{"id":110006,"date":"2017-06-12T10:37:31","date_gmt":"2017-06-12T08:37:31","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=110006"},"modified":"2017-06-12T10:37:31","modified_gmt":"2017-06-12T08:37:31","slug":"rapport-fran-75-ars-jubileum-av-parkteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=110006","title":{"rendered":"Rapport fr\u00e5n 75-\u00e5rs-jubileum av Parkteatern"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

75-\u00e5rs jubileum av Parkteatern den 11 juni 2017<\/strong>
\nVitabergsparken i Stockholm
\nTeaterchef Sissela Kyle
\nArtister\/grupper Cullbergbaletten, Kungliga Operan, Monica Nielsen, Clownen Manne, Mattias Enn, Ayla Kabaca, Albin Flinkas, Carina E Nilsson, Rigmor B\u00e5dal, Roine Johansson, Barbro Lindkvist, The Visitors, Riltons V\u00e4nner och en rad av f.d teaterchefer m.fl. <\/p>\n

Den 11 juni 2017 var det exakt 75 \u00e5r sedan Parkteatern blev till genom Holger Blom, teaterns grundare. D\u00e4rmed var det kalas p\u00e5 den platsen d\u00e4r allt b\u00f6rjade, Vitabergsparken. Precis som d\u00e5 1942 h\u00e4ngde det idag regn i luften. Historier har en f\u00f6rm\u00e5ga att gladeligen upprepa sig. Teaterchefen var ocks\u00e5 som vanligt lika sprudlande och h\u00e4rlig. Det slog inte heller fel.<\/p>\n

Inledningsvis kunde kv\u00e4llen bjuda p\u00e5 allt det som ett kalas ska inneh\u00e5ll, s\u00e5 som fri popcorn, folkmusik, fika, glass och massor av ballonger. Ett arrangemang som festligt nog kunde locka b\u00e5de stora och sm\u00e5 till f\u00f6delsedags k\u00e4nsla.<\/p>\n

Varje f\u00f6delsedagsbarn beh\u00f6ver naturligtvis en f\u00f6rhistoria p\u00e5 sin egen fest, vilket vi fick passande l\u00e4ttsamt men \u00e4nd\u00e5 tillr\u00e4ckligt djupg\u00e5ende f\u00f6r att den oinsatte skulle kunna f\u00e5 en chans att h\u00e4nga med. Precis som vid bra kalas gav man en blandning av skoj, bus och allvar genom beskrivningarna s\u00e5 att vi i publiken b\u00e5de fick skratta, le och t\u00e4nka tillbaka. Dock \u00e4r det s\u00e5 att man som talare p\u00e5 scen p\u00e5 ett kalas f\u00e5r akta sig f\u00f6r att g\u00f6ra sk\u00e4mten allt f\u00f6r privata (g\u00e4rna personliga) f\u00f6r annars k\u00e4nner sig publiken utanf\u00f6r. Inb\u00f6rdes beundran h\u00f6r inte riktigt hemma i det offentliga. Dessutom \u00e4r det inte helt snyggt att konkurrera med ”f\u00f6delsedagsbarnet” genom att prata mer om sina nuvarande bravader eller s.k. teaterframg\u00e5ngar. M\u00e5nga i publiken uttryckte att de slog d\u00f6v\u00f6rat till och jag ska erk\u00e4nna att jag sj\u00e4lv inte var helt motiverad att lyssna. Det \u00e4r sannerligen en \u00e4del konst att kunna vara inkluderande och kunna avg\u00f6ra vilken position som \u00e4r l\u00e4mplig att inta under sin sekunder i rampljuset. Nervositet kan ocks\u00e5 leda till ett och annat ”\u00f6h” mellan ord och rader, men \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got man som artist ska arbeta bort.<\/p>\n

