![\"\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/dsc8288-300x199.jpg\")
<\/a>\u00a0 Foto Hanna Johansson<\/p>\nUpps\u00e4ttningen \u00e4r ett samarbete mellan Backa Teater och institutionen f\u00f6r scenkonst p\u00e5 Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskola. I projektet ing\u00e5r \u00e4ven studenter fr\u00e5n institutionen f\u00f6r sk\u00e5despeleri p\u00e5 StDH samt fr\u00e5n Malm\u00f6 Teaterh\u00f6gskola och S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola. Samlingsnamnet f\u00f6r examensprojektet – f\u00f6rlagt\u00a0till sista terminen p\u00e5 kandidatniv\u00e5 – \u00e4r Scenex 17.\u00a0\u00a0Vad jag bevittnade under n\u00e4rmare hundra minuter\u00a0var, enligt de som ansvarar f\u00f6r produktionen, en skapelseber\u00e4ttelse i form av ett hypermedialt\u00a0mysteriespel. Varje f\u00f6rest\u00e4llning marknadsf\u00f6rs som unik.\u00a0Man p\u00e5st\u00e5r att h\u00e4r finns inte mycket att f\u00f6rst\u00e5, desto mer att uppleva.\u00a0Ett utmanande f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som delvis\u00a0f\u00f6rklarar varf\u00f6r\u00a0jag g\u00e5r bet p\u00e5 att till\u00e4gna mig denna esoteriska scenkonst.<\/p>\n
Backa Teater har v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt h\u00f6g\u00a0prestige som ungdomsscen. Skolklasser vallf\u00e4rdar till Hisingen, vilket g\u00f6r att\u00a0i princip samtliga f\u00f6rest\u00e4llningar s\u00e4ljer slut. Men den h\u00e4r g\u00e5ngen undrar jag verkligen om pedagoger kan h\u00e5lla liv\u00a0i meningsfulla uppf\u00f6ljande samtal.\u00a0Kommer eleverna\u00a0klara av att h\u00e5lla uppe intresset,\u00a0hitta embryon till ing\u00e5ngar? Till\u00e5t mig tvivla, eftersom\u00a0jag\u00a0f\u00f6r egen del\u00a0blev uttr\u00e5kad. T\u00e4nkte p\u00e5 hur mycket annat trevligt jag kunde gjort en v\u00e5rljus behaglig fredagskv\u00e4ll.\u00a0 Anser att en recensent ska akta sig f\u00f6r att dra f\u00f6r stora v\u00e4xlar, p\u00e5 vilken\u00a0respons ett auditorium kan ge vid premi\u00e4r. En majoritet av dem kan\u00a0vara v\u00e4nner och kolleger. Men\u00a0vill \u00e4nd\u00e5\u00a0referera till en aktuell\u00a0kr\u00f6nika av Lars Ring (SvD),\u00a0d\u00e4r han\u00a0lyfter fram ett rum kritiker\u00a0\u00a0s\u00e4llan tar st\u00e4llning till. Vad han avser \u00e4r rymden mellan scen och salong, genom att ifr\u00e5gas\u00e4tta\u00a0om det som vidarebefordras av regiss\u00f6ren \u00e4r tillr\u00e4ckligt tydligt.\u00a0 F\u00f6rvisso \u00e4r\u00a0inte ambitionen i A Map To Get Lost<\/em>\u00a0att vara tydlig. Men\u00a0luddigheten och\u00a0t\u00e5lamodspr\u00f6vande drone\u00a0var faktorer som\u00a0\u00a0alstrade icke-kommunikation.<\/p>\nHar aldrig tidigare varit med om en liknande \u00f6verk\u00f6rning\u00a0p\u00e5 en institution f\u00f6rknippad med\u00a0engagerande dramatik. \u00a0Scenex 17 var ett extremt utdraget performance format kring sagor och fabler.\u00a0I fantasifulla helt\u00e4ckande kreationer s\u00e5gs bj\u00f6rnar, kattdjur, v\u00e4ldiga f\u00e5glar och m\u00f6jligen gristrynen.