![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/gook.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
GOOK
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 19 januari 2018
\nRegi Justin Chon<\/p>\n
Ett starkt drama i skuggan av kravallerna i Los Angeles 1992 d\u00e5 de friande domarna i Rodney King-m\u00e5let har f\u00e5tt staden att explodera i kravaller och v\u00e5ld. De tre huvudpersonerna i GOOK har inte med kravallerna att g\u00f6ra men \u00e4r drabbade p\u00e5 samma s\u00e4tt som Rodney King-m\u00e5let av den indelning av m\u00e4nniskor efter hudf\u00e4rg som skapar s\u00e5 mycket ont.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/gook2.jpg\")
Tv\u00e5 koreanska br\u00f6der, Eli och Daniel, driver en liten skobutik. Denna dag d\u00e5 kravallerna brutit ut h\u00e4nger den elva\u00e5riga Kamilla d\u00e4r ocks\u00e5. Kamilla \u00e4r en afro-amerikansk flicka som helst h\u00e5ller till i skobutiken och hj\u00e4lper de tv\u00e5 koreanerna ist\u00e4llet f\u00f6r att g\u00e5 till skolan. Hon bor med sina tv\u00e5 \u00e4ldre syskon som inte tar hand om henne s\u00e4rskilt v\u00e4l. Den h\u00e4r morgonen finns det inte ens n\u00e5gon frukost \u00e5t henne. Hon smiter till skobutiken i smyg, hennes storebror och storasyster har f\u00f6rbjudit henne att h\u00e4nga d\u00e4r. Som afro-amerikaner hatar de gulingar, som de kallar amerikaner med asiatiskt p\u00e5br\u00e5.<\/p>\n
Skobutiken ligger en bit ifr\u00e5n de delar d\u00e4r kravallerna h\u00e4rjar som mest men polissirener och andra ljud fr\u00e5n tumultet h\u00f6rs dit bort. Men oroligheterna n\u00e4rmar sig. <\/p>\n
L\u00e4ngre in i filmen f\u00f6rst\u00e5r vi att b\u00e5de de tv\u00e5 unga koreanska m\u00e4nnen, Eli och Daniel, liksom Kamilla och hennes syskon, har drabbats av en tragedi tidigare som p\u00e5verkar deras liv och relationer. <\/p>\n
V\u00e5ld g\u00f6ds i samh\u00e4llen d\u00e4r m\u00e4nniskor delas in efter hudf\u00e4rg och f\u00f6raktar varandra, \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r varandra. Denna mur mellan m\u00e4nniskor gjorde att vita poliser misshandlade den afro-amerikanske taxichauff\u00f6ren Rodney King. Denna mur mellan m\u00e4nniskor leder till de hat och det ursinne som de fattiga och de utsatta afro-amerikaner drivs av n\u00e4r de sparkar p\u00e5 asiater. Alla \u00e4r fast i det uppdelade samh\u00e4llet.<\/p>\n
Som svensk, uppv\u00e4xt i v\u00e5rt samh\u00e4lle som har en betydligt starkare stat med myndigheter som blandar sig i m\u00e4nniskors liv mycket mer undrar jag om tv\u00e5 s\u00e5 unga syskon som Kamillas \u00e4ldre bror och syster ens skulle f\u00e5 ha v\u00e5rdnad och ansvar \u00f6ver henne. Skulle en elva\u00e5rig flicka kunna leva s\u00e5 utsatt h\u00e4r?<\/p>\n
Filmen \u00e4r i svartvit och det ger en stark k\u00e4nsla av dokument\u00e4r trots att det \u00e4r en mycket dramatisk spelfilm k\u00e4nns den s\u00e5 naturalistisk, som om jag som ser filmen \u00e4r med d\u00e4r. Den \u00e4r filmad med en kamera som skakar l\u00e4tt ocks\u00e5, det k\u00e4nns som att det \u00e4r medvetet f\u00f6r att ge intryck av att inte vara en spelfilm. Det \u00e4r en film det inte g\u00e5r att v\u00e4rja sig emot. Jag blir gripen, tagen och skakad.<\/p>\n
Filmens regiss\u00f6r Justin Chon (f. 1981) inledde sin karri\u00e4r som sk\u00e5despelare i TV-serien Jack & Bobby och har sedan synts ibland annat Twilight-trilogin, House och 21 & Over. 2015 regidebuterade han med slackerkomedin Man Up som han nu f\u00f6ljer upp med dramat GOOK som bel\u00f6nades med publikpriset p\u00e5 Sundancefestivalen.<\/p>\n
Ordet gook anv\u00e4nds i amerikansk engelsk f\u00f6r en fr\u00e4mling, speciellt av asiatiskt ursprung. Det anv\u00e4nds nedv\u00e4rderande, liknande ordet ”guling”.<\/p>\n
Fakta fr\u00e5n wikipedia om Rodney King:
\nRodney Glen King, f\u00f6dd 2 april 1965 i Sacramento, Kalifornien, d\u00f6d 17 juni 2012 i Rialto, San Bernardino County, Kalifornien, var en amerikansk taxif\u00f6rare som blev k\u00e4nd som offer f\u00f6r polisbrutalitet n\u00e4r han under en permission fr\u00e5n ett f\u00e4ngelsestraff f\u00f6r r\u00e5n, den 3 mars 1991, blev brutalt nedslagen av ett antal poliser fr\u00e5n Los Angeles Police Department (LAPD). En f\u00f6rbipasserande, George Holliday, spelade in mycket av h\u00e4ndelsen p\u00e5 avst\u00e5nd med en videokamera.<\/p>\n
Filmen visar hur polism\u00e4nnen upprepade g\u00e5nger sl\u00e5r King med sina batonger samtidigt som andra poliser st\u00e5r runt omkring utan att ingripa. En del av filmen visades senare av nyhetsmedia runt om i v\u00e4rlden. I Los Angeles resulterade detta i sp\u00e4nningar mellan den svarta befolkning och LAPD och \u00f6kade p\u00e5 ilskan \u00f6ver sociala or\u00e4ttvisor och polisbrutaliteten.<\/p>\n
Fyra av polism\u00e4nnen blev sedermera \u00e5talade f\u00f6r misshandeln men friades. Den friande domen blev startskottet f\u00f6r kravallerna i Los Angeles 1992. I en senare federal r\u00e4tteg\u00e5ng f\u00f6r brott mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter blev tv\u00e5 av polism\u00e4nnen d\u00f6mda till f\u00e4ngelse medan de tv\u00e5 andra friades.<\/p>\n