{"id":112440,"date":"2017-09-27T14:41:20","date_gmt":"2017-09-27T12:41:20","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=112440"},"modified":"2017-09-27T14:41:42","modified_gmt":"2017-09-27T12:41:42","slug":"filmrecension-the-glass-castle-rakna-med-flera-oscarsnomineringar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=112440","title":{"rendered":"Filmrecension: The Glass Castle &#8211; r\u00e4kna med flera Oscarsnomineringar"},"content":{"rendered":"<p> <a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle-195x300.jpg\" alt=\"\" width=\"195\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-112444\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle-195x300.jpg 195w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle-768x1184.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle-664x1024.jpg 664w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle.jpg 1297w\" sizes=\"auto, (max-width: 195px) 100vw, 195px\" \/><\/a><\/p>\n<p>The Glass Castle<br \/>\nBetyg 4<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r november 2017<br \/>\nRegi: Destin Daniel Cretton<\/p>\n<p>En ber\u00f6rande film som verkligen kryper under huden p\u00e5 mig om en flicka som v\u00e4xer upp i en dysfunktionell familj med en alkoholiserad pappa med storhetsvansinne. En av de starkaste filmer jag sett p\u00e5 l\u00e4nge och det m\u00e5ste bli flera Oscars-nomineringar f\u00f6r sk\u00e5despelarna, givetvis f\u00f6r Woody Harrelson som nog g\u00f6r sitt livs roll men framf\u00f6r allt till Ella Anderson, den unga flicka som spelar Jeanette i tio-elva\u00e5rs\u00e5ldern. Hon \u00e4ger scenen.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/glasscastle2.jpg\" alt=\"\" width=\"182\" height=\"268\" class=\"alignright size-full wp-image-112445\" \/><\/a>En kvinna som levde tillsammans med en alkoholiserad man ber\u00e4ttade att omgivningen ofta var misst\u00e4nksam och kritisk mot henne. &#8221;Varf\u00f6r l\u00e4mnar du honom inte bara&#8221;, fick hon ofta h\u00f6ra. Hon menade att det p\u00e5 det s\u00e4ttet var l\u00e4ttare f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrar till missbrukande barn, f\u00f6r ingen ifr\u00e5gasatte att f\u00f6r\u00e4ldrar forts\u00e4tter att st\u00e4lla upp p\u00e5 sina barn, f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4lska sina barn i ur och skur. Men den vuxen kvinna borde kunna l\u00e4mna en sv\u00e5rt missbrukande man som f\u00f6rst\u00f6r livet f\u00f6r alla i omgivningen. Det \u00e4r inte l\u00e4tt att l\u00e4mna n\u00e5gon, menade kvinna. F\u00f6r det finns ju k\u00e4rlek som binder samman dem. Trots allt. Trots missbruket finns d\u00e4r en man hon \u00e4lskar.<\/p>\n<p>Jeanette, eller Stengeten som hon kallas av sin pappa, \u00e4r n\u00e4st \u00e4ldst i en syskonskara p\u00e5 fyra som v\u00e4xer upp med en mamma och pappa med sv\u00e5ra problem. Pappan, Rex (spelas av Woody Harrelson) \u00e4r charmig och \u00e4lskar sina barn med har stora alkoholproblem och \u00e4r enormt egenk\u00e4r. Allt kretsar kring honom. Han har stora dr\u00f6mmar och \u00e4r smart, men samtidigt kan han inte samarbeta, \u00e4r snarstucken och hamnar i konflikt j\u00e4mt. Familjen m\u00e5ste st\u00e4ndigt fly fr\u00e5n den plats de bor p\u00e5 och han f\u00e5r sparken fr\u00e5n alla jobb. Barnen f\u00e5r inte mat ordentligt och g\u00e5r inte i skolor.<\/p>\n<p>Jeanette hamnar p\u00e5 sjukhus med en sv\u00e5r br\u00e4nnskada som liten flicka blir br\u00e4nd n\u00e4r hon tvingas laga mat \u00e5t sig och sina syskon f\u00f6r att mamman inte har tid eftersom mamman \u00e4r koncentrerad p\u00e5 att m\u00e5la en tavla. &#8221;Vad tycker du \u00e4r b\u00e4st att jag \u00e4gnar mig \u00e5t: g\u00f6ra mat \u00e5t er och ni \u00e4r m\u00e4tta i en timme eller jag m\u00e5lar ett m\u00e4sterverk som kommer att finnas i evighet&#8221; &#8211; \u00e4r mammans motivering.