{"id":107049,"date":"2017-01-21T18:04:02","date_gmt":"2017-01-21T17:04:02","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=107049"},"modified":"2017-05-10T21:18:20","modified_gmt":"2017-05-10T20:18:20","slug":"skivrecension-the-xx-i-see-you","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=107049","title":{"rendered":"Skivrecension: The xx – I See You"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Artist: The xx
\nTitel: I See You
\nBetyg: 4<\/strong><\/p>\n

Handklapp. Gospel. K\u00f6rs\u00e5ng. K\u00e4rlek. Klubb. Beach House. Jamie xx. I See You<\/em> signerat brittiska The xx \u00e4r bed\u00e5rande popmusik kl\u00e4dd i r\u00f6kig electro och dr\u00f6msk Beach House-psykedelia.<\/p>\n

The xx \u00e4r bandet som aldrig slutar att \u00f6verraska. Ober\u00f6rda av r\u00e5dande trender och konventioner har den brittiska poptrion fr\u00e5n sydv\u00e4stra London fortsatt att g\u00e5 sin egen v\u00e4g. Utifr\u00e5n eget huvud har de skapat och gett oss inflytelserik musik som minner om 90-tals House, 80-talssynt och 2000-tals-R&B. Efter den omfamnade debuten och minimalistiska Coexist<\/em> har bandet tagit n\u00e4sta kliv. I See You<\/em> har ett rikare, mer nyanserat sound \u00e4n tidigare alster. Musiken \u00e4r sk\u00f6r, men ocks\u00e5 klubbig och dansant. Jamie Smith, producent f\u00f6r The xx och en av bandmedlemmarna, har under alias Jamie xx remixat \u00e5t artister som Florence + The Machine, Adele och Glasser. Solodebuten In Colour<\/em> fr\u00e5n 2015 balanserar skickligt Khonnor-aktig myselectro med dr\u00f6msk psykedelia.<\/p>\n

Jamies k\u00e4nsla f\u00f6r minimalistisk electro och lekfull house-musik har \u00e4ven p\u00e5verkat ljudbilden i I see you. Denna, bandets tredje skiva, \u00e4r fylld av energi och musikgl\u00e4dje. Trion dissekerar k\u00e4rlekens komplexa natur med en best\u00e5ende k\u00e4nsla av hopp och hoppl\u00f6shet. Resultatet \u00e4r magnifikt. Say Something Loving<\/em> \u00e4r en k\u00e4rleksdikt som perfekt beskriver pirret i magen n\u00e4r Amours pilar tr\u00e4ffar r\u00e4tt: \u201cYou say something loving. It’s so overwhelming, the thrill of affection. Feels so unfamiliar. You say something loving. Without hesitation it hits me, hits me. It feels so unfamiliar.\u201d Stillsamma Performance<\/em> bejakar den destruktiva k\u00e4rleksleken d\u00e4r det verkliga jaget d\u00f6ljs bakom en mask: \u201dI put on a performance. I put on a show. You want see me hurting then my heart, it brakes. I want you to notice. The show is wasted on you.\u201d<\/p>\n

Lugna k\u00e4rleksballader blandas med dansanta hits som s\u00f6nderlyssnade On Hold<\/em> och Violent Noise<\/em>, en popl\u00e5t som fungerar utm\u00e4rkt p\u00e5 klubben eller i lurarna p\u00e5 v\u00e4g hem fr\u00e5n festen en sen l\u00f6rdagskv\u00e4ll. Tempot varierar, men energin h\u00e5lls intakt. V\u00e4l svulstigt blir Lips<\/em> d\u00e4r bandet vr\u00e4ker p\u00e5 med melodramatisk str\u00e5kmusik och tunga basg\u00e5ngar. Men oftast h\u00e5ller trion tillbaka och bygger upp f\u00f6rv\u00e4ntningar och st\u00e4mningar. I see you \u00e4r bed\u00e5rande pop som h\u00e5ller f\u00f6r m\u00e5nga genomlyssningar. The xx ger oss en riktigt rivstart p\u00e5 musik\u00e5ret 2017.<\/p>\n

Text: Petter Stjernstedt<\/strong><\/p>\n