{"id":109272,"date":"2017-05-15T10:27:19","date_gmt":"2017-05-15T09:27:19","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109272"},"modified":"2017-05-15T10:29:17","modified_gmt":"2017-05-15T09:29:17","slug":"kalmar-ar-mycket-aldre-an-man-trott-dick-harrison-skriver-kalmars-reviderade-historia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109272","title":{"rendered":"Kalmar \u00e4r mycket \u00e4ldre \u00e4n man trott &#8211; Dick Harrison skriver Kalmars reviderade historia"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/kalmar.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/kalmar.jpg\" alt=\"\" width=\"235\" height=\"337\" class=\"aligncenter size-full wp-image-109273\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/kalmar.jpg 235w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/kalmar-209x300.jpg 209w\" sizes=\"auto, (max-width: 235px) 100vw, 235px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Nya arkeologiska utgr\u00e4vningar i Kalmar har v\u00e4ckt sensation inom forskarv\u00e4rlden. De visar att staden \u00e4r mycket \u00e4ldre \u00e4n vad man tidigare trott, och bilden av den gamla nordiska metropolen har f\u00f6r\u00e4ndrats i grunden.<\/p>\n<p>Dick Harrison, f\u00f6rfattare och professor i historia, skildrar nu stadens reviderade historia. I boken ger han oss en fascinerande tidsresa fr\u00e5n medeltid till ren\u00e4ssans, med plats f\u00f6r alla d\u00e5tidens m\u00e4ktiga m\u00e4n och kvinnor \u2014 Birger jarl, unionsdrottningen Margareta, Erik XIV med flera.<\/p>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<br \/>\nF\u00e5 svenska st\u00e4der har varit scen f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga historiska konferenser, \u00f6verenskommelser, bel\u00e4gringar och strider som Kalmar. Under medeltiden var staden en av de fr\u00e4msta i Norden och dess politiska betydelse var avsev\u00e4rd. Kalmar hade en f\u00f6rm\u00f6gen stadsbefolkning och slottet var ointagligt.<\/p>\n<p>Men i mitten av 1600-talet gick staden under, och det medeltida Kalmar begravdes. De senaste \u00e5rens arkeologiska utgr\u00e4vningar i omr\u00e5det har gett h\u00e4pnadsv\u00e4ckande nya insikter i stadens f\u00f6rflutna.<\/p>\n<p>Boken \u00e4r rikt illustrerad med nytagna foton fr\u00e5n stadsmilj\u00f6 och utgr\u00e4vningar samt f\u00f6rem\u00e5lsbilder. Boken \u00e4r ett samarbete med Kalmar kommun.<\/p>\n<p><strong>Dick Harrison<\/strong> har skrivit ett fyrtiotal b\u00f6cker, b\u00e5de facklitteratur och sk\u00f6nlitteratur. Han \u00e4r professor i historia vid Lunds universitet och flitigt verksam i press, radio och TV. Han skriver regelbundet f\u00f6r Svenska Dagbladet och Popul\u00e4r Historia. \u00c5r 2000 erh\u00f6ll han Augustpriset i fackboksklassen och han har vunnit SVT:s P\u00e5 Sp\u00e5ret tv\u00e5 g\u00e5nger.<\/p>\n<p>Historiska Medias fr\u00e4msta k\u00e4nnetecken \u00e4r utgivningen av popul\u00e4rhistorisk facklitteratur samt historiska romaner och deckare. Bland f\u00f6rlagets f\u00f6rfattare finns v\u00e4lk\u00e4nda namn s\u00e5som Antony Beevor, Anna Lihammer, Bengt Liljegren och Maria Gustavsdotter.<\/p>\n<p><strong>Utgivningsdag: 16 maj 2017<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.adlibris.com\/se\/bok\/kalmars-historia-9789175454061\">Kalmars historia<\/a><br \/>\nF\u00f6rfattare: Dick Harrison<br \/>\nUtgiven: 2017-05<br \/>\nISBN: 9789175454061<br \/>\nF\u00f6rlag: Historiska Media<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Nya arkeologiska utgr\u00e4vningar i Kalmar har v\u00e4ckt sensation inom forskarv\u00e4rlden. De visar att staden \u00e4r mycket \u00e4ldre \u00e4n vad man tidigare trott, och bilden av den gamla nordiska metropolen har f\u00f6r\u00e4ndrats i grunden. Dick Harrison, f\u00f6rfattare och professor i historia, skildrar nu stadens reviderade historia. I boken ger han oss en fascinerande tidsresa fr\u00e5n medeltid [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-109272","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109272","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=109272"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109272\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":109276,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109272\/revisions\/109276"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=109272"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=109272"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=109272"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}