![\"\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/krapp1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Krapps sista band<\/strong> En f\u00f6rest\u00e4llning som bara tar lite drygt en timme – men d\u00e4r varje ord \u00e4r v\u00e4gd p\u00e5 guldv\u00e5g och varje scenbild \u00e4r minuti\u00f6st fram-mejslad. Krapps sista band (fr\u00e5n 1958) \u00e4r ett av Samuel Beckets flera korta draman. Det \u00e4r en monolog framf\u00f6rd av en sk\u00e5despelare som samtidigt med hj\u00e4lp av inspelade band samtalar med sig sj\u00e4lv fr\u00e5n tidigare perioder i sitt liv.<\/p>\n Jan Malmsj\u00f6 fick st\u00e5ende ovationer p\u00e5 premi\u00e4ren f\u00f6r sin roll som den 69:\u00e5rige Krapp som varje \u00e5r p\u00e5 sin f\u00f6delsedag spelar in ett band d\u00e4r han summerar \u00e5ret som g\u00e5tt. Han v\u00e4rmer upp sig genom att lyssna p\u00e5 ett band med en inspelning han gjorde trettio \u00e5r tidigare. I det bandet, d\u00e5 han var 39 \u00e5r, funderar han p\u00e5 om han d\u00e5 st\u00e5r p\u00e5 kr\u00f6net av sitt liv. Och han har tydligen precis lyssnat p\u00e5 ett band han spelade in tolv \u00e5r tidigare, d\u00e5 han som 27-\u00e5ring brutit upp med en kvinna han tycks ha \u00e4lskat. Han blev chockad och st\u00e4lld d\u00e5 han kaxigt hade sagt till henne att det var b\u00e4st att de skildes \u00e5t – och hon h\u00f6ll med. Han hade tydligen inte v\u00e4ntat sig det.<\/p>\n Genom 69-\u00e5ringen f\u00e5r vi perspektiv p\u00e5 mannens olika \u00e5ldrar och det s\u00e4tter f\u00f6rst\u00e5s ig\u00e5ng en m\u00e4ngd tankar och k\u00e4nslor hos oss betraktare. Hur skulle det vara att tala med sig sj\u00e4lv fr\u00e5n tidigare i livet? Intressant. Sp\u00e4nnande. Hisnande.<\/p>\n Jan Malmsj\u00f6 \u00e4r en av nutida svensk scenkonsts stora legendarer. Han \u00e4r en m\u00e5ngsidig artist och har gjort n\u00e4rmare 70-talet roller p\u00e5 Dramaten sedan sin debut d\u00e4r och dessutom har han en karri\u00e4r som s\u00e5ngare och musikal-, opera- och operett-s\u00e5ngare och han har haft stora roller i tv och p\u00e5 film. Han g\u00e5r in i en fin tradition av stora sk\u00e5despelare n\u00e4r han nu g\u00f6r Krapp. Tidigare har Krapp gestaltats p\u00e5 svensk scen av bland andra Erland Josephson 2004 i regi av Katie Mitchell.<\/p>\n Magnus Hedlund, som gjort \u00f6vers\u00e4ttningen, ber\u00e4ttar i programbladet att det ber\u00e4ttas att pj\u00e4sen Krapps sista band kom till efter det att Samuel Becker som bodde i Paris inte kunde f\u00e5 in BBC p\u00e5 sin radio n\u00e4r de s\u00e4nde en av hans radiopj\u00e4ser. Mottagningen var lite f\u00f6r d\u00e5lig med oupph\u00f6rliga st\u00f6rningar. N\u00e4r BBC i England fick reda p\u00e5 detta skickade de Becket en bandkopia. S\u00e5 Becket fick k\u00f6pa sig en bandspelare. Och uppt\u00e4ckte snart dess dramatiska m\u00f6jligheter. N\u00e5gon kunde till exempel f\u00f6ra en dialog med sitt (eller sina) tidigare jag.<\/em><\/p>\n
\nAv Samuel Becket
\n\u00d6vers\u00e4ttning Magnus Hedlund
\nRegi Karl Dun\u00e9r
\nScenografi Karl Dun\u00e9r
\nLjus Hans \u00c5ke Sj\u00f6quist
\nPeruk och mask Kjell Gustavsson
\nPremi\u00e4r: 13 oktober 2017, M\u00e5larsalen, Dramaten
\nSpeltid: cirka 1 timme och 5 minuter, utan paus<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/krapp2.jpg\")
<\/a>Regiss\u00f6ren Karl Dun\u00e9r \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningens scenograf och sam alltid \u00e4r hans regi starkt visuellt. Scenbilderna talar till oss minst lika mycket som det som s\u00e4gs och g\u00f6rs. Allt bildar en enhet som kommunicerar p\u00e5 flera plan. Karl Dun\u00e9r har tidigare p\u00e5 Dramaten bland annat regisserat Becketts pj\u00e4ser I v\u00e4ntan p\u00e5 Godot (1990), Lyckliga dagar (1998) och Ur ett \u00f6vergivet arbete (2009). Karl Dun\u00e9rs senaste upps\u00e4ttning p\u00e5 Dramaten var Den fj\u00e4ttrade Prometheus av Aischylos, som bel\u00f6nades med Svenska Teaterkritikers F\u00f6renings teaterpris 2015.<\/p>\n