Det var helt fantastiskt att f\u00e5 se clownen Manne p\u00e5 scenen ikv\u00e4ll. Han var just s\u00e5d\u00e4r fantastiskt rolig som passar alla \u00e5ldrar och intog en roll som var v\u00e4lkomnande f\u00f6r kv\u00e4llens fest. Han balanserade snyggt mellan sin rollkarakt\u00e4r, sin egen person och det faktum att han uttryckte ett tack till den sittande chefen. Det m\u00e4rktes s\u00e5 tydligt att hans rutiner som scenkonstn\u00e4r gjorde sig g\u00e4llande. Det \u00e4r alltid beundransv\u00e4rt n\u00e4r en artist inte tar plats f\u00f6r utrymmets skull, utan k\u00e4nner av n\u00e4r det \u00e4r dags att ge scenutrymme till andra. Det kallas klass och stil. <\/p>\n

Cullbergbaletten framf\u00f6rde ett tv\u00e5delat stycke under kv\u00e4llen. B\u00e5da styckena vara mer avancerade \u00e4n vad de flesta som tittat p\u00e5 dans f\u00f6rut hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig. Kanske skulle man kunna s\u00e4ga att koreografin var i sv\u00e5raste laget. M\u00e5nga i publiken tittade med f\u00f6rundran och f\u00f6rstod nog inte. Jag skulle vilja p\u00e5st\u00e5 att de var utmanande och sp\u00e4nnande att titta p\u00e5. Det \u00e4r alltid underbart n\u00e4r man v\u00e5gar servera modern dans som inte \u00e4r av den l\u00e4ttare sorten. Folk kan beh\u00f6va lite motst\u00e5nd. En liten tjej bakom mig sa, ”det d\u00e4r ser s\u00e5 l\u00e4tt ut att jag f\u00f6rst\u00e5r att det m\u00e5ste vara sv\u00e5rt”.<\/p>\n

Kv\u00e4llens stora dunder entr\u00e9 gjorde vice teaterchefen Flinkas n\u00e4r han mer eller mindre f\u00f6ll som en fura i trappan. M\u00e5nga hade nog blivit obekv\u00e4ma och tappat fattningen. Men han var karl nog f\u00f6r sin hatt att b\u00e5de skoja om sig sj\u00e4lv och hj\u00e4lpa \u00f6vriga damer att inte g\u00f6ra samma misstag. Han sj\u00f6ng dessutom klandringsfritt \u00e4ven om utstr\u00e5lningen var f\u00f6rst\u00e5eligt n\u00e5got d\u00e4mpad av sm\u00e4rtan. Jag hoppas foten l\u00e4ker v\u00e4l. <\/p>\n

Kv\u00e4llens silvriga ballonger som bokstavsvis skrev ”Parkteatern 75” hade en h\u00e4rlig f\u00f6rm\u00e5ga att flyga snett, vint och i oordning. Denna f\u00f6r\u00f6delse p\u00e5pekades fr\u00e5n scen och man sk\u00e4mtade lite om meningen med att ge alla dyslektiker en chans att k\u00e4nna sig hemma. Sj\u00e4lv satt jag f\u00f6rv\u00e4ntansfullt och inv\u00e4ntade att den perfekta stunden kanske skulle komma, d\u00e5 de alla skulle f\u00e5 samma vindkraft och st\u00e5 i en n\u00e5gorlunda rad. Det h\u00e4nde inte under de 90 minuterna jag var d\u00e4r. Det var n\u00e4ra ett par g\u00e5nger i alla fall. Fast kaoset mellan dem var ett h\u00e4rligt faktum som vitnar om skilda naturkrafter, tyngder, helium, spelregler och att perfektion inte \u00e4r det mest intressanta ens varken bland ballonger eller m\u00e4nniskor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

75-\u00e5rs jubileum av Parkteatern den 11 juni 2017 Vitabergsparken i Stockholm Teaterchef Sissela Kyle Artister\/grupper Cullbergbaletten, Kungliga Operan, Monica Nielsen, Clownen Manne, Mattias Enn, Ayla Kabaca, Albin Flinkas, Carina E Nilsson, Rigmor B\u00e5dal, Roine Johansson, Barbro Lindkvist, The Visitors, Riltons V\u00e4nner och en rad av f.d teaterchefer m.fl. Den 11 juni 2017 var det exakt […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30],"tags":[4262],"class_list":{"0":"post-110006","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"tag-parkteatern","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/110006","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=110006"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/110006\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":110010,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/110006\/revisions\/110010"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=110006"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=110006"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=110006"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}