p\u00e5verkan till slut bringar frukt – som inkasserar flest appl\u00e5der f\u00f6r sin kolaraturaria.\u00a0 Syftar p\u00e5 Sofie Asplund som med raffset och plym g\u00f6r Zerbinetta till en passionerad munterg\u00f6k, i lag med sina manliga uppt\u00e5gsmakare.Asplunds genomtr\u00e4ngande\u00a0 kraft var sensationell i\u00a0Phantom of the Opera.\u00a0<\/em> \u00c4ven i denna upps\u00e4ttning imponerar hon stort, dock utan att s\u00e4tta v\u00e5ra sinnen i brand. Enda manliga r\u00f6st som bereds solistutrymme, \u00e4r p\u00e5 sluttampen Daniel Frank i form av Bacchus. Han \u00e4r duktig, men saknar ocks\u00e5 den k\u00e4nslom\u00e4ssiga aspekten.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Den grekiska kvinnan som st\u00e5r f\u00f6r regin har naturligt nog h\u00f6ga tankar om opera, n\u00e4r hon resonerar om \u00e5terf\u00f6delse och vikten av f\u00f6r\u00e4ndring. Men jag som bara sett max tio operor och endast recenserat\u00a0Carmen,\u00a0<\/em>efterlyser mer att ber\u00f6ras av. Att f\u00f6r\u00e4lskelse uppst\u00e5r och par bildas, k\u00e4nns i denna upps\u00e4ttning mer knyckfullt \u00e4n trov\u00e4rdigt. Och den elegiska b\u00e5ge som bokstavligt och bildligt talat utg\u00f6r andra akten, var en ganska s\u00f6vande platt historia, trots flera beundransv\u00e4rda prestationer. Operans orkester kom inte riktigt till sin r\u00e4tt. I mina \u00f6ron trampade musiken vatten l\u00e5nga stunder. Mig veterligen f\u00f6rsta g\u00e5ngen den skrivande musik- och teater\u00e4lskaren i mig inte blidkas (p\u00e5 en institution som ofta h\u00e5ller v\u00e4rldsklass), inte kan undg\u00e5 att dissa vad jag haft h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5. Tre m\u00e4ktiga sopraner kan inte r\u00e4ta upp detta komplicerade verk om en antik myt(den r\u00f6da tr\u00e5den etc), en kvick pj\u00e4s och en avskalad opera.<\/p>\n

I ledande roller <\/strong>Ariadne\/ Primadonna: AnnaLena Persson, Zerbinetta:\u00a0 Sofie Asplund, Komposit\u00f6ren:\u00a0 Ann-Kristin Jones, Bacchus\/ Tenoren: Daniel Frank, Hushovm\u00e4staren: Lars Hjertner, Musikl\u00e4raren: Mats Persson, Echo: Anna Johansson, Harlekin: Daniel H\u00e4llstr\u00f6m, Truffaldin: Johan Schinkler, Brighella: Vassilis Kavayas.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Foton Mats B\u00e4cker Av :Richard Strauss Libretto:\u00a0Hugo von Hafmannstahl Dirigent:\u00a0Patrik Ringborg Regi:\u00a0Rodula Gaitanou Scenografi och kostymdesign:\u00a0George Souglides Koreografi:\u00a0Victoria Newlyn Ljusdesign:\u00a0Simon Corder Samproduktion med Opera North i Storbritannien S\u00e4ndes live i musikradion P2 Spelas till och med 4\/3 p\u00e5 G\u00f6teborgsoperans stora scen Dumdristigt eller smart att l\u00e5ta gravallvarliga arior samsas om utrymmet med commedia del\u00e1rte? Onekligen […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[13630,20],"tags":[],"class_list":["post-115491","post","type-post","status-publish","format-standard","category-opera","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=115491"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":115511,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/115491\/revisions\/115511"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=115491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=115491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=115491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}