{"id":107825,"date":"2017-03-01T09:02:32","date_gmt":"2017-03-01T08:02:32","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=107825"},"modified":"2017-03-01T09:02:32","modified_gmt":"2017-03-01T08:02:32","slug":"filmrecension-sameblod-en-smartsam-historielektion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=107825","title":{"rendered":"Filmrecension: Sameblod – en sm\u00e4rtsam historielektion"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Sameblod
\nBetyg 4
\nBiopremi\u00e4r 3 mars 2017<\/p>\n

Kolonialism, rasism, identitet, samisk kultur, ursprung och familj. Sameblod \u00e4r en sm\u00e4rtsam historielektion som minner om v\u00e5r kollektiva skuld \u00a0till en hel folkgrupp. \u00a0<\/p>\n

Amanda Kernell, l\u00e4gg namnet p\u00e5 minnet. Detta \u00e4r filmskaparen fr\u00e5n norr som
\nmed sin debut f\u00e5tt publik och kritiker p\u00e5 fall. \u00a0Sameblod , den f\u00f6rsta samiska storfilmen, har med imponerande regi, skickliga sk\u00e5despelare och ett starkt budskap tagit sig bortom Sveriges gr\u00e4nser. Priser har regnat \u00f6ver Amanda och hennes f\u00f6rsta l\u00e5ngfilm. V\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt. Verkligen. Bakom filmen ligger gedigen research om samisk historia. Sameblod utspelas under tiden f\u00f6r Uppsala rasbiologiska institut. Institutet var aktivt mellan \u00e5ren 1922 och 1956 i Sverige. Det \u00e4r en bortgl\u00f6mt del av v\u00e5r gemensamma historia som Amanda med all r\u00e4tt aktualiserar. \u00a0\u00a0<\/p>\n

I en mycket stark scen tvingas tolv\u00e5riga samiska flickor ta av sig kl\u00e4derna och inf\u00f6r vuxna m\u00e4nniskor blotta sina kroppar. F\u00f6rnedrade och f\u00f6rvirrade st\u00e5r de p\u00e5 darrande ben och tittar ut genom f\u00f6nstret. Bl\u00e4ndade av kameraljusets starka sken kisar de och f\u00f6rs\u00f6ker spela or\u00e4dda inf\u00f6r kameramannens blick. Forskarna fr\u00e5n Uppsala rasbiologiska institut unders\u00f6ker flickorna grundligt, m\u00e4ter deras skallar och tar deras midjem\u00e5tt. Hj\u00e4rnorna \u00e4r outvecklade och de kan d\u00e4rf\u00f6r inte g\u00e5 i vanlig skola ber\u00e4ttar rasbiologerna. Men Elle Marja , v\u00e5r huvudrollsinnehavare, tror inte en sekund p\u00e5 dem. \u00a0Trots en h\u00e5rd vardag – med st\u00e4ndig mobbning och riktade gl\u00e5pord – \u00a0v\u00e4grar hon att ge upp. <\/p>\n

I en v\u00e4rld som krymper f\u00f6r var dag \u00a0k\u00e4nner hon sig inst\u00e4ngd. Elle Marja vill vidga sina vyer och hon best\u00e4mmer \u00a0sig f\u00f6r att l\u00e4mna hemmet. I Uppsala p\u00e5b\u00f6rjar hon en akademisk utbildning. Men knepiga regler och m\u00e4nniskors f\u00f6rdomar f\u00f6rsv\u00e5rar livet f\u00f6r en samisk fjorton\u00e5rig flicka. <\/p>\n

Sameblod \u00e4r ett starkt drama. Amanda Kernell ber\u00e4ttar med social patos en historia om identitet, kolonialism, samisk kultur, ursprung, rasism och familj. Som ett tidsdokument \u00f6ver den samiska historien fungerar filmen. Amanda p\u00e5minner oss om en historisk tid som aldrig f\u00e5r g\u00e5 ur gl\u00f6mska.<\/p>\n

Lene Cecilia Sparrok imponerar i rollen som den fjorton\u00e5riga Elle Marja, en upprorisk ton\u00e5ring som i sin str\u00e4van efter sj\u00e4lvst\u00e4ndighet g\u00e5r i klinch med b\u00e5de \u00a0f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon. Det finns ett starkt blodsband som binder systrarna samman. De verkliga syskonparet Lene Cecilia Sparroks och Mia Erika Sparrok har en stark kemi som syns bakom kameran. T\u00e5rarna \u00e4r inte l\u00e5ngt borta n\u00e4r lillasyster Njenna inser att \u00a0den \u00e4ldre systern t\u00e4nker l\u00e4mna henne. <\/p>\n

Med k\u00e4nsla och realism lyckas Sameblod ber\u00e4tta ett stycke nutidshistoria av h\u00f6g relevans. \u00c4ntligen f\u00e5r samerna p\u00e5 bred front f\u00f6rt\u00e4lja sin historia. Det om n\u00e5got \u00e4r en bragd v\u00e4l v\u00e4rd att fira.<\/p>\n