{"id":111703,"date":"2017-08-28T15:07:42","date_gmt":"2017-08-28T13:07:42","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=111703"},"modified":"2017-08-28T15:07:42","modified_gmt":"2017-08-28T13:07:42","slug":"ane-brun-slapper-ett-coveralbum-den-6-oktober-leave-me-breathless","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=111703","title":{"rendered":"Ane Brun sl\u00e4pper ett coveralbum den 6 oktober \u2013 \u201dLeave Me Breathless\u201d"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nAne Brun sl\u00e4pper ett coveralbum den 6 oktober \u2013 \u201dLeave Me Breathless\u201d.<\/p>\n

Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:
\nDet kan kanske verka m\u00e4rkligt att p\u00e5st\u00e5 att \u201dLeave Me Breathless\u201d, det sjunde studioalbumet fr\u00e5n Ane Brun, \u00e4r hennes mest personliga hittills \u2013 det rymmer trots allt 14 covers. Och Ane Brun har inte direkt dragit sig f\u00f6r att att sjunga och k\u00e4rlek och romantik tidigare \u2013 hennes s\u00e5nger har alltid fl\u00f6dat \u00f6ver av uppriktiga och sj\u00e4lvutl\u00e4mnande insikter.<\/p>\n

\u201dHela projektet b\u00f6rjade med att jag f\u00f6ll pladask f\u00f6r en m\u00e4nniska. Jag spelade in covers av dessa l\u00e5tar f\u00f6r denna person f\u00f6r att jag, i \u00e4rlighetens namn, var \u00f6verv\u00e4ldigad av k\u00e4nslor\u201d, avsl\u00f6jar hon. <\/p>\n

Redan nu p\u00e5 torsdag finns det chans att se Ane Brun live p\u00e5 Gr\u00f6na Lund.<\/p>\n

\u201dK\u00e4rleksaff\u00e4ren var kort, men n\u00e4r den var \u00f6ver fortsatte jag arbetet, d\u00e5 jag k\u00e4nde att det fanns en kvalitet i de l\u00e5tar som var klara. Ursprungsid\u00e9n var att tolka k\u00e4rlekss\u00e5nger, romantiska s\u00e5nger. Det spelade ingen roll om de var sorgsna eller lyckliga. I slut\u00e4ndan kom det med n\u00e5gra l\u00e5tar med andra teman ocks\u00e5. Konceptet blev att f\u00f6renkla eller tolka k\u00e4nslofyllda s\u00e5nger p\u00e5 mitt eget s\u00e4tt.\u201d<\/p>\n

Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen Ane tolkar andra. Under Polar Music Prize-ceremonin tidigare i \u00e5r framf\u00f6rde hon \u2013 tillsammans med Linnea Olsson, Jennie Abrahamson och Josefin Runsteen \u2013 ett dramatiskt orkestrerad omarrangemang av Stings \u201dWhy Should I Cry For You?\u201d. Bruns fans \u00e4r sedan l\u00e4nge vana vid att hon sl\u00e4pper in andra musik i sitt liveset och covers finns utspridda p\u00e5 hennes egna utg\u00e5vor, fr\u00e5n Cyndi Laupers \u201dTrue Colours\u201d till Arcade Fires \u201dNeighborhood #1 (Tunnels)\u201d, fr\u00e5n Beyonces \u201dHalo\u201d (inspelad med Linnea Olsson, som Ane ofta samarbetar med) till Built To Spills \u201dI Would Hurt A Fly\u201d.<\/p>\n

\u201dOm jag utan ett uttalat syfte v\u00e4ljer en l\u00e5t att g\u00f6ra cover p\u00e5, beror det oftast p\u00e5 melodin\u201d, s\u00e4ger hon. <\/p>\n

