{"id":108774,"date":"2017-04-22T16:33:16","date_gmt":"2017-04-22T15:33:16","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=108774"},"modified":"2017-04-23T01:47:50","modified_gmt":"2017-04-23T00:47:50","slug":"betagande-latar-stors-av-obalanserat-ljud-ossler-pa-stora-teatern-i-goteborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=108774","title":{"rendered":"Betagande l\u00e5tar st\u00f6rs av obalanserat ljud – Ossler P\u00e5 Stora Teatern i G\u00f6teborg"},"content":{"rendered":"

20\/4 2017<\/p>\n

Betyg: 3<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a>\u00a0Foto Peter Birgerstam<\/p>\n

F\u00f6r den hyfsat breda rockpubliken \u00e4r Per Jerker Ossler mest\u00a0k\u00e4nd som gitarrist fr\u00e5n Wilmer X och sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka i\u00a0Th\u00e5str\u00f6ms band. Har f\u00f6rst\u00e5s sett honom live i dessa b\u00e5da sammanhang.\u00a0N\u00f6rdar vet att han\u00a0\u00e4gnat sig \u00e5t sidoprojekt, s\u00e5som teatermusik, grupperna\u00a0Amazonas och\u00a0S\u00e4llskapet, vilka delvis best\u00e5tt av musiker fr\u00e5n ovan n\u00e4mnda band.\u00a0 Men detta r\u00e4cker inte f\u00f6r n\u00e5gon, som i sig har\u00a0ett h\u00f6gst\u00a0personligt konsekvent\u00a0uttryck, vars sammanfattning i Jan Gradvalls tappning lyder ”Monokrom m\u00e4stare”. Skiftningen gr\u00e5svart \u00e4r den f\u00e4rg som g\u00e5r igen i\u00a0 musiken han g\u00f6r. Nyligen sl\u00e4ppte\u00a0sk\u00e5ningen sin sjunde soloplatta betitlad\u00a0Evig himmelsk fullkomning,\u00a0<\/em>vilket firas med en v\u00e5rturn\u00e9.<\/p>\n

Har tv\u00e5 mycket goda erfarenheter av herr Ossler fr\u00e5n Skeppsholmen. Dels en galet bra spelning med Th\u00e5str\u00f6m p\u00e5 Music & Arts 2015 (euforiskt recenserad i Kulturbloggen), dels en konsert i bastuvarma Galeasen i fjol.\u00a0Nya albumet\u00a0uruppf\u00f6rdes d\u00e5\u00a0innan skivan\u00a0\u00a0fanns, p\u00e5 samma plats som inspelningen skedde.\u00a0Ett inspirerat gig vars t\u00e4ta inramning\u00a0stavades succ\u00e9. Utan att ha lyssnat mycket p\u00e5 hans katalog, var jag f\u00f6ljaktligen mycket peppad. Visste att jag skulle beh\u00f6va justera lyssnandet, efter att tidigare i veckan ha\u00a0sett en\u00a0supertaggad\u00a0\u00a0John Prine\u00a0p\u00e5 G\u00f6teborgs Konserthus.\u00a0\u00a0Var nu\u00a0inriktad p\u00e5\u00a0ett kargt tungt\u00a0h\u00f6gteknologiskt ljudlandskap\u00a0 i trakterna kring Einst\u00fcrzende\u00a0 Neubauten, Sonic Youth och Joy Division.<\/p>\n

