{"id":112190,"date":"2017-09-17T18:28:10","date_gmt":"2017-09-17T16:28:10","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=112190"},"modified":"2017-09-17T20:12:04","modified_gmt":"2017-09-17T18:12:04","slug":"den-goda-manniskan-i-sezuan-pa-folkteatern-de-frumerie-lysande-i-snarig-slapstick","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=112190","title":{"rendered":"Den goda m\u00e4nniskan i Sezuan p\u00e5 Folkteatern – de Frumerie lysande i sn\u00e5rig slapstick"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a> Foto Jeanette Frank\/ Jonas Nystr\u00f6m<\/p>\n

Den goda m\u00e4nniskan i Sezuan<\/strong><\/p>\n

Folkteatern G\u00f6teborg<\/p>\n

Spelas p\u00e5 stora scen till och med 10\/12<\/p>\n

Av Bertolt Brecht<\/p>\n

Regi:\u00a0<\/strong>Frida R\u00f6hl<\/p>\n

\u00d6vers\u00e4ttning:\u00a0<\/strong>Magnus Lindman<\/p>\n

Scenografi\/ Kostymdesign:\u00a0<\/strong>Charlotta Nylund<\/p>\n

Komposition\/ Livemusik:\u00a0<\/strong>BF\/C ( Barish Firatli och ”Californiaman” )<\/p>\n

Kan n\u00e5gon klara sig genom att vara enbart god, eller g\u00e5r man under om man hela tiden utf\u00f6r goda g\u00e4rningar? Eftersom egennytta i praktiken premieras inom kapitalismen, \u00e4r fr\u00e5gest\u00e4llningen\u00a0 i h\u00f6gsta grad relevant i nutid. I Folkteaterns program erbjuds m\u00f6jlighet att testa graden av godhet utifr\u00e5n vad det egna samvetet s\u00e4ger. Att begreppet inte alltid \u00e4r entydigt, ist\u00e4llet m\u00f6jligt att problematisera har debatten om EU-migranter och tiggeri visat. Att ha n\u00e4sa f\u00f6r aff\u00e4rer \u00e4r en positiv egenskap, men steget \u00f6ver till den roffarmentalitet som Klas \u00d6stergren uttalat sig om, tas st\u00e4ndigt med groteska j\u00e4ttekliv. En teaterupps\u00e4ttning \u00e4r ju n\u00e5got mer och n\u00e5got annat \u00e4n ett debattinl\u00e4gg. Den tyske dramatikern \u00e4r inte l\u00e4ttspelad. Att Brecht var en teoretiker med fokus p\u00e5 distansering och filosofiska dilemman, g\u00f6r att han beh\u00f6ver pimpas\u00a0 med engagerande inslag. Frida R\u00f6hl har tagit fasta p\u00e5 nyskriven musik, skenbart nyckfull scenografi, lekfullhet och d\u00e4rmed n\u00e4rbesl\u00e4ktade ingrediensen humor.<\/p>\n

F\u00f6r elva \u00e5r sedan gjorde G\u00f6teborgs Stadsteater en habil version av Den goda m\u00e4nniskan i Sezuan\u00a0<\/em>med\u00a0 \u00e4ndam\u00e5lsenlig scenografi. Och f\u00f6r sex \u00e5r sedan skapade Folkteatern en stark tolkning av m\u00e4rkliga\u00a0Johanna fr\u00e5n slakthusen.\u00a0<\/em>N\u00e4r det \u00e5ter blivit dags i G\u00f6teborg f\u00f6r en dramatiker som aldrig blir pass\u00e9, utdelas omd\u00f6met godk\u00e4nt. L\u00e5ngt kommen in i de tragikomiska f\u00f6rvirrande transaktioner som utspelas i en kinesisk provins, n\u00e4r gudarna best\u00e4mt sig f\u00f6r att bel\u00f6na den ende de hittar med altruistiskt sinnelag, sitter jag och har sm\u00e5tr\u00e5kigt (befann mig i halvsjukt tillst\u00e5nd utan energi, vilket nog p\u00e5verkade).\u00a0 Vill p\u00e5st\u00e5 att handlingen \u00e4r minst sagt r\u00f6rig n\u00e4r sk\u00e5despelarna g\u00e5r in och ut ur sina olika roller. I paus konstaterades att det inte levererades tillr\u00e4ckligt \u00f6vertygande insatser fr\u00e5n de medverkande.<\/p>\n

