{"id":113121,"date":"2017-10-30T19:30:05","date_gmt":"2017-10-30T17:30:05","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=113121"},"modified":"2017-10-30T19:30:05","modified_gmt":"2017-10-30T17:30:05","slug":"filmrecension-three-billboards-outside-ebbing-missouri","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=113121","title":{"rendered":"Filmrecension: Three Billboards Outside Ebbing, Missouri"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Three Billboards Outside Ebbing, Missouri
\nBetyg 4
\nVisas p\u00e5 Stockholms Internationella Filmfestival<\/p>\n

En stark film om sorg, h\u00e4mnd och skuld av den engelsk-irl\u00e4ndske egensinnige filmregiss\u00f6ren, manusf\u00f6rfattaren och dramatikern Martin McDonagh. I flera intervjuer har jag l\u00e4st att han tv\u00e5 av hans st\u00f6rsta inspirat\u00f6rer och influenser \u00e4r Quentin Tarantino och Samuel Beckett. Det m\u00e4rks. ”Three Billboards Outside Ebbing, Missouri” har likheter med b\u00e5de Tarantinos och Beckets absurda s\u00e4tt att ber\u00e4tta saker. Filmen har ov\u00e4ntade v\u00e4ndningar, skojar med oss genom att bygga upp en scen som om den f\u00f6ljer det vanliga s\u00e4ttet att ber\u00e4tta f\u00f6r att sedan v\u00e4nda p\u00e5 allt och snyggt bryta mot filmklich\u00e9er. Jag vill dock l\u00e4gga till att ”Three Billboards Outside Ebbing, Missouri” \u00e4r en film med mer hj\u00e4rta och v\u00e4rme \u00e4n Tarantinos filmrullar.<\/p>\n

\"\"<\/a>Handlingen utspelar sig i h\u00e5lan Ebbing i Missouri. I centrum f\u00f6r filmen st\u00e5r Mildred, en kvinna i \u00f6vre medel\u00e5ldern, som f\u00f6rt\u00e4rs av sin sorg efter sin dotter som v\u00e5ldtogs och m\u00f6rdades och den lokala polisen har inte hittat eller gripet m\u00f6rdaren. Mildred spelas starkt av Frances McDormand, jag tror att det lutar \u00e5t en Oscarsnominering f\u00f6r henne f\u00f6r den rollen.<\/p>\n

Hon pl\u00e5gas sv\u00e5rt av sorg och skuldk\u00e4nslor. Hon vill ha h\u00e4mnd och n\u00e4r polisen inte lyckas gripa n\u00e5gon misst\u00e4nkt s\u00e4ker hon h\u00e4mnd p\u00e5 ortens polischef Willoughby, d\u00e4r Woody Harrelson g\u00f6r \u00e4nnu en bra roll i \u00e5r (han spelar den charmige men psykopatiske pappan i The Glass Castle, som vi recenserar h\u00e4r<\/a>, en roll han l\u00e4r f\u00e5 en hel del filmpriser f\u00f6r). Polischef Willoughby l\u00e5ter hellre sina polism\u00e4n jaga f\u00e4rgade sm\u00e5langare \u00e4n f\u00f6rs\u00f6ka hitta den man som m\u00f6rdat och v\u00e5ldtagit Mildreds dotter.<\/p>\n

\"\"<\/a>Mildred s\u00e4tter upp tre stora reklamskyltar l\u00e4ngs v\u00e4gen in till Ebbing d\u00e4r hon fr\u00e5gar hur det kommer sig att dotterns v\u00e5ldt\u00e4ktsman och m\u00f6rdare fortfarande \u00e4r p\u00e5 fri fot och hon st\u00e4ller fr\u00e5gan till polischefen. Polischefen har dock en hel del fans som blir uppretade. Det blir inte helt l\u00e4tt f\u00f6r Mildreds son och hennes v\u00e4nner n\u00e4r en del av polischefens supportrar blir f\u00f6rbannade p\u00e5 Mildred.<\/p>\n

En l\u00e5ng rad duktiga sk\u00e5despelare st\u00e5r p\u00e5 rollistan ut\u00f6ver Frances McDormand och Woody Harrelson, som Peter Dinklage (v\u00e4rldsk\u00e4nd f\u00f6r sin roll som Tyrion i Game of Thrones) och Lucas Hedges som spelar Mildreds son Robbie (hyllades f\u00f6r sin roll i Manchester by the Sea).<\/p>\n

Filmen har m\u00e5nga po\u00e4nger, den \u00e4r rolig och absurd men ocks\u00e5 varm och den v\u00e4cker tankar. Den ber\u00e4ttar en hel del om m\u00e4nniskors strategier f\u00f6r att \u00f6verleva sorg och tragedier. Den har visserligen en del moment som \u00e4r sv\u00e5ra att tro p\u00e5, som n\u00e4r en av polism\u00e4nnen sl\u00e4nger ut en man fr\u00e5n ett f\u00f6nster en v\u00e5ning upp inf\u00f6r flera vittnen utan att det blir n\u00e5got \u00e5tal om det. Blandningen av absurda scener och det mer realistiska fungerar inte helt friktionsfritt men s\u00e5 mycket annat \u00e4r bra. Det \u00e4r en s\u00e5dan film jag gl\u00f6mmer att jag sitter i en biosalong och jag sugs helt in i handlingen.<\/p>\n

Wikipedia ber\u00e4ttar om regiss\u00f6ren Martin McDonagh:<\/a>
\nHan l\u00e4mnade skolan som 16-\u00e5ring och har ingen formell utbildning. Hans debutpj\u00e4s The Beauty Queen of Leenane (Sk\u00f6nheten i byn) uppf\u00f6rdes p\u00e5 Druid Theatre i Galway i Irland 1996. 1998 spelades pj\u00e4sen p\u00e5 Walter Kerr Theatre p\u00e5 Broadway i New York. Hans f\u00f6rsta sex pj\u00e4ser som best\u00e5r av tv\u00e5 trilogier utspelar sig i grevskapet Galway i v\u00e4stra Irland d\u00e4r han tillbringade sommarloven som barn.<\/p>\n

2006 vann han en Oscar f\u00f6r sin f\u00f6rsta film, kortfilmen Six Shooter fr\u00e5n 2005. 2008 l\u00e5ngfilmsdebuterade han med In Bruges. Han har tilldelats kritikerpriset Critics’ Circle Award tv\u00e5 g\u00e5nger: 1996 som den mest lovande nye dramatikern och 2015 f\u00f6r pj\u00e4sen Hangmen. Han har tilldelats Laurence Olivier Award tre g\u00e5nger: 2003 f\u00f6r b\u00e4sta nya komedi f\u00f6r The Lieutenant of Inishmore (L\u00f6jtnanten fr\u00e5n Inishmore) och b\u00e5de 2004 och 2016 f\u00f6r b\u00e4sta nya pj\u00e4s, The Pillowman (Kuddmannen) respektive Hangmen.<\/p>\n

Hans dramatik r\u00e4knas till den riktning som i Storbritannien sedan 1990-talet g\u00e5r under namnet in-yer-face-theatre med portalnamn som Sarah Kane och Mark Ravenhill. Hans stil har beskrivits som sadistisk, provocerande och farlig och som en blandning mellan den irl\u00e4ndske nationaldramatikern John Millington Synge och filmregiss\u00f6ren Quentin Tarantino (Sean O’Hagan, The Guardian). Ett \u00e5terkommande tema \u00e4r hur or\u00e4ttvisor i barndomen resulterar i h\u00e4mndlystnad.<\/p>\n