{"id":110043,"date":"2017-06-15T12:49:27","date_gmt":"2017-06-15T10:49:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=110043"},"modified":"2017-06-15T12:49:27","modified_gmt":"2017-06-15T10:49:27","slug":"tre-av-maria-gripes-klassiker-kommer-ut-i-nyutgava","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=110043","title":{"rendered":"Tre av Maria Gripes klassiker kommer ut i nyutg\u00e5va"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/mariagripex3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/mariagripex3-300x163.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"163\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-110045\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/mariagripex3-300x163.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/mariagripex3.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ytterligare tre av Maria Gripes klassiker kommer nu i sommar ut i vackra nyutg\u00e5vor som en del av Modernistas satsning p\u00e5 ett unikt f\u00f6rfattarskap. Sedan tidigare finns Glasbl\u00e5sarens barn och Pappa Pellerins dotter utgivna i samma serie.<\/p>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<br \/>\nMARIA GRIPE [1923\u20132007] \u00e4r en av Sveriges mest \u00e4lskade barnboksf\u00f6rfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 med I v\u00e5r lilla stad och skrev sammanlagt 38 b\u00f6cker, d\u00e4ribland Hugo &#038; Josefin, Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia. Hennes b\u00f6cker \u00e4r \u00f6versatta till 29 spr\u00e5k, och flera har blivit filmer och TV-serier. 1946 gifte hon sig med konstn\u00e4ren Harald Gripe [1921\u20131992] som illustrerade de flesta av hennes b\u00f6cker. Maria Gripe fick ta emot en rad utm\u00e4rkelser f\u00f6r sitt f\u00f6rfattarskap, bland annat H. C. Andersen-medaljen, Litteraturfr\u00e4mjandets stora pris, Astrid Lindgren-priset, New York Herald Tribune\u2019s Honor Award och spanska kulturministeriets Premio Nacional.<\/p>\n<p><strong>Ellen, dellen<\/strong><br \/>\nH\u00f6gstadieeleven Fredrika best\u00e4mmer sig en dag f\u00f6r att byta personlighet, bara s\u00e5d\u00e4r, huxflux. Hon blir dominant och ut\u00e5triktad, klassens sj\u00e4lvklara ledare. Nu kan ingen undg\u00e5 att m\u00e4rka henne. Men s\u00e5 en dag hj\u00e4lper hon Britt, klassens blyga hackkyckling, att slippa undan kamraternas st\u00e4ndiga fnissande. Ellen, dellen \u00e4r en finst\u00e4md skildring av norm\u00f6verskridande v\u00e4nskap och dess konsekvenser. En av Maria Gripes mest omtyckta b\u00f6cker om uppv\u00e4xt och s\u00f6kandet efter en egen identitet.<\/p>\n<p><strong>Nattpappan<\/strong><br \/>\nFlickan vill egentligen inte ha n\u00e5gon barnvakt medan hennes mamma arbetar som nattsk\u00f6terska p\u00e5 lasarettet. Hon \u00e4r ju stor och har b\u00f6rjat i skolan. Men till sist g\u00e5r hon \u00e4nd\u00e5 med p\u00e5 det, bara f\u00f6r att lugna sin mamma, och via en annons i en tidning anlitar de en ung man som kallar sig \u00bbnattpappa\u00ab (i motsats till dagmamma).<\/p>\n<p><strong>I klockornas tid<\/strong><br \/>\nKlockornas tid \u00e4r medeltiden och Arvid \u00e4r den unge kungen \u00f6ver riket. Han \u00e4r kung mot sin vilja. M\u00e4nniskor dr\u00f6mmer ofta om att bli kungar \u2013 \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6rbjudet f\u00f6r en kung att dr\u00f6mma om att vara m\u00e4nniska?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ytterligare tre av Maria Gripes klassiker kommer nu i sommar ut i vackra nyutg\u00e5vor som en del av Modernistas satsning p\u00e5 ett unikt f\u00f6rfattarskap. Sedan tidigare finns Glasbl\u00e5sarens barn och Pappa Pellerins dotter utgivna i samma serie. Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar: MARIA GRIPE [1923\u20132007] \u00e4r en av Sveriges mest \u00e4lskade barnboksf\u00f6rfattare genom tiderna. Hon debuterade 1954 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-110043","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/110043","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=110043"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/110043\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":110047,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/110043\/revisions\/110047"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=110043"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=110043"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=110043"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}