{"id":113282,"date":"2017-11-05T19:39:34","date_gmt":"2017-11-05T17:39:34","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=113282"},"modified":"2017-12-01T07:51:25","modified_gmt":"2017-12-01T06:51:25","slug":"tankar-om-de-sju-dodssynderna-och-gianni-schicchi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=113282","title":{"rendered":"Tankar om De sju d\u00f6dssynderna och Gianni Schicchi"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_113284\" aria-describedby=\"caption-attachment-113284\" style=\"width: 450px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/desju.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"300\" class=\"size-full wp-image-113284\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/desju.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/desju-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-113284\" class=\"wp-caption-text\">Foto: Mats B\u00f6cker<\/figcaption><\/figure>\n<p>De sju d\u00f6dssynderna<br \/>\n\u201dBallet chant\u00e9\u201d i en akt av KURT WEILL (1900\u20131950). Text BERTOLT BRECHT.<br \/>\nAnna I EDDA MAGNASON, s\u00e5ngerska<br \/>\nAnna II SARA SUNESON, dansare<br \/>\nFamiljen:<br \/>\nTenor 1 (son) ALEXANDER GROVE<br \/>\nTenor 2 (son) \u00d8YVIND BOYE L\u00d8VOLD<br \/>\nBas 1 (Fadern) MATTIAS ERMEDAHL<br \/>\nBas 2 (Modern) SAMI YOUSRI<\/p>\n<p>GIANNI SCHICCHI<br \/>\nOpera i en akt av GIACOMO PUCCINI (1858\u20131924). Libretto GIOVACCHINO FORZANO.<br \/>\nGianni Schicchi \u00c5KE ZETTERSTR\u00d6M<br \/>\nLauretta ANNA JOHANSSON<br \/>\nZita INGRID TOBIASSON<br \/>\nRinuccio JUNG SOO YUN<br \/>\nGherardo DANIEL RALPHSSON<br \/>\nNella CAROLINA SANDGREN<br \/>\nGherardino DANIELA BORG \/ ESTER SANDNIL<br \/>\nBetto fr\u00e5n Signa MATS PERSSON<br \/>\nSimone MATS ALMGREN<br \/>\nMarco DANIEL H\u00c4LLSTR\u00d6M<br \/>\nLa Ciesca ANN-KRISTIN JONES<br \/>\nSpineloccio SAMI YOUSRI<br \/>\nAmantio MATTIAS ERMEDAHL<br \/>\nPinellino ALEXANDER GROVE<br \/>\nGuccio \u00d8YVIND BOYE L\u00d8VOLD<br \/>\nG\u00d6TEBORGSOPERANS ORKESTER<br \/>\nDANSARE LINA R\u00c4FTEG\u00c5RD<br \/>\nDANSARE SARA SUNESON<br \/>\nDANSARE JONATHAN SIKELL<\/p>\n<p>TEAM<br \/>\nDirigent ANTONY HERMUS\/ALEXANDER HANSON<br \/>\nRegi DAVID RADOK<br \/>\nScenografi LARS-\u00c5KE THESSMAN<br \/>\nKostymdesign KARIN ERSKINE<br \/>\nLjusdesign PETER G\u00d6TZLINGER<br \/>\nLjuddesign ANDREAS RENHORN<br \/>\nKoreografi THOMAS WILHELM<br \/>\nhttp:\/\/sv.opera.se\/om-oss\/personal\/portratt\/mats-almgren\/<br \/>\n\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f\u001f<br \/>\nPremi\u00e4ren f\u00f6r De sju d\u00f6dssynderna &#038; Gianni Schicchi var 21 oktober. Jag s\u00e5g f\u00f6rest\u00e4llningen den 4 november. <\/p>\n<p>2 timmar och 15 minuter inklusive paus k\u00e4ndes inte alls som s\u00e5.<br \/>\nF\u00f6rsta akten \u00e4r De sju d\u00f6dssynderna fr\u00e5n 1930-talet som sjungs p\u00e5 tyska (Bertolt Brecht, Kurt Weill).  Huvudrollen i De sju d\u00f6dssynderna gestaltas av tv\u00e5 artister: s\u00e5ngerskan Edda Magnason och dansaren Sara Suneson. Edda Magnason fr\u00e5n Monica Z och Guldbaggevinnare f\u00f6r b\u00e4sta kvinnliga huvudroll g\u00f6r rollen med bravur: s\u00e5dana tonarter \u00e4r guld v\u00e4rt.<\/p>\n<p>Andra akten Puccinis svarta komedi Gianni Schicchi fr\u00e5n 1918 sjungs p\u00e5 italienska med bland andra Zita (hovs\u00e5ngerskan Ingrid Tobiasson) och huvudrollen g\u00f6rs av \u00c5ke Zetterstr\u00f6m. Han sjunger fantastiskt &#8211; s\u00e5dana tonarter \u00e4r det f\u00e5 f\u00f6runnat \u00e4ven med tr\u00e4ning att komma upp i. Han \u00e4r b\u00e5de rolig och professionell.