{"id":109243,"date":"2017-05-17T08:57:07","date_gmt":"2017-05-17T07:57:07","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109243"},"modified":"2017-05-17T08:57:07","modified_gmt":"2017-05-17T07:57:07","slug":"bokrecension-istanbul-av-orhan-pamuk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=109243","title":{"rendered":"Bokrecension: Istanbul av Orhan Pamuk"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Istanbul<\/a>
\nF\u00f6rfattare Orhan Pamuk
\nUtgiven: 2017-02 <\/a>
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Tomas H\u00e5kansson
\nISBN: 9789113072838
\nF\u00f6rlag: Norstedts<\/p>\n

Istanbul \u00e4r en vacker och tankev\u00e4ckande biografi av Nobelpristagaren Orhan Pamuk d\u00e4r han v\u00e4ver in sin f\u00f6delsestad Istanbuls historia med sitt eget liv p\u00e5 det d\u00e4r enast\u00e5ende bildm\u00e4ssiga och poetiska och tankfulla s\u00e4tt som bara Orhan Pamuk kan. <\/p>\n

Romanen\/biografen Istanbul gavs ut 2003 p\u00e5 turkiska, ”Hat\u0131ralar ve \u015eehir”. Den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av Tomas H\u00e5kansson kom 2006. I \u00e5r 2017 har den getts ut i ett beh\u00e4ndigt pocketformat<\/a> av Norstedts (tillsammans med<\/a> romanen ”En<\/a> fr\u00e4mmande k\u00e4nsla” – ISBN9789113037332 – som ocks\u00e5 den skildrar Istanbul men i romanform).<\/p>\n

I Istanbul v\u00e4ver Orhan Pamuk samman sitt eget liv med sin hemstads historia och den turkiska historien. Han v\u00e4xte upp i en v\u00e4lb\u00e4rgad sekulariserad bank- och industrifamilj och han skildrar sig egen v\u00e4g till litteraturen. Det \u00e4r samtidigt en viktig bok f\u00f6r den som vill f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nder i Turkiet idag. Familjens gradvisa f\u00f6rfall blir en parallell till Istanbuls stolta fall fr\u00e5n mittpunkt i det ottomanska v\u00e4ldet med sin flertusen\u00e5riga historia till den utkantsposition som staden och Turkiet f\u00f6rpassades till efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Det \u00e4r starkt och skr\u00e4mmande att inse att under det ottomanska v\u00e4ldet, f\u00f6re f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, var Turkiet ett land, en nation, d\u00e4r m\u00e5ngfald g\u00e4llde och d\u00e4r kristna och muslimer kunde leva sida vid sida, som grannar. <\/p>\n

Som bokf\u00f6rlaget skriver om boken, st\u00e4mmer i allra h\u00f6gsta grad:
\nIstanbul – minnen av en stad \u00e4r en bok f\u00f6r de m\u00e5nga Pamukl\u00e4sarna och f\u00f6r den \u00f6kande skara som intresserar sig f\u00f6r Istanbul, b\u00e5de den gamla staden och den som \u00e5ter s\u00f6ker sig in mot Europa.<\/p>\n

Resultatet har blivit en stad och en kultur fylld av melankoli och Pamuk utreder utf\u00f6rligt den speciella form av melankoli, h\u00fcz\u00fcn, som han och hans landsm\u00e4n \u00e4lskar att h\u00e4nge sig \u00e5t. Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om alla de v\u00e4sterl\u00e4nningar med Gustave Flaubert i spetsen, som med sina skildringar bidragit till att forma b\u00e5de v\u00e5r och istanbullbornas bild av sin stad.<\/em><\/p>\n

Orhan Pamuk \u00e4r en fascinerande personlighet. Wikipedia ber\u00e4ttar om hans bakgrund:
\nPamuk f\u00f6ddes i en v\u00e4lb\u00e4rgad sekulariserad familj. Hans far var ingenj\u00f6r och Pamuk utbildades vid den amerikanska skolan Robert College i Istanbul. Han gick sedan arkitekturprogrammet vid Istanbuls tekniska universitet, eftersom familjen ville att han skulle bli ingenj\u00f6r eller arkitekt. Efter tre \u00e5rs studier hoppade han dock av f\u00f6r att bli f\u00f6rfattare p\u00e5 heltid. Pamuk tog examen vid institutet f\u00f6r journalistik vid Istanbuls universitet 1977. Han var g\u00e4stforskare vid Columbia University i New York fr\u00e5n 1985 till 1988. D\u00e4refter \u00e5terv\u00e4nde han till Istanbul.<\/em><\/p>\n

