G\u00f6teborgs Stadsmuseum visar f\u00f6r n\u00e4rvarande\u00a0en\u00a0brett upplagd\u00a0utst\u00e4llning betitlad\u00a0”Musiklivet 1955 – 2018\u00a0G\u00f6teborg”. I h\u00f6stas anordnades i samband med\u00a0 Arkivens dag, ett program om progg. En av de medverkande var Bernt Andersson. Han\u00a0anm\u00e4rkte p\u00e5 den vedertagna (fast samtidigt f\u00f6rvirrande) \u00a0termen, sa att musikerna sj\u00e4lva f\u00f6redrog\u00a0beteckningen\u00a0Den alternativa musikr\u00f6relsen.\u00a0Ska erk\u00e4nna att mina f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan ambiti\u00f6sa intervjuer, med profiler ur n\u00e4mnda r\u00f6relse,\u00a0hade samlingsnamnet\u00a0Proggen i Gbg. Tre\u00a0personer jag d\u00e5\u00a0tr\u00e4ffade p\u00e5 tu man hand\u00a0var Nikke Str\u00f6m, Bengt Blomgren och just Bernt Andersson.\u00a0\u00a0P\u00e5 museet fick jag\u00a0\u00a0veta\u00a0 att det fanns planer p\u00e5 att live\u00a0framf\u00f6ra\u00a0ett klassiskt album fr\u00e5n 1973\u00a0av Nynningen, n\u00e5got som precis f\u00f6rverkligats. Plattan\u00a0som \u00e5syftas \u00e4r\u00a0F\u00f6r full hals, en temaskiva med\u00a0tonsatta dikter skrivna av Vladimir Majakovskij.<\/strong><\/p>\n I stort sett gick Nynningen under\u00a0min\u00a0radar n\u00e4r det begav sig. I h\u00f6gstadiet hittade jag, med hj\u00e4lp av en trummande kompis\u00a0 annan musik,\u00a0fr\u00e4mst\u00a0symfonirock.\u00a0P\u00e5 gymnasiet spelade Motvind i aulan,\u00a0 Musikens Makt l\u00e4stes\u00a0och Lp:n\u00a0Livet \u00e4r en fest<\/em>\u00a0h\u00f6rdes i uppeh\u00e5llsrummet. Har ett svagt minne av att\u00a0titell\u00e5ten fr\u00e5n\u00a0F\u00f6r Full Hals<\/em>,\u00a0f\u00f6rekom i\u00a0Kv\u00e4llstoppen\u00a0i P3.\u00a0 Vad jag best\u00e4mt vet \u00e4r att jag s\u00e5g ”proggens Stones”, under en kaotisk\u00a0utomhusfestival 1980.\u00a0En cd\u00a0i f\u00f6rn\u00e4mliga Totta-boxen best\u00e5r n\u00e4stan uteslutande av\u00a0Nynningen-l\u00e5tar.\u00a0F\u00e5r ett splittrat intryck. \u00d6msom spretigt och tunn produktion, \u00f6msom h\u00e5llfast och slagkraftigt. Kanske \u00e4r j\u00e4mf\u00f6relsen or\u00e4ttvis, men jag har haft\u00a0st\u00f6rre beh\u00e5llning,\u00a0av den l\u00e4ckra ljud\u00e5tergivning som\u00a0finns p\u00e5\u00a0vinyl producerad\u00a0under samma era\u00a0 p\u00e5 amerikanska\u00a0CBS.<\/p>\n Vill presentera\u00a0kvintetten som utg\u00f6r den\u00a0f\u00e4rska\u00a0\u00a0liveupplagan av en\u00a0G\u00f6teborgsgrupp som haft m\u00e5nga s\u00e4ttningar.\u00a0 Bakom trumsetet sitter Per Melin, en man jag senaste \u00e5ren\u00a0h\u00f6rt i\u00a0flera teaterupps\u00e4ttningar och\u00a0Variet\u00e9orkestern p\u00e5 Liseberg.\u00a0 Ska p\u00e5pekas att han var med i\u00a0legendariska T\u00e4ltprojektet och\u00a0ing\u00e5tt i Globetrotters och\u00a0i Nationalteaterns Lilla Rockorkester.\u00a0 P\u00e5 elbas\u00a0hittas v\u00e4rml\u00e4nningen\u00a0Nikke Str\u00f6m vars bidrag till svenskt musikliv \u00e4r s\u00e5 omfattande att introduktion\u00a0\u00e4r \u00f6verfl\u00f6dig.\u00a0 N\u00e4r det blev aktuellt att\u00a0g\u00f6ra skiva och skolturn\u00e9 med Majakovskij-tons\u00e4ttningarna blev han v\u00e4rvad.\u00a0\u00a0Bernt Andersson p\u00e5 klaviatur och dragspel kallas ibland\u00a0 G\u00f6teborgs meste musiker, vilket\u00a0ska\u00a0ses som en odiskutabel kvalitetsst\u00e4mpel.