<\/p>\n<p>P\u00e5 sjukhuset reagerar l\u00e4kare och socialtj\u00e4nst \u00f6ver familjens situation: men d\u00e5 arrangerar pappan en flykt med hela familjen igen. Det \u00e4r s\u00e5 hemskt att se hur barn lyder och \u00e4lskar f\u00f6r\u00e4ldrar ocks\u00e5 n\u00e4r barnen m\u00e5r d\u00e5ligt av familjesituationen. Det \u00e4r v\u00e4ldigt sorgligt, men ocks\u00e5 en bra skildring av hur livet \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga barn. Barn \u00e4r tyv\u00e4rr ofta f\u00f6r lojala mot sina f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n<p>Filmen bygger p\u00e5 Jeannette Walls memoarer och den gripande succ\u00e9romanen \u201dGlasslottet\u201d, som bygger p\u00e5 verkliga h\u00e4ndelser. I slutet av filmen f\u00e5r vi ocks\u00e5 se foton fr\u00e5n den familj som filmen skildrar. Jag lade m\u00e4rke till att familjens yngsta, Laureen, inte \u00e4r med p\u00e5 n\u00e5gra av dessa foton. Jag vet inte varf\u00f6r, men det \u00e4r v\u00e4l troligt att hon inte uppskattar att deras liv blivit en film. Och jag kan f\u00f6rst\u00e5 henne, i s\u00e5 fall. Att v\u00e4xa upp med s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ldrar m\u00e5ste vara mycket tungt och splittrande. <\/p>\n<p>Jag uppskattar att filmen skildrar inte bara mis\u00e4ren utan ocks\u00e5 det fina, att pappan gav dem mycket k\u00e4rlek ocks\u00e5. Men, men, men &#8230; hur mycket \u00e4r sk\u00f6nm\u00e5lning efter\u00e5t? Att en alkoholiserad far kan ha b\u00e5de fina och s\u00e4mre sidor, \u00e4r s\u00e4kert n\u00e4ra verkligheten. Vi m\u00e4nniskor har ofta b\u00e5de bra och d\u00e5liga delar. Ofta skildras m\u00e4nniskor som har stora sociala problem enbart som dysfunktionella. Filmens styrka f\u00f6rsta halvan \u00e4r just att denna udda familj ocks\u00e5 har mycket fint och p\u00e5 vissa omr\u00e5den har f\u00f6rst\u00e5tt mer \u00e4n de samh\u00e4llsmedborgare som bara g\u00e5r i lagens ledband och aldrig funderar vidare och ser utanf\u00f6r staketen. M\u00e5nga som blivit missbrukare har stor sensibilitet och skulle kunna \u00e5stadkomma mycket om de inte fastnat i missbruk. Att peka p\u00e5 detta \u00e4r en av ber\u00e4ttelsen styrkor, men denna sk\u00f6nm\u00e5lning av f\u00f6r\u00e4ldrarna har f\u00e5tt ta \u00f6ver lite f\u00f6r mycket, t\u00e4nker jag.<\/p>\n<p>Om det inte var f\u00f6r det tillr\u00e4ttalagda slutet som jag \u00e4r i allra h\u00f6gsta grad misst\u00e4nksam mot skulle filmen f\u00e5tt allra h\u00f6gsta betyget, 5 av 5. <\/p>\n<p>I rollerna: Brie Larsson, Woody Harrelson, Naomi Watts, Sarah Snook m fl<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"450\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/bdNiNhSeSDk\" frameborder=\"0\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>The Glass Castle Betyg 4 Svensk biopremi\u00e4r november 2017 Regi: Destin Daniel Cretton En ber\u00f6rande film som verkligen kryper under huden p\u00e5 mig om en flicka som v\u00e4xer upp i en dysfunktionell familj med en alkoholiserad pappa med storhetsvansinne. En av de starkaste filmer jag sett p\u00e5 l\u00e4nge och det m\u00e5ste bli flera Oscars-nomineringar f\u00f6r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20],"tags":[1738,12286,13452],"class_list":{"0":"post-112440","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"category-film","10":"tag-filmrecension","11":"tag-film","12":"tag-woody-harrelson","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/112440","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=112440"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/112440\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":112447,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/112440\/revisions\/112447"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=112440"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=112440"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=112440"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}