{"id":106946,"date":"2017-01-13T00:53:25","date_gmt":"2017-01-12T23:53:25","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106946"},"modified":"2017-01-13T12:27:10","modified_gmt":"2017-01-13T11:27:10","slug":"figaros-brollop-pa-dramaten-hejdlos-rolig-och-varmhjartad-forestallning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106946","title":{"rendered":"Figaros br\u00f6llop p\u00e5 Dramaten &#8211; hejdl\u00f6s rolig och varmhj\u00e4rtad f\u00f6rest\u00e4llning"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figarosbrollop.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-106948\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figarosbrollop.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"675\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figarosbrollop.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figarosbrollop-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Figaros br\u00f6llop<\/strong><br \/>\nAv P.A.C. deBeaumarchais pj\u00e4s<br \/>\nRegi Tobias Theorell<br \/>\nScenografi Herbert Barz Murauer<br \/>\nLjus Torben Lendorph<br \/>\nKostym Maria Gyllenhoff<br \/>\nKoreograf Anna St\u00e5hl<br \/>\nMusik Janne Tavares och W. A. Mozart<br \/>\nS\u00e5ngtexter Janne Tavares<br \/>\nPeruk och mask Lena Strandmark och Anne-Charlotte Reinhold<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning G\u00f6ran O Eriksson<br \/>\nPremi\u00e4r: 12 januari 2017, Stora scenen, Dramaten<\/p>\n<p>Figaros br\u00f6llop som opera av Mozart \u00e4r nog betydligt oftare framf\u00f6rd p\u00e5 scen \u00e4r originalet, pj\u00e4sen fr\u00e5n 1778 av Beaumarchais. Pj\u00e4sen Figaros br\u00f6llopblev en stor succ\u00e9 efter urpremi\u00e4ren 1784 \u2013 och ett subtilt startskott till den franska revolutionen genom sitt fr\u00e4cka f\u00f6rkastande av adelns privilegier. Pj\u00e4sen skrevs 1778 av P.A.C. de Beaumarchais som vid sidan av f\u00f6rfattarskapet ocks\u00e5 var urmakare, diplomat, vapenhandlare, spion och domare, bland annat. P\u00e5 Dramaten spelades den f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen redan 1799.<\/p>\n<p>I regi av Tobias Theorell \u00e4r Figaros br\u00f6llop mer av en kabar\u00e9. Nyskriven discomusik blandas med Mozart. I ett pressmeddelande beskrivs den s\u00e5 h\u00e4r:<br \/>\n<em>Den galna dagen \u00e4r mer galen \u00e4n n\u00e5gonsin! En musikalisk och lekfull upps\u00e4ttning i kabar\u00e9kostym som blandar disco och Mozart, erotik och politik, allvar och fars<\/em>.<br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-106949\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro2-200x300.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro2-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro2.jpg 450w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a>Jo, visst kan jag skriva under p\u00e5 det &#8211; och visst har den i n\u00e5gon m\u00e5n politik och allvar i sig i Tobias Theorells regi &#8211; \u00e4ven om den \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n s\u00e5 samh\u00e4llsomst\u00f6rtande och politisk som d\u00e5 den kom till under 1700-talet. Jag tror att de flesta ser den som mer f\u00f6r dessa underh\u00e5llning, f\u00f6r att det \u00e4r en skruvad fars som framf\u00f6r skickligt av sk\u00e5despelare, med massor bra musik, underbar scenografi och roliga sprakande dr\u00e4kter. Musiken ger f\u00f6rest\u00e4llningen ett stort extra plus med nyskriven disco, pop och punk av Janne Tavares som blandas med personliga tolkningar av Mozarts opera\u00f6rh\u00e4ngen.<\/p>\n<p>Scenografin \u00e4r m\u00e4sterliv. F\u00f6rsta akten spelas p\u00e5 en scen d\u00e4r en madrass ligger l\u00e4ngst fram och \u00f6ver scenen \u00e4r en stor matta framrullad som f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 en gigantisk madrass, en bild p\u00e5 vad greven t\u00e4nker sig.<\/p>\n<p>Handlingen, intrigen, \u00e4r r\u00f6rig:<br \/>\n<em>Figaro och Susanna ska gifta sig. B\u00e5da \u00e4r tj\u00e4nstefolk till en greve som lider av \u00e5ldersnoja och sviktande framg\u00e5ngar hos det motsatta k\u00f6net och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ker anv\u00e4nda alla m\u00f6jliga maktmedel f\u00f6r att f\u00e5 till det med Susanna. N\u00e5got som Figaro, Susanna och grevens hustru t\u00e4nker f\u00f6rhindra. Att husan Marcellina \u00e4lskar Figaro i hemlighet och att grevens unge page Cherubino \u00e4r galet attraherad av alla kvinnor g\u00f6r inte br\u00f6llopsbestyren enklare &#8230; Innan dagen \u00e4r \u00f6ver har alla roller och relationer v\u00e4nts upp och ned.