\u00a0Bengan Blomgren hade\u00a0i likhet med Bernt redan g\u00e4stat, n\u00e4r b\u00e5da\u00a0permanent blev medlemmar i Nynningen\u00a0 -73. F\u00f6r\u00a0den oinvigda allm\u00e4nheten \u00e4r\u00a0Bengans\u00a0str\u00e4ngkonster en\u00a0hemlighet. F\u00f6r k\u00e4nnare\u00a0=\u00a0en\u00a0musiker i v\u00e4rldsklass. L\u00e5tskrivaren Tomas Forsell\u00a0flyttade fr\u00e5n\u00a0v\u00e4stkusten f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Som en av\u00a0gruppens\u00a0grundare fick han feeling\u00a0p\u00e5 att dra ihop denna combo,\u00a0efter\u00a0medverkan p\u00e5 st\u00f6dgala i Angered\u00a0 h\u00e4rom\u00e5ret. Hans instrument: el- och akustisk gitarr.\u00a0Han har\u00a0i m\u00e5nga \u00e5r\u00a0\u00e4gnat sig \u00e5t\u00a0prisade\u00a0barnprojektet H\u00e4jK\u00e5n B\u00e4jK\u00e5n.\u00a0\u00a0V\u00e4l medveten om att Totta N\u00e4slund inte kan ers\u00e4ttas, har han p\u00e5 turn\u00e9n\u00a0haft\u00a0det grannlaga uppdraget att s\u00e5v\u00e4l sjunga som recitera.\u00a0Med undantag\u00a0f\u00f6r Forsell,har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att vid ett otal tillf\u00e4llen bli\u00a0uppfylld\u00a0av\u00a0konserter\u00a0fr\u00e5n dessa sympatiska kulturarbetare.<\/p>\n Missade premi\u00e4ren i G\u00f6teborg.\u00a0\u00a0Sista stopp p\u00e5 turn\u00e9n\u00a0i en ganska sunkig\u00a0\u00a0lokal utan\u00a0idealiskt ljud (f\u00f6rbanden drabbades h\u00e5rt), var\u00a0bandet\u00a0troligen \u00e4n\u00a0 mer sammansvetsat. Men fr\u00e5n G\u00f6teborg saknades s\u00e5ngf\u00e5geln Amanda Werne j\u00e4mte\u00a0saxsektionen. Tre bl\u00e5sare\u00a0var med p\u00e5 skivinspelningen och de f\u00f6r mig v\u00e4lbekanta saxofonister som\u00a0g\u00e4stat, har tillf\u00f6rt\u00a0v\u00e4lg\u00f6rande dimensioner (h\u00f6rt ljudupptagningar).\u00a0\u00a0Betyget blir d\u00e4rf\u00f6r\u00a04 +, vilket\u00a0inneb\u00e4r att jag var mycket n\u00f6jd.\u00a0 Blev ocks\u00e5\u00a0positivt \u00f6verraskad.\u00a0\u00a0D\u00e5 jag\u00a0som\u00a0redovisats inte\u00a0lyssnat in mig p\u00e5 n\u00e4mnda album,\u00a0var m\u00e5ngfalden\u00a0\u00a0uttryck\u00a0frapperande. Tyckte mig h\u00f6ra\u00a0delvis\u00a0uppfr\u00e4schade arrangemang. \u00a0I flera tons\u00e4ttningar\u00a0avl\u00f6ser dessutom\u00a0 teman, musiken \u00e4ndrar riktning,\u00a0vilket\u00a0skapar\u00a0en\u00a0 sp\u00e4nnande dynamik.\u00a0\u00a0P\u00e5minde om\u00a0m\u00e5nga stilar, fr\u00e5n\u00a0instrumental progg\u00a0s\u00e5som Arbete och Fritid och Fl\u00e4sket Brinner, \u00f6ver st\u00e4nk av\u00a0\u00f6sterl\u00e4ndska harmonier och fusion,\u00a0till Britpop\u00a0ala Cream och Small Faces. Eftersom 3\/5 av g\u00e4nget\u00a0\u00a0haft hemvist i Tottas Bluesband , m\u00e4rks att den\u00a0formen beh\u00e4rskas till full\u00e4ndning.\u00a0Blev aldrig kr\u00e5ngligt, bara mycket\u00a0stimulerande att\u00a0h\u00f6ra olika tempon och taktbyten.\u00a0P\u00e5 typiskt\u00a0\u00f6ppensinnat 70-tals man\u00e9r\u00a0polerades stundom\u00a0en k\u00e4rna fram,\u00a0 manglades ut\u00a0likt en jamsession. Var en fr\u00f6jd att ta till sig\u00a0 variationsrikedomen. I gripande Se s\u00e5 tyst det \u00e4r i v\u00e4rlden <\/em>plockade Bernt fram dragspelet och Bengan lirade slide. Delikat!