\u00a0Varje g\u00e5ng\u00a0 problem att tillgodog\u00f6ra mig n\u00e5got uppst\u00e5r, skjuter jag p\u00e5\u00a0skrivuppgiften. Denna g\u00e5ng tillst\u00f6tte anm\u00e4rkningsv\u00e4rt nog mardr\u00f6mmar. S\u00e5 p\u00e5 ett undermedvetet plan,\u00a0kan\u00a0flera\u00a0g\u00e5tfulla scener ha gjort intryck. Hade inte koll p\u00e5 att upps\u00e4ttningen endast\u00a0hyser kvinnliga medverkande. Tror inte jag var ensam om att ha l\u00e4st p\u00e5 d\u00e5ligt.\u00a0 N\u00e4r det tar slut med en s\u00e5ng och ljuset sl\u00e4cks, tar\u00a0ensemblen f\u00f6rst\u00e5s av sig sina maskeringar. Och d\u00e5\u00a0\u00e4ntligen, alldeles f\u00f6r sent, uppst\u00e5r den f\u00f6rl\u00f6sande k\u00e4nsla\u00a0i rummet som Lars Ring\u00a0efterlyste i ovan n\u00e4mnda kr\u00f6nika.\u00a0\u00a0Att\u00a0 l\u00e4ktaren\u00a0briserade av v\u00e4lviljans bifall, har nog att g\u00f6ra med att kvinnorna hade\u00a0 laborerat med vad som\u00a0skulle kunna\u00a0definieras som k\u00f6nsmaktsordning.\u00a0 Minns b\u00e4st Anna Ladegaard med fl\u00e4tor och halmhatt i rollen som kavat lassoflicka, lustfyllt inf\u00e5ngandes en stackars figur\u00a0 h\u00e4mtad fr\u00e5n Tomtar och troll.<\/p>\n
Ljus- och f\u00e4rgs\u00e4ttningen bar syn f\u00f6r s\u00e4gen att vi var med om ett konstn\u00e4rligt totalkoncept.\u00a0\u00a0N\u00e4r jag\u00a0tittade p\u00e5\u00a0delar\u00a0av\u00a0scenografin i \u00a0ett r\u00f6kdisigt gr\u00f6nt sken, trodde jag att scenen omg\u00e4rdades av draperier. Visade sig vara stora kul\u00f6rta plastsjok h\u00e4ngandes i vajrar, vilka jag associerade till aftonkl\u00e4nningar med dekolletage. Noterbart i \u00f6vrigt: diverse\u00a0 effekter, trick i form av synvillor, primalskrik, maniskt spastiska r\u00f6relsescheman\u00a0utf\u00f6rda av bland andra Li Molnar Kronlid,\u00a0\u00a0engelsk alternativt tysk\u00a0speakerr\u00f6st,\u00a0en mikrofon\u00a0som vandrade runt och\u00a0gestalter som f\u00f6rsvann eller sl\u00e4pades bort. Erk\u00e4nner att jag nog inte kommer mycket l\u00e4ngre Hoppas att andra, mer hemmastadda med myter och mysterier, kan utvinna desto mer.<\/p>\n
Sk\u00e5despelare:<\/strong>: Anna Ladegaard, Johanna Malm, Jonna Ljunggren och Li\u00a0Molnar Kronlid<\/p>\n <\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
5\/5 2017 Id\u00e9 och koncept: Teamet Text: Emma Palmkvist Regi: Olof Runsten Scenografi & kostym: Agnes \u00d6stergren Ljud, musik & ljus: Patrik Patsy Lassbo Produktion, doft & s\u00e5ng: Sara Fors \u00a0 Foto Hanna Johansson Upps\u00e4ttningen \u00e4r ett samarbete mellan Backa Teater och institutionen f\u00f6r scenkonst p\u00e5 Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskola. I projektet ing\u00e5r \u00e4ven studenter fr\u00e5n […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[30,31],"tags":[],"class_list":["post-109099","post","type-post","status-publish","format-standard","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109099","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=109099"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109099\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":109118,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/109099\/revisions\/109118"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=109099"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=109099"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=109099"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/05\/dsc8288.jpg\")
<\/a>\u00a0 Foto Hanna Johansson<\/p>\n