\u00d6ppningen med Ute p\u00e5 \u00f6n <\/em>motsvarar mina referenspunkter. Men omg\u00e5ende f\u00e5r jag problem med lyssnandet.\u00a0 F\u00f6rsta l\u00e5tens enerverande blippljud g\u00e5r att f\u00f6rdra. Dock pl\u00e5gas trumhinnorna av volymen, inte minst inledningens\u00a0chockartade\u00a0”piskrapp”.\u00a0 Tv\u00e5 dagar efter\u00e5t finns ett besv\u00e4rande\u00a0sus kvar\u00a0i \u00f6ronen. Till saken h\u00f6r att jag\u00a0\u00e5tskilliga g\u00e5nger tidigare i \u00e5r\u00a0skrivit om konserter p\u00e5 Stora Teatern, ofta i\u00a0ypperlig ljud\u00e5tergivning. Det obehagliga ljudet blockerar, g\u00f6r att jag bara glimtvis tar mig\u00a0 in i den fascinerande musiken.\u00a0 V\u00e4lg\u00f6rande\u00a0 var\u00a0de\u00a0sekvenser n\u00e4r \u00f6ronen fick pusta ut, vila emellan \u00e5terkommande basattacker.\u00a0Blev tungfotat och \u00f6verlastat n\u00e4r\u00a0 Mikael Nilz\u00e9n p\u00e5 synth h\u00e4rb\u00e4rgerar alla basg\u00e5ngar. Synnerligen suggestiva Helsingborg <\/em>f\u00f6rst\u00f6rdes av\u00a0i mitt tycke olidlig akustik.\u00a0I lyckliga stunder\u00a0flyter synthezisern ihop\u00a0\u00a0med gitarrernas diskant och\u00a0effektfulla\u00a0trumrytmer.\u00a0Men\u00a0f\u00e5\u00a0tillf\u00e4llen tidigare\u00a0har jag lika mycket\u00a0saknat en\u00a0smidig basist p\u00e5 scen.<\/p>\n

Tror att i princip samtliga l\u00e5tar fr\u00e5n aktuella plattan framf\u00f6rs. Som glimrande extranummer levereras Ett slutet rum <\/em>(”s\u00e5ngen om mitt liv”) fr\u00e5n skivan Brus<\/em>, j\u00e4mte tv\u00e5 starka sp\u00e5r fr\u00e5n grammisnominerade Stas<\/em>. Min\u00a0och m\u00e5ngas favorit F\u00e5glar faller <\/em>f\u00f6ljs allra sist av Grisarna och flugorna. <\/em> Ossler\u00a0\u00e4r en beundransv\u00e4rd l\u00e5tskrivare, staplar aldrig klich\u00e9er. Han\u00a0sjunger\u00a0 l\u00e5gm\u00e4lt\u00a0med lagom emfas, enstaka g\u00e5nger\u00a0i ett dramatiskt, n\u00e4stan\u00a0desperat tonl\u00e4ge.\u00a0Mannen som inte\u00a0betraktar sig som livsf\u00f6rnekare, s\u00e4ger att de skarpa\u00a0texterna p\u00e5 senaste alstret pr\u00e4glats av en\u00a0vistelse i Berlin. Han f\u00f6rmedlar minnen och sv\u00e4rta, i en st\u00e4mning som en recensent tr\u00e4ffande kallat majest\u00e4tiskt m\u00f6rker.<\/p>\n

\"\"\u00a0Foto<\/a> Peter Birgerstam<\/p>\n

Evig himmelsk fullkomning <\/em>har Christian Gabel (Bob Hund) som producent tillika trumslagare.\u00a0P\u00e5 turn\u00e9n \u00e4r det emellertid Per Lundmark som sitter bakom trumsetet, en legend enligt bandledaren. Han fyller i och driver p\u00e5\u00a0galant utan att sticka ut.\u00a0Vid sin h\u00f6gra sida har Pelle Ossler Susanna Brandin p\u00e5 vad jag f\u00f6rmodar \u00e4r den e-bow hon lirade p\u00e5 i Galeasen i fjol. \u00c4r\u00a0inte l\u00e4tt\u00a0att urskilja\u00a0 exakt vad\u00a0hennes instrument bidrar med. D\u00e4rf\u00f6r tackn\u00e4mligt att hon\u00a0vid ett par tillf\u00e4llen\u00a0st\u00e5r f\u00f6r\u00a0intron och\u00a0soloinpass och d\u00e5\u00a0\u00a0utannonseras som f\u00f6rgrundsgestalt. Om huvudpersonens instrumentala f\u00e4rdighet\u00a0finns inget anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att till\u00e4gga denna afton, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en avg\u00f6rande best\u00e5ndsdel i \u00a0l\u00e5tarnas struktur.<\/p>\n