<\/p>\n Forsell ber\u00e4ttade f\u00f6r den entusiastiska men inte m\u00e5ngh\u00f6vdade publiken, att\u00a0han och Bertil Goldberg tonsatte Majakovskij-dikterna redan i begynnelsen av 70-talet, ett par \u00e5r innan man gick in i MNW:s studio. \u00a0Tolkningarna till svenska gjordes av Gunnar Harding och Ulf Bergstr\u00f6m samt i n\u00e5got fall av\u00a0Bertil Goldberg. Dikterna\u00a0\u00e4r omedelbara med\u00a0fr\u00e4ckt uppk\u00e4ftigt bildspr\u00e5k,\u00a0en blandning av daterade och tidl\u00f6sa.\u00a0De \u00e4r filosofiska och\u00a0anarkistiska, humanistiska och \u00a0didaktiska,\u00a0\u00a0subversiva och\u00a0 revolution\u00e4ra. En slags\u00a0kombination av\u00a0ilska och \u00f6mhet!\u00a0\u00a0F\u00f6r Nynningen\u00a0har det aldrig\u00a0 varit problematiskt att\u00a0ta entydig\u00a0st\u00e4llning politiskt, ist\u00e4llet en drivkraft.\u00a0Forsells kommentar till texterna, var att de beh\u00f6vs lika mycket idag p\u00e5 grund av tokstollarna\u00a0Trump, Putin och klimathotet.\u00a0I \u00f6vrigt var\u00a0mellansnacket\u00a0 utbytt mot\u00a0sn\u00e4rtiga eftert\u00e4nksamma\u00a0\u00a0strofer,\u00a0som\u00a0somliga\u00a0ur den stimmiga\u00a0\u00a0publiken tyv\u00e4rr\u00a0inte f\u00f6rm\u00e5dde ta till sig.<\/p>\n Med annan l\u00e5tordning framf\u00f6rdes hela F\u00f6r Full Hals<\/em>.\u00a0\u00a0Ur ett strikt musikaliskt\u00a0perspektiv\u00a0snackar vi avancerade kompositioner, som \u00e4nd\u00e5\u00a0lyckas vara tillg\u00e4ngliga (har of\u00f6rtj\u00e4nt hamnat i skuggan av Nationalteaterns katalog).\u00a0\u00a0N\u00e4r de tajta herrarna\u00a0var inne p\u00e5 upploppet, vilket bestod av Neva\u00a0<\/em>och titels\u00e5ngen med sitt st\u00f6tiga sv\u00e4ng,\u00a0spreds f\u00f6rst\u00e5s eufori i\u00a0rummet. Spontandans\u00a0uppstod.\u00a0Med n\u00e4rmare halvannan timmes speltid kunde repertoaren ut\u00f6kas.\u00a0 Bonus\u00a0blev\u00a0exempelvis h\u00f6jdarl\u00e5ten N\u00e4r s\u00e5 tingen b\u00f6rjar klarna<\/em>, vars snygga \u00f6verg\u00e5ng\u00a0till Bernt och\u00a0\u00a0\u00f6verl\u00e4mning till Tomas, var\u00a0ett\u00a0s\u00e4rskilt lyckat arrangemang.\u00a0I slutfasen\u00a0blev det Zappa, Peaches En Regalia\u00a0<\/em>var en cover vars\u00a0sofistikerade\u00a0beat\u00a0bem\u00e4strades galant.\u00a0\u00a0Vi fick \u00e4ven h\u00f6ra tv\u00e5 sp\u00e5r fr\u00e5n Forsells andra soloskiva, varav Kapps\u00e4cken <\/em>utgjorde sista extranumret.\u00a0 Vokal f\u00f6rst\u00e4rkning\u00a0utgjorde d\u00e5\u00a0tjejerna i Orkan, vilka figurerat som vitalt f\u00f6rband p\u00e5 turn\u00e9n till\u00a0\u00a0\u00e5tta svenska st\u00e4der.<\/p>\n Kompet var robust och f\u00f6ljsamt, exakt och nyanserat. Hade inte v\u00e4ntat annat\u00a0fr\u00e5n\u00a0\u00a0superrutinerade yrkesm\u00e4n.\u00a0 Anf\u00f6raren vid s\u00e5ngmikrofonen drar ett tungt lass, artikulerar v\u00e4l, har en skaplig r\u00f6st och \u00e4r duktig p\u00e5\u00a0att ta ut melodist\u00e4mmor och dra\u00a0riff p\u00e5 sina instrument. P\u00e5 sitt Nord-keyboard s\u00e5g\u00a0Bernt Andersson till att m\u00e4sterligt accentuera harmonik och melodislingor.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/02\/16736277_10154122074182680_1947566276_n.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n