Efter paus -som infaller abrupt p\u00e5 idealtid enligt redovisad unders\u00f6kning- forts\u00e4tter pengakarusellen i kombination med br\u00f6llopsarrangemang. Spel och intrig f\u00e5r fastare konturer och skiljelinjer blottl\u00e4ggs. Flygaren som\u00a0 spelas\u00a0 osympatiskt robust av Malin Persson (k\u00e4nd fr\u00e5n filmer och frigrupper) \u00e4r\u00a0 en m\u00e4rkv\u00e4rdig figur, \u00e4ven n\u00e4r hon genomg\u00e5r utvecklingsfaser. Kardo Razzazi g\u00e5r som vanligt p\u00e5 med full attack parat med n\u00e5gra stilfulla pauser, fast rollen \u00e4r endimensionell. Dialekter \u00e4r \u00e5tminstone ganska kul, vilket Lena B Nilsson bevisar. Sittande p\u00e5 en rollator f\u00e5r oldtimern Iwar Wiklander -i tv\u00e5 omg\u00e5ngar chef p\u00e5 Folkteatern- sj\u00e4lv f\u00f6rkroppsliga pj\u00e4sens tre gudar. Spelar som vanligt med emfas i en \u00f6vertygande anda av f\u00f6rtvivlan och \u00f6mhet.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 oundvikligt att inte kalla ensemblen f\u00f6r staffagefigurer i j\u00e4mf\u00f6relse med Karin de Frumerie i den kr\u00e4vande dubbla huvudrollen. Det hon saknar i karisma f\u00f6r att n\u00e5 epitetet fixstj\u00e4rna, kompenserar hon med enorm m\u00e5ngsidighet. Hon som varit elitgymnast och dansare, sjukhusclown och musiker; upptr\u00e4der f\u00f6r fj\u00e4rde g\u00e5ngen i teaterhuset vid J\u00e4rntorget.\u00a0 Kan vara femte g\u00e5ngen jag ser henne agera p\u00e5 en scen, n\u00e5got hon i Den goda m\u00e4nniskan <\/em>fr\u00e5n Sesuzan g\u00f6r b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gonsin. I f\u00f6rvandlingsnumret fr\u00e5n \u00e4ngslig, sn\u00e4ll karakt\u00e4r med norskt uttal, till den p\u00e5hittade n\u00f6dl\u00f6sningen i form av en v\u00e4rldsvan domderande manlig kusin, blommar Karin de Frumerie ut.\u00a0 Anser att hon g\u00f6r en fantastisk prestation, f\u00f6rmodligen kr\u00f6net p\u00e5 hennes sk\u00e5despelarkarri\u00e4r.\u00a0 N\u00e4r hon desperat och dystert, sprattlande p\u00e5 golvet f\u00f6rkunnar m\u00e4nniskans dubbla natur, d\u00e5 n\u00e5r hon \u00e4nda in i publikens hj\u00e4rtan.<\/p>\n

Scenografin i gulbruna f\u00e4rger begriper jag mig inte p\u00e5 fullt ut. Milj\u00f6n ska vara en kinesisk provins och karakt\u00e4rerna har kinesiska namn. De staplade askarna med tobak \u00e4r sj\u00e4lvklara. D\u00e4remot undras \u00f6ver sminkborden och pappersr\u00f6ren h\u00e4ngandes i klasar, liksom kvastarna\u00a0 och dockorna.\u00a0 Replikerna allra f\u00f6rst ligger utanf\u00f6r pj\u00e4sen j\u00e4mte slutorden. De tillh\u00f6r regiss\u00f6rens kommenterande grepp, likt Brechts ber\u00f6mda verfremdung-effekt. Avbrotten i \u00f6vrigt best\u00e5r av drygt ett halvdussin s\u00e5nger, s\u00e5nger ur dramat \u00f6versatta av Magnus Lindman. Musiken av BF\/ C \u00e4r angen\u00e4mt m\u00e5ngbottnad, b\u00e5de handfast groovig och sk\u00f6r och naken. F\u00f6rvisso apart och definitivt ett stilbrott, men musikernas kosmos av\u00a0 syntetiska landskap och melankolisk disco ger en attraktiv inramning. L\u00e5tskrivaren Californiaman har tidigare jobbat med R\u00f6hl. Vidare har han samarbetat med bland andra Kleerup, Timo R\u00e4isinen, Wyclef Jean och Nike Markelius. Snacka om brokig meritlista!<\/p>\n

Utan att vara\u00a0 j\u00e4ttebegeistrad tar jag i f\u00f6rsta hand med mig en lysande gestaltning av den dubbelbottnade huvudrollen och den granskning av marknadsekonomin som Brecht skrev 1943. Vidare plussas f\u00f6r humoristiskt tilltal, psykologiserandet (texter av Freud och Lacan f\u00f6rekommer) och som n\u00e4mnts snyggt gjord och framf\u00f6rd musik.<\/p>\n

Medverkande:\u00a0<\/strong>Karin de Frumerie, Pelle Grytt, Elisabeth G\u00f6ransson, Lena B Nilsson, Malin Persson, Kardo Razzazi, Helmon Solomon, Iwar Wiklander (understudy Benjamin Moliner) och Sara Wikstr\u00f6m.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Foto Jeanette Frank\/ Jonas Nystr\u00f6m Den goda m\u00e4nniskan i Sezuan Folkteatern G\u00f6teborg Spelas p\u00e5 stora scen till och med 10\/12 Av Bertolt Brecht Regi:\u00a0Frida R\u00f6hl \u00d6vers\u00e4ttning:\u00a0Magnus Lindman Scenografi\/ Kostymdesign:\u00a0Charlotta Nylund Komposition\/ Livemusik:\u00a0BF\/C ( Barish Firatli och ”Californiaman” ) Kan n\u00e5gon klara sig genom att vara enbart god, eller g\u00e5r man under om man hela tiden […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[],"class_list":{"0":"post-112190","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/112190","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=112190"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/112190\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":112206,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/112190\/revisions\/112206"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=112190"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=112190"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=112190"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}