<\/em><\/p>\n<p>Andreas Rothlin Svensson som greven och elgitarrist och elbasist \u00e4r helt underbar. Han \u00e4ger scenen och \u00e4r som gjuten i sin roll. Andreas T Olsson har rollen som publikens guide som kommunicerar direkt med publiken &#8211; och det fungerar ocks\u00e5 mycket bra. Han f\u00e5r med sig publiken p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt. \u00d6verlag \u00e4r hela ensemblen klockrena i sina roller.<\/p>\n<p>I stort sett \u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen en fars, rolig och underh\u00e5llande, \u00e4ven om den inte s\u00e4ger s\u00e5 mycket om hur det \u00e4r att leva eller n\u00e5got om samh\u00e4llets problem. Jag g\u00e5r inte d\u00e4rifr\u00e5n fylld av tankar om vad livet och existensen \u00e4r och jag g\u00e5r inte d\u00e4rifr\u00e5n fylld av energi att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet, men jag g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n l\u00e4tt om stegen av att ha skrattat och helt enkelt f\u00e5tt avnjuta en hejdl\u00f6st komisk och varmhj\u00e4rtad f\u00f6rest\u00e4llning, proffsigt framf\u00f6rd in i minst detalj.<\/p>\n<p><strong>I rollerna<\/strong><br \/>\nGreve Almaviva &#8211; Andreas Rothlin Svensson<br \/>\nGrevinnan Almaviva &#8211; Tova Magnusson<br \/>\nFigaro &#8211; Eric Stern<br \/>\nSusanna &#8211; Bahar Pars<br \/>\nMarcellina &#8211; Tanja Lorentzon<br \/>\nAntonio\/Bartolo &#8211; Pontus Gustafsson<br \/>\nCherubino\/Brid\u2019Oison &#8211; Rakel Ben\u00e9r Gajdusek<br \/>\nBazile\/Fanchette\/R\u00e4ttstj\u00e4nare med flera &#8211; Andreas T Olsson<br \/>\nMusiker &#8211; Janne Tavares och G\u00f6ran Martling<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-106951\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro3.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"675\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro3.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro3-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro4.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-106952\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro4.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"675\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro4.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro4-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro5.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-106953\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro5.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"675\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro5.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro5-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro7.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-106954\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro7.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro7.jpg 450w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2017\/01\/figaro7-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Figaros br\u00f6llop Av P.A.C. deBeaumarchais pj\u00e4s Regi Tobias Theorell Scenografi Herbert Barz Murauer Ljus Torben Lendorph Kostym Maria Gyllenhoff Koreograf Anna St\u00e5hl Musik Janne Tavares och W. A. Mozart S\u00e5ngtexter Janne Tavares Peruk och mask Lena Strandmark och Anne-Charlotte Reinhold \u00d6vers\u00e4ttning G\u00f6ran O Eriksson Premi\u00e4r: 12 januari 2017, Stora scenen, Dramaten Figaros br\u00f6llop som opera [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1366,1701,4955,7643],"class_list":["post-106946","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-dramaten","tag-figaros-brollop","tag-scenkonst","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106946","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=106946"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106946\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":106957,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106946\/revisions\/106957"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=106946"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=106946"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=106946"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}