{"id":111875,"date":"2017-09-03T12:21:59","date_gmt":"2017-09-03T10:21:59","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=111875"},"modified":"2017-09-06T23:11:18","modified_gmt":"2017-09-06T21:11:18","slug":"ensam-pa-dramaten-skarskadar-hur-mycket-en-foralder-ska-offra-for-sitt-barn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=111875","title":{"rendered":"Ensam p\u00e5 Dramaten &#8211; sk\u00e4rsk\u00e5dar hur mycket en f\u00f6r\u00e4lder ska offra f\u00f6r sitt barn"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-111883\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam-768x512.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam.jpg 960w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Ensam<\/strong><br \/>\nAv Alfhild Agrell<br \/>\nRegi Jenny Andreasson<br \/>\nScenografi och kostym Marika Feinsilber<br \/>\nPeruk och mask Linda Hyllengren<br \/>\nLjud Tina Paulson<br \/>\nLjus Anna Wemmert Clausen<br \/>\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramatens lilla scen 2 september 2017<\/p>\n<p>Hur mycket ska en f\u00f6r\u00e4lder offra f\u00f6r sitt barn? Hur mycket av egna principer f\u00e5r en f\u00f6r\u00e4lder h\u00e5lla p\u00e5 n\u00e4r principerna kan skada barnets lycka i livet? Hur mycket ska en m\u00e4nniska offra f\u00f6r sin ideologi, sin vision om samh\u00e4llet? F\u00f6r mig \u00e4r det dessa fr\u00e5gor som Dramatens upps\u00e4ttning av Dramatikerns drama &#8221;Ensam&#8221; st\u00e4ller.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-111884\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam3-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam3-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam3-768x512.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam3.jpg 960w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Handlingen \u00e4r placerad p\u00e5 Kungsholmen i Stockholm p\u00e5 1880-talet. Thora \u00e4r en ogift medel\u00e5lders s\u00f6mmerska som bor med Yngva, sin giftasvuxa dotter.<\/p>\n<p>Omgivningen ser inte p\u00e5 Thora och hennes dotter med blida \u00f6gon. Thora \u00e4r mamsell och inte n\u00e5gon fru och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r hennes dotter en illegitim, en o\u00e4kting. Den som drabbats v\u00e4rst av situationen \u00e4r dottern.<\/p>\n<p>Thora drivs av en stark \u00f6vertygelse om sin r\u00e4tt att respekteras som fullv\u00e4rdig medborgare i samh\u00e4llet oavsett om hon \u00e4r gift eller inte. Thoras och Yngvas relation och hela deras liv v\u00e4nds upp och ned och Thora m\u00f6ter sitt livs utmaning d\u00e5 Yngva tr\u00e4ffar en ung l\u00f6jtnant och blir djupt f\u00f6r\u00e4lskad och vill gifta sig. Problemet \u00e4r att den unge l\u00f6jtnantens far \u00e4r en man med konservativa principer om familjeliv. Fadern kan inte ge sonen till\u00e5telse att gifta sig med Yngva s\u00e5 l\u00e4nge hon \u00e4r dotter till en ogift kvinna. Thora m\u00e5ste gifta sig.<\/p>\n<p>Kvinnors r\u00e4ttigheter oavsett om de \u00e4r gifta eller inte \u00e4r v\u00e4l dramats egentliga tema, men eftersom fr\u00e5gan i dagens Sverige m\u00e5ste anses vara en icke-fr\u00e5ga blir f\u00f6rest\u00e4llningens viktigaste tema hur mycket en f\u00f6r\u00e4lder och i synnerhet en mor f\u00f6rv\u00e4ntas offra f\u00f6r sitt barn: n\u00e4r \u00e4r det b\u00e4ttre att skiljas fr\u00e5n sitt barn \u00e4n att offra sin egen \u00f6vertygelse? Det \u00e4r en levande fr\u00e5ga ocks\u00e5 f\u00f6r dagens m\u00e4nniskor. Ett bitema \u00e4r hur t\u00e4t en relation mellan en f\u00f6r\u00e4lder och ett barn ska vara f\u00f6r att vara sund.<\/p>\n<p>Dramatikern Alfhild Agrells karri\u00e4r p\u00e5 Dramaten blev kort men intensiv. Av de sammanlagt nio pj\u00e4ser hon skrev p\u00e5 1880-talet blev inte mindre \u00e4n sex antagna p\u00e5 nationalscenen, under \u00e5ren 1881\u20131886. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med hennes v\u00e4ninna och kollega Anne Charlotte Leffler, som under samma decennium fick upp tv\u00e5 pj\u00e4ser, och August Strindberg, som fick upp en enda. P\u00e5 teatern var Alfhild Agrell tidens stora stj\u00e4rna.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-111885\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam2-200x300.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam2-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam2-768x1152.