<br \/>\nI b\u00e5da akterna st\u00e5r ett hus i fokus. V\u00e5ra beg\u00e4r fokuseras i huset. I De sju d\u00f6dssynderna beskrivs synderna: h\u00f6gmod, girighet, avund, l\u00e4ttja, frosseri, lusta, l\u00e4ttja, vrede. D\u00e4r finns systrarna Anna I och Anna II som ska tj\u00e4na ihop pengar till ett hus utan att synda. Anna I \u00e4r f\u00f6rnuftig, Anna II \u00e4r of\u00f6rnuftig. De f\u00f6rflyttar sig fr\u00e5n ursprungligen Louisiana och till st\u00e4derna Memphis, Los Angeles, Philadelphia, Boston, San Fransisco f\u00f6r att till sist \u00e5terv\u00e4nda till Louisiana. Huset \u00e4r ordnat. Fr\u00e5gan kvarst\u00e5r om endast f\u00f6rnuftiga Anna \u00f6verlevt. <\/p>\n<p>I Gianni Schicchi utf\u00f6rs synderna. Vi ser familjen Donati och Gianni Schicchi med dotter Lauretta. Familjen Donati sk\u00e4ndar ett lik genom att m\u00f6rda den rike farbrodern Buoso Donati f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 arvet (Buoso Donatis ytterst verklighetstrogna lik framst\u00e4lldes av G\u00f6teborgsOperans team med hj\u00e4lp av riskokare, lera och 110 graders upphettning).<\/p>\n<p>Sonen Rinuccio Donati och Gianni Schicchis dotter Lauretta \u00e4lskar varandra och vill gifta sig i maj m\u00e5nad. Lauretta \u00e4lskar Rinuccio s\u00e5 mycket att hon hotar med att sl\u00e4nga sig i floden Arno om hon inte f\u00e5r gifta sig med honom. Familjen Donati f\u00e5r tag p\u00e5 testamentet och f\u00e5r reda p\u00e5 att f\u00f6rm\u00f6genheten ska doneras till munkarna. F\u00f6r att f\u00e5 testamentet \u00e4ndrat (och f\u00e5 gifta sig med Lauretta) bjuder Rinuccio in Gianni Schicchi. Efter \u00f6vertalning fr\u00e5n dottern Lauretta \u2013 hon sjunger den korta (2 minuter) arian O mio babbino caro \u2013 erbjuder Gianni Schicchi familjen en l\u00f6sning: han ska rollgestalta farbrodern och f\u00e5 ett nytt testamente uppr\u00e4ttat av staden Florens notarie.<\/p>\n<p>Risken finns att vid uppt\u00e4ckt f\u00e5r samtliga sin arm avhuggen och blir d\u00f6mda till landsf\u00f6rvisning. Av girighet g\u00e5r de vederv\u00e4rdiga sl\u00e4ktingarna med p\u00e5 uppg\u00f6relsen. Testamentet uppr\u00e4ttas. I slut\u00e4ndan ser sig sl\u00e4ktingarna lurade och segrande g\u00e5r Gianni Schicchi, dottern Lauretta och sonen Rinuccio Donati ur uppg\u00f6relsen och f\u00e5r huset, mulan och kvarnarna. Girigheten har slagit tillbaka. What goes around comes around. Vi i publiken f\u00e5r rannsaka oss: Gianni Schicchi (\u00c5ke Zetterstr\u00f6m) fr\u00e5gar oss var vi sj\u00e4lva befinner oss p\u00e5 syndernas niv\u00e5. Begrundan.<\/p>\n<p>Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r gammelmedierna \u00f6ser superlativer \u00f6ver f\u00f6rest\u00e4llningen: sv\u00e4rta, komik, pl\u00e5gsamt, vackert. Vad som var d\u00f6dssynd p\u00e5 1000-talet (p\u00e5ve Gregorius I) anses m\u00f6jligen sj\u00e4lvklart p\u00e5 2000-talet. Det godas kamp mot det onda. Sista f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r 5 december. Bra hoppa p\u00e5 b\u00e5ten i tid. Sk\u00f6ns\u00e5ng, komik, sv\u00e4rta, rannsakan \u2013 jag rekommenderar varmt.<\/p>\n<p>  \u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>De sju d\u00f6dssynderna \u201dBallet chant\u00e9\u201d i en akt av KURT WEILL (1900\u20131950). Text BERTOLT BRECHT. Anna I EDDA MAGNASON, s\u00e5ngerska Anna II SARA SUNESON, dansare Familjen: Tenor 1 (son) ALEXANDER GROVE Tenor 2 (son) \u00d8YVIND BOYE L\u00d8VOLD Bas 1 (Fadern) MATTIAS ERMEDAHL Bas 2 (Modern) SAMI YOUSRI GIANNI SCHICCHI Opera i en akt av GIACOMO [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16],"tags":[4147],"class_list":["post-113282","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","tag-opera","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/113282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=113282"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/113282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":113286,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/113282\/revisions\/113286"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=113282"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=113282"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=113282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}