\u201dJag kanske sitter i en taxi d\u00e4r de spelar klassiska 80- eller 90-talshits och blir p\u00e5mind om en l\u00e5t, eller ocks\u00e5 spelas en l\u00e5t som jag hade gl\u00f6mt p\u00e5 en restaurang. Sedan kollar jag hur inspirerande texten \u00e4r. Om den \u00e4r d\u00e5lig, sv\u00e5r att relatera till eller sexistisk, spelar jag inte in den. Jag m\u00e5ste k\u00e4nna att jag kan sjunga l\u00e5ten med huvudet h\u00f6gt och med n\u00e5gon form av autenticitet.\u201d<\/p>\n

N\u00e5gon som genomsyrar hennes covers \u00e4r att hon g\u00f6r s\u00e5ngerna till sina och det genomsyrar \u00e4ven samlingen p\u00e5 \u201dLeave Me Breathless\u201d.<\/p>\n

Det var allts\u00e5 fr\u00e5n b\u00f6rjan Anes kortlivade romans som p\u00e5verkade l\u00e5tvalet. Lucinda Williams \u201dRight In Time\u201d valdes exempelvis f\u00f6r att det var \u201dfavoritl\u00e5ten f\u00f6r den person jag var f\u00f6r\u00e4lskad i. Texten \u00e4r fantastisk och \u00e4r en perfekt beskrivning av hur det k\u00e4nns att sakna n\u00e5gon.\u201d <\/p>\n

Den eleganta, str\u00e5kf\u00f6rsedda versionen av \u201dTo Make You Feel My Love\u201d valdes av liknande sk\u00e4l. <\/p>\n

\u201dJag ville hitta n\u00e5got av Dylan som beskrev det tillst\u00e5nd jag befann mig i och texten passade s\u00e5 bra, med s\u00e5 mycket passion och komplexitet. Och jag \u00e4lskar verkligen melodin!\u201d<\/p>\n

Hennes k\u00e4nsliga version av Nick Caves \u201dInto My Arms\u201d \u00e4r en annan av de l\u00e5tar som hon refererar till som sina \u201dhemgjorda k\u00e4rlekss\u00e5ngsinspelningar\u201d, \u00e4ven om hon i detta fall var mer f\u00f6rberedd, d\u00e5 hon hade framf\u00f6rt den vid ett br\u00f6llop n\u00e5gra \u00e5r tidigare.<\/p>\n

Efter att f\u00f6rh\u00e5llandet hade tagit slut b\u00f6rjade Ane vidga perspektivet och vissa l\u00e5tar valdes indirekt av andra. Hon blev till exempel tillfr\u00e5gad om att framf\u00f6ra \u201dAlways On My Mind\u201d inf\u00f6r en TV-gala till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Children In Need. <\/p>\n

\u201dJag lyssnade aldrig p\u00e5 de tidigare versionerna f\u00f6r att f\u00f6rbereda min egen\u201d, s\u00e4ger hon. \u201dJag bara googlade fram texten och ackorden och fann ett s\u00e4tt att sjunga den utifr\u00e5n mig sj\u00e4lv. Och det \u00e4r vanligtvis s\u00e5 jag b\u00f6rjar n\u00e4r jag g\u00f6r en cover: jag f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5terskapa s\u00e5ngen med min egen r\u00f6st och hur jag k\u00e4nner eller h\u00f6r l\u00e5ten i mitt eget huvud.\u201d<\/p>\n

Hennes version av \u201dGirl From The North Country\u201d kom till efter att hon blivit inbjuden att framf\u00f6ra tre av Dylans l\u00e5tar p\u00e5 en hyllningskonsert p\u00e5 Dramaten i Stockholm som arrangerats f\u00f6r att fira att Dylan skulle motta Nobelpriset i litteratur. \u201dDet var en favoritl\u00e5t f\u00f6r en av mina b\u00e4sta v\u00e4nner, Tirilleia, som tog fotona f\u00f6r detta album\u201d, p\u00e5pekar Ane som ocks\u00e5 framf\u00f6rde \u201dMake You Feel My Love\u201d vid samma event.<\/p>\n

L\u00e5tar av Sade och Radiohead valdes av en mer dyster anledning.<\/p>\n

\u201dJag blev tillfr\u00e5gad om att sjunga p\u00e5 begravningen av Crispin Bevington, en av de personer som dog vid terroristattacken i Stockholm 7 april 2017\u201d, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

