{"id":106709,"date":"2016-12-25T13:14:54","date_gmt":"2016-12-25T12:14:54","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106709"},"modified":"2016-12-25T13:14:54","modified_gmt":"2016-12-25T12:14:54","slug":"filmrecension-lion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106709","title":{"rendered":"Filmrecension: Lion"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Lion<\/strong>
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 25 december 2016<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Garth Davis har gjort ett drama om identitet. Filmen grundar sig p\u00e5 en sj\u00e4lvbiografisk bok av Saroo Brierley ”A long way home”. <\/p>\n

N\u00e4r Saroo \u00e4r fem \u00e5r gammal hamnar han ensam p\u00e5 ett t\u00e5g till Calcutta. Han skils fr\u00e5n sin fattiga familj, blir gatubarn, hamnar p\u00e5 barnhem och blir s\u00e5 sm\u00e5ningom bortadopterad till en familj i Australien. Saaro \u00e4r en klipsk och s\u00f6t liten pojke och blir mycket \u00e4lskad av sin nya mamma (Nicole Kidman) och pappa (David Wenham). Efter ett \u00e5r ut\u00f6kas familjen med ytterligare en pojke fr\u00e5n Indien. Saroo v\u00e4xer upp till en ung man med australiensisk uppfostran. En dag b\u00f6rjar n\u00e5gra v\u00e4nner diskutera m\u00f6jligheten att s\u00f6ka sitt ursprung via Google Earth. Det blir en omv\u00e4lvande tanke f\u00f6r Saroo.<\/p>\n

Filmen \u00e4r uppdelad i tv\u00e5 delar. Saroo som liten pojke i Indien och tjugofem \u00e5r senare i Australien. Genom flashbacks i filmen blir vi hela tiden p\u00e5minda om Saroos barn\u00e5r i Indien. Genom den symboliken f\u00f6rst\u00e5r vi ocks\u00e5 att minnena fr\u00e5n den tidiga barndomen hela tiden finns kvar. Han \u00e4r ju \u00e4nd\u00e5 redan 5 \u00e5r n\u00e4r han adopteras.
\nM\u00e5nga fr\u00e5gor v\u00e4cks i filmen. Vad \u00e4r identitet och minnen? Hur viktigt \u00e4r det att veta sitt ursprung eller r\u00e4cker det med tillh\u00f6righeten i nuet? <\/p>\n

Nicole Kidman g\u00f6r ett underbart portr\u00e4tt av en mor som aldrig ger upp. Med sm\u00e5 medel \u00f6vertygar hon oss om sin k\u00e4rlek till b\u00e5da sina pojkar. Genom sitt nedtonade spel ber\u00f6r hon. Det \u00e4r en stark rollprestation. Den vuxne Saroo spelas av Dev Patel. Han st\u00e5r f\u00f6r de stora utspelen. Dev fick sitt genombrott i Slumdogs millionaire och vi k\u00e4nner honom ocks\u00e5 fr\u00e5n Marigold hotell. Med intensiv n\u00e4rvaro och mycket v\u00e5nda gestaltar han Saroos ambivalens mellan att minnas eller f\u00f6rtr\u00e4nga sina tidiga \u00e5r. Rooney Mara \u00e4r den st\u00f6ttande flickv\u00e4nnen.<\/p>\n

Av en gripande bok har det blivit en gripande film. Speciellt den f\u00f6rsta delen av filmen med barnet Saroo (Sunny Pawar) \u00e4r r\u00f6rande. I ett Calcutta med myllrande folkliv men ocks\u00e5 smuts och el\u00e4nde r\u00f6r sig den lilla pojken. Den andra delen \u00e4r filmen n\u00e5got f\u00f6r tillr\u00e4ttalagd f\u00f6r att vi skall komma Saroo riktigt n\u00e4rma. Eftersom det i Indien f\u00f6rsvinner m\u00e5nga barn varje \u00e5r \u00e4r filmen verkligen aktuell. Ocks\u00e5 fr\u00e5gan om internationella adoptioner \u00e4r ju alltid p\u00e5 tapeten.<\/p>\n