Med tanke p\u00e5 den f\u00f6rf\u00f6ljelse av olikt\u00e4nkande som nu p\u00e5g\u00e5r i Turkiet i regi den n\u00e4stan env\u00e4ldige h\u00e4rskaren\/presidenten Recep Tayyip Erdo\u011fan \u00e4r jag lite orolig f\u00f6r Orhan Pamuk. 2005 blev Orhan Pamuk \u00e5talad f\u00f6r att ha kr\u00e4nkt nationens heder i ett uttalande om Turkiets behandling av armenier och kurder. \u00c5talet v\u00e4ckte stor uppr\u00f6rdhet i Europa. I en intervju med en schweizisk tidning sade Pamuk: ”trettio tusen kurder och en miljon armenier har d\u00f6dats h\u00e4r och n\u00e4stan ingen annan \u00e4n jag v\u00e5gar tala om det”. \u00c5talet mot Orhan Pamuk lades s\u00e5 sm\u00e5ningom ned. Fr\u00e5gan om det armeniska folkmordet \u00e4r en k\u00e4nslig fr\u00e5ga i Turkiet. Dock \u00f6verklagade advokaten som hade v\u00e4ckt \u00e5tal mot Pamuk och den h\u00f6gsta appellationsdomstolen tvingade domstolen i Sisli att \u00e5ter \u00f6ppna fallet. Den 27 mars 2011 d\u00f6mdes Pamuk till 6.000 lira (cirka 25.000 SEK) i skadest\u00e5nd till fem individer f\u00f6r att ha sk\u00e4ndat deras heder.<\/p>\n

Dagens bok om ”Istanbul”:<\/a>
\nKanske, ja f\u00f6rmodligen, \u00e4r den b\u00e4ste Istanbulskildraren och -portr\u00e4tt\u00f6ren n\u00e5gonsin Orhan Pamuk sj\u00e4lv. I Istanbul \u2013 Minnen av en stad g\u00f6r han tillsammans med l\u00e4saren en vindlande resa in i den turkiska kulturens hj\u00e4rta.<\/em><\/p>\n

Svenska Dagbladet om ”Istanbul”<\/a>
\nMot dagens f\u00f6rfall och intolerans manar Orhan Pamuk fram en stad som \u00e4r kosmopolitisk, tolerant och m\u00e5ngkulturell. D\u00e4r bildar de franska och tyska bes\u00f6karnas intryck en sj\u00e4lvklar syntes med Pamuks \u201dh\u00fcz\u00fcn\u201d och sekulariserade klarsyn. Hans Istanbul blir ett \u201dIstanbul\u201d. Det \u00e4r en oavbruten njutning att l\u00e4sa om det.<\/em><\/p>\n

Svenska Dagbladet om ”En fr\u00e4mmande k\u00e4nsla”<\/a>:
\nS\u00e5 fl\u00e4tas de tre familjernas (Mevluts, kusinernas, de tre systrarnas) \u00f6den samman. Persongalleriet vidgas, men Pamuk v\u00e4gleder oss virtuost genom f\u00f6rvecklingarna. Personerna blir \u00e4n tydligare genom att f\u00f6rfattaren interfolierar den allvetande ber\u00e4ttarr\u00f6sten med deras egna tolkningar av skeendet. <\/em><\/p>\n

Kulturnytt om ”En fr\u00e4mmande k\u00e4nsla”<\/a>:
\n”En fr\u00e4mmande k\u00e4nsla” \u00e4r trots allt en mer l\u00e4ttviktig roman \u00e4n tidiga f\u00f6reg\u00e5ngare som ”Sn\u00f6” och ”Mitt namn \u00e4r r\u00f6d”. Men den \u00e4r rolig! M\u00e5nga repliker som f\u00e4lls i Mevluts brokiga familj \u00e4r dr\u00e5pliga. Och det \u00e4r sv\u00e5rt att inte \u00e4lska den melankoliske och godmodige gatuf\u00f6rs\u00e4ljaren som ropar ut sin \u201dBoo-zaa!\u201d<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Istanbul F\u00f6rfattare Orhan Pamuk Utgiven: 2017-02 \u00d6vers\u00e4ttare: Tomas H\u00e5kansson ISBN: 9789113072838 F\u00f6rlag: Norstedts Istanbul \u00e4r en vacker och tankev\u00e4ckande biografi av Nobelpristagaren Orhan Pamuk d\u00e4r han v\u00e4ver in sin f\u00f6delsestad Istanbuls historia med sitt eget liv p\u00e5 det d\u00e4r enast\u00e5ende bildm\u00e4ssiga och poetiska och tankfulla s\u00e4tt som bara Orhan Pamuk kan. Romanen\/biografen Istanbul gavs ut […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-109243","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=109243"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":109309,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109243\/revisions\/109309"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=109243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=109243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=109243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}