\u201dCrispin och hans fru \u00e4lskade de l\u00e5tarna och hon bad mig att specifikt framf\u00f6ra dessa vid ceremonin.\u201d <\/p>\n

Senare samma dag bes\u00f6kte Ane Atlantis Studios i Stockholm tillsammans med Klas-Henrik H\u00f6rngren, ledare f\u00f6r jazz\/electronica-projektet Klabbes Bank. De spelade in de tv\u00e5 l\u00e5tarna precis som de hade framf\u00f6rt dem tidigare samma dag och skalade ner \u201dBy Your Side\u201d till dess nakna skelett, med Ane sida vid sida med H\u00f6rngrens piano. De f\u00f6rvandlade ocks\u00e5 \u201dHow To Disappear Completely\u201d, vars melankoli lyftes fram av Bruns st\u00e4mma, som i sin tur ramades in av suggestiva ambientljud och den enklaste av pianomelodier, framf\u00f6rda av H\u00f6rngren. Ane k\u00e4nde att b\u00e5da tolkningarna f\u00f6ll s\u00e5 v\u00e4l ut att hon ville inkludera dem p\u00e5 albumet f\u00f6r att hedra Bevingtons minne.<\/p>\n

Anes a capella-version av Joni Mitchells \u201dBig Yellow Taxi\u201d, avsl\u00f6jar nya sidor hos l\u00e5ten. Att hon tolkade den var resultatet av en f\u00f6rfr\u00e5gan fr\u00e5n en teater i Oslo. <\/p>\n

\u201dF\u00f6rst trodde jag att det var en om\u00f6jlig uppgift\u201d, skrattar hon. \u201dHur kan jag sjunga denna och k\u00e4nna att den \u00e4r min? Men sedan fick jag id\u00e9n om en ren vokal version, n\u00e4stan som en psalm, och pl\u00f6tsligt framtr\u00e4dde texten s\u00e5 mycket tydligare f\u00f6r mig.\u201d <\/p>\n

En Tom Petty-cover var resultatet av en annan tydlig beg\u00e4ran fr\u00e5n en v\u00e4n. \u201dJag hade inte lyssnat mycket p\u00e5 honom ut\u00f6ver de sj\u00e4lvklara hitl\u00e5tarna\u201d, erk\u00e4nner Ane, \u201dmen jag gick igenom hans repertoar och fann en vacker k\u00e4rlekss\u00e5ng p\u00e5 albumet \u201dMojo\u201d fr\u00e5n 2010.\u201d<\/p>\n

Som kontrast hittar vi Mariah Careys \u201dHero\u201d, som ursprungligen valdes ut inf\u00f6r ett framtr\u00e4dande p\u00e5 en \u00e5terkommande temakv\u00e4ll f\u00f6r powerballader p\u00e5 en nattklubb i Stockholm. <\/p>\n

\u201dIngen kan f\u00f6rneka att hon \u00e4r en av de b\u00e4sta s\u00e5ngerskorna\u201d, menar Ane, men den st\u00f6rsta beh\u00e5llningen av denna nedskalade och f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt intima version \u00e4r hur hon kastar nytt ljus \u00f6ver l\u00e5tens text, i vilken hon fann en ov\u00e4ntad personlig resonans.<\/p>\n

\u201dJag trodde det var \u00e4nnu en \u201dpojke m\u00f6ter flicka\/pojke r\u00e4ddar flicka\u201d-l\u00e5t, men ins\u00e5g att den handlade mer om sj\u00e4lvhj\u00e4lp, lite som Whitney Houstons \u201dThe Greatest Love Of All\u201d. Detta utspelade sig dessutom under en intressant period i mitt liv: jag hade blivit mycket medveten om n\u00e5gra saker som gjort mig lyckligare och starkare och var inte beredd att l\u00e5ta omst\u00e4ndigheter best\u00e4mma min sinnesst\u00e4mning eller sj\u00e4lvk\u00e4nsla, utan ville kliva alla former av offermentalitet gentemot livet och allt som hade h\u00e4nt mig. Denna l\u00e5t handlar om det och \u00e4ven om den \u00e4r full av klich\u00e9er, \u00e4r den sann. I och med att jag blivit \u00e4ldre har jag kommit till insikt om att de flesta klich\u00e9er \u00e4r sanna.\u201d<\/p>\n