54-\u00e5ringen \u00e4r extremt f\u00e5ordig, skippar n\u00e4stan helt avdelningen mellansnack. Verkar \u00e4nd\u00e5 trivas,\u00a0s\u00e4ger att det k\u00e4nns v\u00e4rdigt att st\u00e5 p\u00e5\u00a0 stor scen i eget namn.\u00a0Det visuella \u00e4r en del av den cirka 75 minuter l\u00e5nga konserten. Sara Broos film i svartvitt med motiv\u00a0s\u00e4rskilt fr\u00e5n\u00a0\u00a0b\u00f6ljande hav, laser och skarpa spotlights v\u00e4nda mot publiken ing\u00e5r.\u00a0(Ossler\u00a0har ju sj\u00e4lv haft fotoutst\u00e4llningar och en farbror som varit konstn\u00e4r.)\u00a0 Som b\u00e4st samverkar synintrycken med klanger och rytmer. Trots\u00a0min\u00a0kritik fanns m\u00e5nga enskilda russin\u00a0att plocka ur kakan. Exempelvis klangbilden i Hem till mor <\/em>(fr\u00e5n skivan\u00a0Krank), Sk\u00f6nhet i f\u00f6rfall,\u00a0<\/em>svidande k\u00e4nslig gitarr i Ingen r\u00f6k utan eld,<\/em>\u00a0frodiga garnerandet med gitarrslingor i Sommardr\u00f6m i gr\u00e5tt<\/em>\u00a0<\/em>\u00a0samt en oidentifierad\u00a0l\u00e5t i mediumtempo med vispar, riff och refr\u00e4ng.<\/p>\n

Hade\u00a0\u00f6nskat att \u00e5nyo f\u00e5\u00a0inst\u00e4mma i hyllningsk\u00f6ren.\u00a0Brottas ist\u00e4llet med min besvikelse och i v\u00e4rsta fall tinnitus. \u00c4ven om spelningen var\u00a0delvis ohanterlig f\u00f6r h\u00f6rseln\u00a0, f\u00f6rtj\u00e4nar Ossler absolut\u00a0den cred han\u00a0idogt jobbat sig till.\u00a0 Hoppas p\u00e5 en livesituation d\u00e4r jag f\u00e5r m\u00f6jlighet att fullt ut ta till mig den sk\u00f6nhet och kraft som finns i hans sound.<\/p>\n

F\u00f6rband <\/strong>var Cecilia Nordlund och Fullm\u00e5nen fr\u00e5n helvetet, en kvartett best\u00e4mda kvinnor som inte ber om urs\u00e4kt.\u00a0 Nordlund har jag\u00a0upplevt minst tre g\u00e5nger live, till exempel n\u00e4r hon sj\u00f6ng i Souls p\u00e5 90-talet. Tyckte om vad jag h\u00f6rde och den originella s\u00e4ttningen. Attraktiva harmonier, v\u00e4lavv\u00e4gda dissonanser\u00a0och bitska texter\u00a0befruktade deras\u00a0imponerande punk-electronica.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

20\/4 2017 Betyg: 3 \u00a0Foto Peter Birgerstam F\u00f6r den hyfsat breda rockpubliken \u00e4r Per Jerker Ossler mest\u00a0k\u00e4nd som gitarrist fr\u00e5n Wilmer X och sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka i\u00a0Th\u00e5str\u00f6ms band. Har f\u00f6rst\u00e5s sett honom live i dessa b\u00e5da sammanhang.\u00a0N\u00f6rdar vet att han\u00a0\u00e4gnat sig \u00e5t sidoprojekt, s\u00e5som teatermusik, grupperna\u00a0Amazonas och\u00a0S\u00e4llskapet, vilka delvis best\u00e5tt av musiker fr\u00e5n ovan […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-108774","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/108774","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=108774"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/108774\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":108799,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/108774\/revisions\/108799"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=108774"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=108774"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=108774"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}