{"id":109693,"date":"2017-06-04T14:35:37","date_gmt":"2017-06-04T12:35:37","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109693"},"modified":"2017-06-04T14:35:37","modified_gmt":"2017-06-04T12:35:37","slug":"filmrecension-vilse-i-paris-en-slapstickskomedi-av-basta-slag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109693","title":{"rendered":"Filmrecension: Vilse i Paris – en slapstickskomedi av b\u00e4sta slag"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Vilse i Paris
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r den 9 juni 2017<\/p>\n

En komedi i regi av Fiona Gordon och Dominique Abel. De har ocks\u00e5 huvudrollerna tillsammans med Emmanuelle Riva. Filmens orginaltitel: Paris pieds nus.
\n En komedi d\u00e4r sk\u00e5despelarna uttrycker mer med sina kroppar \u00e4n ord kan g\u00f6ra. <\/p>\n

Fiona, en bibliotekarie i Kanada, f\u00e5r ett brev fr\u00e5n sin gamla moster Martha i Paris.
\nMostern \u00e4r gammal och ska bli placerad p\u00e5 ett hem, n\u00e5got som hon absolut inte vill.
\nD\u00e4rf\u00f6r skriver hon och ber om hj\u00e4lp. Fiona tar sin ryggs\u00e4ck, modell st\u00f6rre, med Kanadaflagga p\u00e5 toppen och reser till Paris. V\u00e4l d\u00e4r h\u00e4nder mycket olyckor och incidenter och mostern \u00e4r dessutom f\u00f6rsvunnen. Hon f\u00e5r snart en beundrare i uteliggare Dom och de hamnar i de mesta fantastiska situationer. Moster Martha har sina egna sm\u00e5 n\u00f6jen. <\/p>\n

Handlingen utspelar sig under n\u00e5gra dagar och n\u00e4tter i Paris. Personerna befinner sig st\u00e4ndigt i olika n\u00f6dl\u00e4gen. Som en slags pardans drivs handlingen fram\u00e5t. De k\u00e4mpar emot varandra och de hj\u00e4lper varandra . Inget \u00e4mne \u00e4r f\u00f6r k\u00e4nsligt att ta upp och driva med. De \u00e4r en komedi men med allvarliga \u00e4mnen.<\/p>\n

Filmen \u00e4r suver\u00e4nt uppbyggd av olika slapsticks och sk\u00e5despelarna anv\u00e4nder sina kroppar som instrument. De har j\u00e4mf\u00f6rts med Jacques Tati och Buster Keaton och de f\u00f6r genren ett steg vidare. Jag sitter hela tiden och v\u00e4ntar p\u00e5 n\u00e4sta scen och jag beh\u00f6ver inte v\u00e4nta l\u00e4nge. Som ett p\u00e4rlband kommer scenerna och de \u00e4r helt underbara och m\u00e5ste ses. N\u00e4r Fiona och Dom dansar uppst\u00e5r ljuv musik och hela restauranten p\u00e5verkas. N\u00e4r Dom f\u00e5r restaurangbordet bakom toalettd\u00f6rren t\u00e4nker jag p\u00e5 Chaplin. Till och med en s\u00e5 enkel sak som n\u00e4r en joggare skall ta en bild p\u00e5 Fiona p\u00e5 en bro blir stor komedi. Det h\u00e4nder otroliga saker samtidigt t\u00e4nker jag att de skulle kunna h\u00e4nda. Man skrattar \u00e5t dem men k\u00e4nner samtidigt igen sig sj\u00e4lv. Fiona \u00e4r den mest aparta hj\u00e4ltinna jag sett och hennes kroppsspr\u00e5k \u00e4r fantastiskt.<\/p>\n

Dominique Abel och Fiona Gordon har arbetat tillsammans sedan 80-talet med fysisk teater och film. De har ocks\u00e5 arbetat med Bruno Romy som har bakgrund som clown. Med den erfarenheten och med ambitionen att gestalta m\u00e4nniskors brister har de skapat en varm och k\u00e4rleksfull film. En annorlunda och sk\u00f6n komedi.<\/p>\n