{"id":109542,"date":"2017-05-28T17:04:51","date_gmt":"2017-05-28T15:04:51","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109542"},"modified":"2017-05-28T17:04:51","modified_gmt":"2017-05-28T15:04:51","slug":"ryskt-hogvarv-utan-finkalibrering-tjechov-in-love-av-unga-folkteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109542","title":{"rendered":"Ryskt h\u00f6gvarv utan finkalibrering – Tjechov in Love av Unga Folkteatern"},"content":{"rendered":"

26\/5 2017<\/p>\n

G\u00e4stspel p\u00e5 G\u00f6teborgs Dramatiska Teater<\/p>\n

Manus: <\/strong>Anton Tjechov<\/p>\n

Regi och bearbetning: <\/strong>Nina S\u00e4rkim\u00e4ki<\/p>\n

Musik: <\/strong>Thomas E Frank<\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0 Joel Christensen<\/p>\n

Unga Folkteatern \u00e4r en medlemsdriven ideell teaterf\u00f6rening, ett forum i gr\u00e4nssnittet mellan professionella och icke- professionella ut\u00f6vare. F\u00f6r kanske drygt tio \u00e5r sedan hade jag turen att f\u00e5 vara\u00a0\u00a0med, d\u00e5 de visade upp\u00a0sin verksamhet i form av ett jubileum under en heldag. Sedan dess har jag i recensioner lovordat ett flertal produktioner, av vilka kan framh\u00e5llas Timmarna med Rita, Breaking The Waves, Kliniken, Omr\u00e5det <\/em>och St\u00e5lverket<\/em>. D\u00e5 har regiss\u00f6ren hetat Kim Lantz (initiativtagare till Unga Folkteatern). Desto st\u00f6rre blev d\u00e4rf\u00f6r\u00a0min besvikelse \u00f6ver nya upps\u00e4ttningen.\u00a0 Den engagerar inte, g\u00f6r inte alls samma intryck som uppr\u00e4knade pj\u00e4ser. P\u00e5 pappret ser det ut som en god id\u00e9 att spela upp highlights ur Morbror Vanja, M\u00e5sen <\/em>och Tre systrar. <\/em><\/p>\n

Tjechovs dramatik \u00e4r knepig att\u00a0framf\u00f6ra p\u00e5 ett relevant s\u00e4tt,\u00a0 i b\u00e4sta fall \u00e4r den\u00a0existentiellt allm\u00e4ngiltig vare sig den g\u00f6rs totalt\u00a0uppriktigt och humorfritt eller med ironisk anstrykning. H\u00e4r\u00a0 blir det tyv\u00e4rr varken hacket eller malet.\u00a0Har sett b\u00e5de traditionella upps\u00e4ttningar\u00a0och extremt utmanande tolkningar. Den ryske melankolikern ger i sina rollistor gener\u00f6st med utrymme f\u00f6r\u00a0sysslol\u00f6sa bortsk\u00e4mda gestalter som lider och frekvent signalerar tankar p\u00e5 uppbrott. Kr\u00e4vs mycket k\u00e4nslighet –\u00a0 taktilt skruvande kompletterat med djupt borrande – f\u00f6r att hitta r\u00e4tt inst\u00e4llning.\u00a0 De som kom n\u00e4rmast i tontr\u00e4ff var Erik\u00a0\u00c5kerlind (gjorde succ\u00e9 i Valerie Solanas ska bli president i Amerika)<\/em> och \u00f6mhudade Viktor Karlsson.\u00a0 Om man ska generalisera \u00f6vertygar m\u00e4nnen i ensemblen mest, fast fr\u00e5n dem h\u00f6rs emellan\u00e5t\u00a0otydligt uttalade repliker.<\/p>\n

Under cirka 100 minuter ser vi sju sk\u00e5despelare i ett antal scener fr\u00e5n n\u00e4mnda klassiker.\u00a0 Entr\u00e9 g\u00f6rs genom att de\u00a0\u00f6ver huvudena b\u00e4r\u00a0en ihoprullad matta, varp\u00e5\u00a0 plats intas p\u00e5 bastanta stolar . Sedan spelas\u00a0ur v\u00e4rldsdramatiken v\u00e4lk\u00e4nda m\u00f6ten upp framf\u00f6r stolsraden. \u00a0\u00d6verg\u00e5ngarna symboliseras med korta\u00a0musiksnuttar.\u00a0Vi noterar typisk\u00a0rekvisita som\u00a0gev\u00e4ret p\u00e5 v\u00e4ggen,\u00a0 den ihj\u00e4lskjutna blodiga\u00a0m\u00e5sen och lantl\u00e4karens v\u00e4ska. Det hj\u00e4lper inte n\u00e4r laddningen uteblir, trots att i princip varje m\u00f6te p\u00e5 tu man hand\u00a0utspelas i h\u00f6gst\u00e4md tonart.\u00a0\u00a0Tr\u00e5kigt att\u00a0meddela, men sk\u00e5despelare och regiss\u00f6r lyckas inte\u00a0 dra in mig i den ryske melankolikerns m\u00e5nga f\u00f6rvecklingar. Nickar\u00a0faktiskt till\u00a0n\u00e5gra g\u00e5nger, vilket ocks\u00e5 kan bero p\u00e5 en anstr\u00e4ngande vecka med tyngande nattpass.<\/p>\n

Visst finns antydan till den myckenhet f\u00f6rtvivlan, l\u00e4ngtan och besluts\u00e5ngest som vi f\u00f6rknippar med Tjechov och hans\u00a0dramer. Men\u00a0 \u00f6verlag m\u00e5ste\u00a0 h\u00e4vdas att man inte tillf\u00f6r n\u00e5got v\u00e4sentligt med sitt potpurri, skulle i s\u00e5 fall vara en os\u00e4kerhet om nyckelscenerna klarar sig p\u00e5 egen hand utan\u00a0 sammanbindande intrig.\u00a0En\u00a0information av demografisk art \u00e4r att \u00e5ldersspannet i ensemblen \u00e4r avsev\u00e4rd. Skiljer\u00a0mer \u00e4n ett halvt sekel\u00a0i \u00e5lder mellan Isabelle Grill och Maria Grahn (Nationalteatern, Minsta Teatern).\u00a0 Tjechov In Love <\/em>\u00e4r sj\u00e4lvklart inte d\u00e5lig teater, fast i j\u00e4mf\u00f6relse med det mesta jag sett av Unga Folkteatern\u00a0ett ganska ljummet\u00a0pj\u00e4scollage.<\/p>\n

Medverkande: Maria Grahn, Ylva Fredriksson, Ole Robertz, Cecilia Hackzell, Isabelle Grill, Viktor Karlsson och Erik \u00c5kerlind<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

26\/5 2017 G\u00e4stspel p\u00e5 G\u00f6teborgs Dramatiska Teater Manus: Anton Tjechov Regi och bearbetning: Nina S\u00e4rkim\u00e4ki Musik: Thomas E Frank \u00a0 Joel Christensen Unga Folkteatern \u00e4r en medlemsdriven ideell teaterf\u00f6rening, ett forum i gr\u00e4nssnittet mellan professionella och icke- professionella ut\u00f6vare. F\u00f6r kanske drygt tio \u00e5r sedan hade jag turen att f\u00e5 vara\u00a0\u00a0med, d\u00e5 de visade upp\u00a0sin […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-109542","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109542","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=109542"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109542\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":109553,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109542\/revisions\/109553"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=109542"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=109542"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=109542"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}