Andra l\u00e5tar valdes utifr\u00e5n en annan sorts k\u00e4rlek \u2013 k\u00e4rleken till l\u00e5tarna i fr\u00e5ga. Maria McKees \u201dShow Me Heaven\u201d var en l\u00e5t Ane k\u00e4nde ett \u00f6verv\u00e4ldigande behov av att tolka, medan \u201dUnchained melody\u201d \u00e4r en l\u00e5t som hon alltid har \u00e4lskat att sjunga. \u201dVarf\u00f6r beh\u00e5lla det f\u00f6r mig sj\u00e4lv?\u201d, ler hon. <\/p>\n

\u201dStay\u201d med Shakespear’s Sister \u00e4r en kvarleva av hennes tidigare passion f\u00f6r bandet i fr\u00e5ga. <\/p>\n

\u201dJag tyckte de var S\u00c5 coola!\u201d, s\u00e4ger hon entusiastiskt, \u201dOch s\u00e5ngerskan var ihop med Dave Stewart i The Eurythmics, vilket gjorde dem \u00e4nnu coolare. Den h\u00e4r l\u00e5ten, och dess musikvideo, gjorde stort intryck p\u00e5 mig n\u00e4r det begav sig. Jag antar att jag har valt dessa l\u00e5tar av samma sk\u00e4l som jag v\u00e4ljer l\u00e5tar n\u00e4r jag DJ:ar eller v\u00e4ljer musik till er radioprogram: jag vill p\u00e5minna folk om l\u00e5tar de \u00e4lskar, eller introducera dem f\u00f6r n\u00e5got som de kommer att gilla. Jag vill p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e5teruppliva l\u00e5tarna, som en remake p\u00e5 en gammal film.\u201d<\/p>\n

Inget exemplifierar detta b\u00e4ttre \u00e4n albumets \u00f6ppningsl\u00e5t. \u201dDet \u00e4r bara en s\u00e5 bra l\u00e5t\u201d, utbrister hon n\u00e4r hon kommer in p\u00e5 \u201dI Want To Know What Love Is\u201d av Foreigner. Med sin r\u00f6st, en ensam gitarr och en antydan av keyboards exponerar hon den sm\u00e4rta som utg\u00f6r l\u00e5tens sj\u00e4lva k\u00e4rna. \u201d\u00c4rligheten och sorgsenheten i texten k\u00e4ndes s\u00e5 genuin f\u00f6r mig. Som romantiker kan jag verkligen relatera till texten.\u201d<\/p>\n

Albumet spelades in p\u00e5 flera olika platser. De tidigaste inspelningarna gjorde Ane ensam hemma, med bara en gitarr och en mikrofon. N\u00e4r det stod klart att hon hade inlett arbetet med ett album, tog hon in Anton Sundell (lovande producent och ljudtekniker som sedan l\u00e4nge varit del av Anes turn\u00e9s\u00e4llskap) och Johan Lindstr\u00f6m (i gruppen Tonbruket, som Brun spelat in och turnerat med med j\u00e4mna mellanrum) f\u00f6r att bidra till att utveckla albumets sound. En handfull andra musiker, d\u00e4ribland Martin Hederos fr\u00e5n Tonbruket och The Soundtrack of our Lives, bidrog med arrangemang. <\/p>\n

\u201dVi fortsatte h\u00e5lla det minimalistiskt\u201d, p\u00e5pekar hon, \u201doch begr\u00e4nsade oss till olika keyboards, pianon, syntar, gitarrer och str\u00e5kar\u201d. <\/p>\n

