{"id":107533,"date":"2017-02-13T23:24:44","date_gmt":"2017-02-13T22:24:44","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=107533"},"modified":"2017-02-13T23:33:33","modified_gmt":"2017-02-13T22:33:33","slug":"ed-harcourt-ensam-pa-scenen-men-fullt-med-upptag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=107533","title":{"rendered":"Ed Harcourt, ensam p\u00e5 scenen men fullt med uppt\u00e5g"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-107534\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/eh.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"600\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/eh.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/eh-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/p>\n<p><strong>Artist:<\/strong>\u00a0Ed Hartcourt<br \/>\n<strong>Scen:<\/strong>\u00a0Debaser Strand<br \/>\n<strong>Betyg:<\/strong>\u00a04<\/p>\n<p>Ed Harcourt, tillbaka i Stockholm, f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 fyra \u00e5r. \u00c4ldre, m\u00f6rkare och sorgsnare. Ed sl\u00e4ppte sin sjunde full\u00e4ngdare i h\u00f6stas. Hans artistkarri\u00e4r har inte varit spikrak, han erk\u00e4nner sj\u00e4lv att han l\u00e5nar inspiration fr\u00e5n Nick Cave och Jim Morrison, men hans t\u00e4ta melodier \u00e4r hans egna. Att han l\u00e5ter tight och t\u00e4t p\u00e5 scenen n\u00e4r han \u00e4nd\u00e5 st\u00e5r d\u00e4r ensam, med tv\u00e5 undantag d\u00e4r han f\u00e5r s\u00e4llskap, \u00e4r skickligt. N\u00e4r Ed kliver ner p\u00e5 golvet framf\u00f6r scenen ensam med en mikrofon och publiken blir det svettigt och intimt som i en s\u00e4ngkammare.<\/p>\n<p>Det senaste albumet, Furnaces, \u00e4r hans mest intima och m\u00f6rka skiva. Skivan \u00e4r\u00a0ett detaljrikt myller av ljud och gnissel. \u00a0De dovt bultande trummor finns h\u00e4r p\u00e5 scenen med hj\u00e4lp av en\u00a0sequencer. En verktyg han ofta anv\u00e4nder, och jag gillar det. Du\u00a0\u00a0f\u00e5r k\u00e4nslan f\u00f6r hur han bygger sin l\u00e5tar, och n\u00e4r han sjunger i den, s\u00e5 blir det en k\u00f6r med m\u00e5nga r\u00f6ster.<\/p>\n<p>Mestadels ensam p\u00e5 scenen, men det blir aldrig tr\u00e5kigt. Uppt\u00e5g och nya varianter av mikrofoner. Nya leksaker som kan skapa ljud. En ny ljudbild. En ny Ed Hartcourt, som trots sin sv\u00e4rta, m\u00e5r ganska bra. Det \u00e4r med pigga steg jag g\u00e5r hem i natten och funderar p\u00e5 om jag har tid att \u00e5ka till Malm\u00f6 imorgon f\u00f6r att f\u00e5 uppleva samma sak igen. Han spelar d\u00e4r p\u00e5 alla hj\u00e4rtans dag, men jag hinner inte \u00e5ka.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-107535\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/eh2.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"600\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/eh2.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/eh2-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Artist:\u00a0Ed Hartcourt Scen:\u00a0Debaser Strand Betyg:\u00a04 Ed Harcourt, tillbaka i Stockholm, f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 fyra \u00e5r. \u00c4ldre, m\u00f6rkare och sorgsnare. Ed sl\u00e4ppte sin sjunde full\u00e4ngdare i h\u00f6stas. Hans artistkarri\u00e4r har inte varit spikrak, han erk\u00e4nner sj\u00e4lv att han l\u00e5nar inspiration fr\u00e5n Nick Cave och Jim Morrison, men hans t\u00e4ta melodier \u00e4r hans egna. Att han l\u00e5ter [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-107533","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/107533","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=107533"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/107533\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":107536,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/107533\/revisions\/107536"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=107533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=107533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=107533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}