![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/37A8729-300x200.jpg\")
Pressfoton\u00a0 Mattias Ahlm – Vinnarna p\u00e5 P3 GULD<\/p>\nPressfoton\u00a0 Mattias Ahlm – Vinnarna p\u00e5 P3 GULD<\/p>\n
Blev en l\u00e5ng kv\u00e4lls f\u00e4rd mot sen natt f\u00f6r att travestera en v\u00e4rldsber\u00f6md pj\u00e4stitel. Var n\u00e4mligen nyfiken p\u00e5 liveakter b\u00e5de p\u00e5 f\u00f6rfesten och p\u00e5 galafesten.\u00a0 Noterade totalt sett ett antal\u00a0 riktigt skapliga prestationer. Men inga stack ut p\u00e5 samma s\u00e4tt som Frida Sundemo\/ Linnea Olsson\/ Naomi Pilgrim och Hurula ifjol. Sk\u00f6nt nog funkade logistiken\u00a0 och det var uts\u00e5lt i Partille arena. Som v\u00e4ntat fanns mycket visuella effekter och flamsiga miniintervjuer. Betr\u00e4ffande decibeltalet befarar jag att det kommer susa i \u00f6ronen ett bra tag fram\u00f6ver, motsvarande hur jag pl\u00e5gades efter att ha upplevt distade gitarrer med Ride p\u00e5 konsert tidigt 90-tal.<\/p>\n
Tog f\u00f6rst del av ett kort set med hajpade Avantgardet, vars p\u00e5 gr\u00e4nsen till \u00f6vert\u00e4nda s\u00e5ngare, ju blev gisslad med epitetet ”Karl Oskar p\u00e5 antabus” i direkts\u00e4ndningen. Ljudm\u00e4ssigt l\u00e4t det ganska illa och musikaliskt var det lite vingligt emellan\u00e5t, trots att Matti Ollikainen (h\u00f6rdes inte tillr\u00e4ckligt)\u00a0 och Daniel Gilbert fanns med.\u00a0 Den\u00a0 passionerade Rasmus Arvidsson var p\u00e5 s\u00e4tt och vis beundransv\u00e4rt utlevande, fast samtidigt alltf\u00f6r skrikigt dominant. Klokt beslut av Avantgardet att ha med tv\u00e5 kvinnliga musiker och sympatiskt att de verkligen brinner. Deras hetsige frontman var tacksam f\u00f6r att de blivit inbjudna att g\u00f6ra sin grej, fast l\u00e5tarna enligt utsago mest handlar om psykisk oh\u00e4lsa, utanf\u00f6rskap och missbruk. Hans visdomsord: ”Se varken upp till eller ner p\u00e5 n\u00e5gon.”<\/p>\n
I \u00f6vrigt h\u00f6rdes ingen gitarrbaserad rock. Och att en gala som p\u00e5st\u00e5r stolt att svensk musik hyllas, har slagsida mot hiphop, dansmusik och kvinnliga singersongwriters \u00e4r antagligen tecken i tiden. F\u00f6r en g\u00e5ngs skull vann inte H\u00e5kan Hellstr\u00f6m eller Zara Larsson n\u00e5gon prisklass. Men att ungdomsradion och dess lyssnare ratar en st\u00e4ndigt kreativ superstar som Th\u00e5str\u00f6m, \u00e4r ett mysterium.\u00a0 Mycket m\u00e4rkligt att han sidsteppats.<\/p>\n
Den store auktoriteten p\u00e5 popul\u00e4rkultur Jan Gradvall, lanserade nyligen Tove Styrke som en v\u00e4rldsartist. Kul d\u00e5 f\u00f6r honom att hon blev bel\u00f6nad f\u00f6r sin samlade produktion. Tyckte\u00a0 \u00f6ppningsnumret p\u00e5 P3 GULD var oklanderligt. Gulligt n\u00e4r hennes \u00e4lvor lade sig p\u00e5 det stora scengolvet och mina tankar str\u00f6vade iv\u00e4g \u00e5t Kylie M-h\u00e5llet. Men Styrke fastnade inte som jag f\u00f6rv\u00e4ntat mig. Minns mest hennes kommentarer d\u00e5 hon \u00f6verdoserade p\u00e5 ordet sjukt. Blev mer positivt \u00f6verraskad av Human (aka Daniel Adams-Ray), gjorde ett gott intryck med s\u00e4vligt sound, v\u00e5gade l\u00e5ta lite baktung.<\/p>\n
Tr\u00e5kig l\u00e5t Janice framf\u00f6rde, dock f\u00f6rfogar hon \u00f6ver magnifika r\u00f6stresurser i niv\u00e5 med Lagaylia Frazier. I \u00e4rlighetens namn hade jag hoppats p\u00e5 en maffig bomb till l\u00e5t av egensinniga Little Jinder, vilket inte intr\u00e4ffade.\u00a0 Till den\u00a0 ljumma avdelningen vill jag h\u00e4nf\u00f6ra mannen med mest bling-bling, det vill s\u00e4ga rapparen Lamix , kaxig mottagare av priset till Framtidens artist och Molly Sand\u00e9n med sin moderna variant av anonym vuxenpop. Var f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag h\u00f6rde Kapten R\u00f6d, vilket gav mersmak. Pl\u00f6tsligt kunde flera instrument utskiljas och de sv\u00e4ngde fett i samklang, f\u00f6r att tala p\u00e5 ungdomars vis. Pratade med j\u00e4mn\u00e5rig man fr\u00e5n TT efter s\u00e4ndningen i pressrummet. Journalisten som n\u00e4sta f\u00f6delsedag blir 60 \u00e5r gillade texterna hos den mycket l\u00e5nge g\u00f6teborgaren med m\u00e5nga fans p\u00e5 plats.<\/p>\n F\u00f6r att lyckas live ska man, p\u00e5stod Annika Norlin,\u00a0 kunna l\u00e4gga ut sina k\u00e4nslor p\u00e5 scen. Denna t\u00e4nkv\u00e4rda synpunkt tacklade som ni s\u00e5g, Silvana Iman respektive Sarah Klang p\u00e5 v\u00e4sensskilda s\u00e4tt. F\u00f6redrar n\u00e4stan alltid det avskalade icke-spektakul\u00e4ra som Sarah Klang bj\u00f6d p\u00e5. Hade chansen p\u00e5 Park Aveny att tacka henne f\u00f6r vad hon gjorde, \u00e4ven om jag hade hoppats p\u00e5 en \u00e4nnu starkare l\u00e5t. \u00c5 andra sidan har den kvaliteter nog att v\u00e4xa vid fler lyssningar. Med sin\u00a0 betagande m\u00f6rka r\u00f6st har Klang alla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att ta oss kr\u00e4sna med storm. Vilken potential hon har!<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/R9A3778.jpg\")
<\/a> Human<\/p>\n<\/a>Kapten R\u00f6d<\/p>\n