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam2-683x1024.jpg 683w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam2.jpg 960w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a>Idag s\u00e4tts inte hennes draman upp alls lika oftq som exempelvis Strindbergs. Jag tror att det till en stor del beror p\u00e5 att Strindbergs draman rymmer betydligt fler lager av betydelser. I upps\u00e4ttningen av Ensam p\u00e5 Dramaten \u00e4r det mycket som \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00f6ruts\u00e4gbart. Som publik f\u00f6rst\u00e5r jag n\u00e4stan hela tiden vad som ska h\u00e4nda, trots att jag aldrig l\u00e4st dramat eller sett det uppf\u00f6ras. Det p\u00e5minner om allt f\u00f6r mycket annat i samma genre.<\/p>\n<p>En stor del av premi\u00e4rpubliken gav f\u00f6rest\u00e4llningen st\u00e5ende ovationer. Jag tror att f\u00f6rest\u00e4llningen av m\u00e5nga uppfattas som l\u00e4tt att se p\u00e5, l\u00e4tt att ta till sig och emellan\u00e5t ganska rolig. F\u00f6r den som inte ser mycket p\u00e5 teater kan det vara ett bra val att g\u00e5 p\u00e5 den. D\u00e4remot tror jag att f\u00e4r den som ser mycket teater \u00e4r den nog f\u00f6r ytligt ber\u00e4ttad.<\/p>\n<p>Koreografin var mycket snygg och smart. Handlingen utspelar sig\u00a0i ett enda rum som rymmer hela scenen, sparsamt m\u00f6blerad med rustika tr\u00e4stolar av god kvalitet och en symaskin fr\u00e5n den tidsepoken. I inledningen s\u00e5g allt oskarpt ut, som i en dr\u00f6m, d\u00e5\u00a0ett plastskynke l\u00e5g framf\u00f6r och som sakta flyttades och sk\u00e4rpan p\u00e5 Thora som sitter och syr blir skarpare.<\/p>\n<p>Karin Franz K\u00f6rlof, som spelar dottern Yngva, debuterar p\u00e5 Dramaten. Hon blev nominerad till en guldbagge f\u00f6r b\u00e4sta kvinnliga huvudroll f\u00f6r sin roll som Lydia i Pernilla Augusts filmatisering av Den allvarsamma leken och blev utvald till Shooting Star under filmfestivalen i Berlin 2017. Hennes spel imponerade p\u00e5 mig, jag vill g\u00e4rna se mer av henne p\u00e5 Dramaten.<\/p>\n<p>Regiss\u00f6ren Jenny Andreasson har \u00e5terkommande arbetat med bortgl\u00f6mda kvinnliga dramatiker. P\u00e5 Dramaten har hon tidigare bland annat satt upp Slott i Sverige av Fran\u00e7oise Sagan, Ch\u00e9ri av Colette och De oskyldiga av Lillian Hellman.<\/p>\n<p><strong><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam4.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-111886\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam4-242x300.jpg\" alt=\"\" width=\"242\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam4-242x300.jpg 242w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam4-768x950.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam4-827x1024.jpg 827w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/ensam4.jpg 960w\" sizes=\"auto, (max-width: 242px) 100vw, 242px\" \/><\/a>Medverkande<\/strong><br \/>\nThora &#8211; Th\u00e9r\u00e9se Brunnander<br \/>\nDoktor Sand\u00e9n &#8211; Peter Engman<br \/>\nYngva &#8211; Karin Franz K\u00f6rlof<br \/>\nAllan &#8211; David Fukamachi Regnfors<br \/>\nEksk\u00f6ld &#8211; Magnus Ehrner<br \/>\nFru Rask &#8211; Mia Benson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ensam Av Alfhild Agrell Regi Jenny Andreasson Scenografi och kostym Marika Feinsilber Peruk och mask Linda Hyllengren Ljud Tina Paulson Ljus Anna Wemmert Clausen Premi\u00e4r p\u00e5 Dramatens lilla scen 2 september 2017 Hur mycket ska en f\u00f6r\u00e4lder offra f\u00f6r sitt barn? Hur mycket av egna principer f\u00e5r en f\u00f6r\u00e4lder h\u00e5lla p\u00e5 n\u00e4r principerna kan skada [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[30,31],"tags":[1366,4955,12288,13413],"class_list":["post-111875","post","type-post","status-publish","format-standard","category-teater","category-teaterrecension","tag-dramaten","tag-scenkonst","tag-teater","tag-teatrkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/111875","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=111875"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/111875\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":111948,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/111875\/revisions\/111948"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=111875"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=111875"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=111875"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}