Inga trummor f\u00f6rekom ut\u00f6ver bastrumman i \u201dStay\u201d. En del av arbetet skedde i Bruket, som \u00e4r Tonbrukets studio. Annat \u00e4gde rum i Gig Studio, d\u00e4r Ane hade spelat in \u201dIt All Starts With One\u201d. Tv\u00e5 andra l\u00e5tar spelades, som tidigare n\u00e4mnts, in i Atlantis Studios, d\u00e4r hon tidigare hade gjort stora delar av albumet \u201dChanging of the Seasons\u201d (2008) och \u00e4ven mixade det nya albumet. Ytterligare inspelningar \u00e4gde rum i Rixmixningsverket, en studio p\u00e5 Skeppsholmen som \u00e4gs av ABBA:s Benny Andersson. Och det \u00e4r dennes gamla Yamaha GX-1, deras legendariska \u201ddream machine\u201d, som bl a trakteras i introt till \u201dDoes Your Mother Know\u201d, som kan h\u00f6ras i Anes tolkning av \u201dHero\u201d.<\/p>\n

Till sist f\u00e5r hon fr\u00e5gan om hon nj\u00f6t lite extra av att ta sig an l\u00e5tar som av vissa skulle anses vara \u201dguilty pleasures\u201d; l\u00e5tar som man sk\u00e4ms lite \u00f6ver att njuta av. Hennes svar \u00e4r rakt. <\/p>\n

\u201dJu \u00e4ldre man blir, desto mer tror jag att sj\u00e4lva id\u00e9n om \u2019guilty pleasures\u2019 bleknar och det blir helt enkelt njutbara l\u00e5tar. Allt som f\u00e5r en att k\u00e4nna saker \u00e4r bra och det finns ingen skam i att gilla det, \u00e5tminstone inte f\u00f6r mig. Jag ville ocks\u00e5 se om jag kunde k\u00e4nna och hitta n\u00e5got djupare, nytt och mer substantiellt genom att ta bort de ber\u00f6mda, \u201dstora\u201d produktioner som de var f\u00f6rknippade med. Att beh\u00e5lla l\u00e5tens skelett och tolka inneh\u00e5llet med lite sk\u00f6nhet och uppriktighet. Det \u00e4r som om du satt med mig sent en kv\u00e4ll och jag bara plockade upp gitarren f\u00f6r att sjunga n\u00e5gra k\u00e4nda l\u00e5tar. F\u00f6r att jag k\u00e4nner f\u00f6r det och f\u00f6r att det g\u00f6r dig glad.\u201d<\/p>\n

\u201dDet finns en l\u00e5ng tradition i musikhistorien av artister som tolkar andras musik\u201d, sammanfattar hon. \u201dS\u00e5 m\u00e5nga fantastiska vokalister har gjort det: Sinatra, Nina Simone, Ella Fitzgerald, Jeff Buckley, Billie Holiday, Elvis… N\u00e4r en s\u00e5ngare jag \u00e4lskar framf\u00f6r l\u00e5tar jag \u00e4lskar, kan det k\u00e4nnas som en g\u00e5va och jag antar att det \u00e4r vad jag hoppas och tror att detta album ocks\u00e5 kan vara. En chans f\u00f6r folk som gillar att h\u00f6ra min r\u00f6st att h\u00f6ra mig sjunga l\u00e5tar de \u00e4lskar
\n… Sv\u00e5rare \u00e4n s\u00e5 \u00e4r det inte\u201d.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ane Brun sl\u00e4pper ett coveralbum den 6 oktober \u2013 \u201dLeave Me Breathless\u201d. Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar: Det kan kanske verka m\u00e4rkligt att p\u00e5st\u00e5 att \u201dLeave Me Breathless\u201d, det sjunde studioalbumet fr\u00e5n Ane Brun, \u00e4r hennes mest personliga hittills \u2013 det rymmer trots allt 14 covers. Och Ane Brun har inte direkt dragit sig f\u00f6r att att […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[278],"class_list":["post-111703","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-ane-brun","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/111703","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=111703"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/111703\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":111705,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/111703\/revisions\/111705"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=111703"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=111703"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=111703"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}