{"id":106295,"date":"2016-11-30T14:45:34","date_gmt":"2016-11-30T13:45:34","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106295"},"modified":"2017-01-18T13:17:26","modified_gmt":"2017-01-18T12:17:26","slug":"filmrecension-agnus-dei","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106295","title":{"rendered":"Filmrecension: Agnus Dei st\u00e4ller fr\u00e5gan: Hur skapas ondska genom lydnad och hur skapas godhet genom olydnad?"},"content":{"rendered":"

\"agnusdei\"<\/a><\/p>\n

Agnus Dei<\/strong>
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 9 december 2016<\/p>\n

Filmen utspelar sig i krigslutets Polen i december 1945. Polen var ockuperat av Sovjetunionen \u00e4ven om Europa \u00e4nnu inte var fullst\u00e4ndigt uppdelat mellan v\u00e4stmakterna och Sovjetunionen. Det var en sm\u00e4rtsam och os\u00e4ker efterkrigstid och filmen \u00e4r p\u00e5tagligt genomsyrad av det kalla kriget skuggor. Exempelvis framkommer det genom att m\u00e4nniskor inte kunde s\u00f6ka sig till vilken hj\u00e4lporganisation som helst, i detta fall det franska eller polska R\u00f6da Korset. En av filmens huvudpersoner Mathilde som \u00e4r en ung franska l\u00e4kare jobbar f\u00f6r R\u00f6da Korset f\u00f6r att hj\u00e4lpa franska \u00f6verlevande fr\u00e5n koncentrationsl\u00e4ger och andra f\u00e5ngl\u00e4ger. En dag kommer en polsk nunna, Maria, och ber Mathilde om hj\u00e4lp. Hon ber\u00e4ttar inte riktigt vad det handlar om men s\u00e4ger \u00e4nd\u00e5 att n\u00e5gon kommer att d\u00f6 om ingen hj\u00e4lp ges. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att erbjuda sin hj\u00e4lp leder Mathilde med viss tvekan ut Maria ur sjukhuset med h\u00e4nvisning till att hon som polska m\u00e5ste s\u00f6ka sig till det polska R\u00f6da Korset. Det vill inte Maria eftersom hon tror att det kan leda till att klostret st\u00e4ngs. <\/p>\n

Men Maria ger sig inte och lyckas s\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00e5 Mathilde att bryta mot reglerna och i smyg f\u00f6lja med till klostret. D\u00e4r m\u00f6ter hon succesivt ett stort antal gravida nunnor som blivit ofredade av soldater ur den sovjetiska arm\u00e9n. Nunnorna var allts\u00e5 drabbade av det manliga v\u00e5ld som hundratusentals kvinnor har drabbats av genom krigens historia. Nunnorna, gravida s\u00e5v\u00e4l som inte gravida, lider av djup skam. De k\u00e4nner sig orena, smutsiga, skyldiga och syndiga trots att de \u00e4r helt oskyldiga. De k\u00e4mpar f\u00f6rtvivlat f\u00f6r att med hj\u00e4lp av sin tro kunna f\u00f6rsonas med sin synd och sin graviditet och vill absolut inte att det som har h\u00e4nt skall komma ut. Nunnorna och s\u00e4rskilt abbedissan vill att det skall f\u00f6rbli klostrets hemlighet. <\/p>\n

Nunnorna f\u00f6rv\u00e4ntas lida och f\u00f6rsonas i tysthet, som en religi\u00f6s plikt. Genom att s\u00f6ka hj\u00e4lp har Maria allts\u00e5 brutit mot klostrets regler. Genom att hj\u00e4lpa har Mathilde brutit mot sjukhusets regler. Genom sina brott mot respektive regelsystem st\u00f6ter allts\u00e5 b\u00e5de kvinnorna p\u00e5 motst\u00e5nd fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l sjukhuset som klostret. Sakta men s\u00e4kert vinner dock Mathilde nunnornas f\u00f6rtroende och f\u00e5r till slut se p\u00e5, ta p\u00e5 och unders\u00f6ka nunnornas kroppar vilket enligt tron anses vara ett religi\u00f6st brott. Det hela m\u00e5ste dock d\u00f6ljas f\u00f6r abbedissan som forts\u00e4tter att vara orolig f\u00f6r att graviditeterna skall bli k\u00e4nda utanf\u00f6r klostret. Men vad \u00e4r hon r\u00e4dd f\u00f6r? Vad har h\u00e4nt med det barn som hon s\u00e4ger sig ha l\u00e4mnat bort till en f\u00f6dande nunnas sl\u00e4kting? Vad v\u00e4ntar alla de barn som st\u00e5r p\u00e5 tur att f\u00f6das. Barn som \u00e4r lika oskyldiga som deras v\u00e5ldtagna mammor. Denna typ av funderingar v\u00e4xer sig allt starkare under filmens g\u00e5ng. <\/p>\n

Det vilar ett pulserande obehag \u00f6ver filmen. Kraven p\u00e5 religi\u00f6s s\u00e5v\u00e4l som sekul\u00e4r lydnad och tystnad, kampen mellan f\u00f6rsoning och bestraffning samt nunnornas tysta skam och f\u00f6rtvivlan kryper allt djupare under skinnet p\u00e5 \u00e5sk\u00e5daren. Filmen \u00e4r v\u00e4l v\u00e4rd att se. Den st\u00e4ller fr\u00e5gor om m\u00e4nniskans villkor inte bara under sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llande utan ocks\u00e5 p\u00e5 ett mera generellt plan. I s\u00e5v\u00e4l Mathildes som Marias ansikten och kroppar speglas de inre och yttre kamperna mellan lydnandets pris och olydnandets n\u00f6dv\u00e4ndighet. Hur skapas ondska genom lydnad och hur skapas godhet genom olydnad?<\/p>\n

Regiss\u00f6r: Anne Fontaine
\nSk\u00e5despelare:
\nLou de La\u00e1ge spelar Mathilde
\nAgata Buzek spelar Maria
\nAgara Kuleza spelar klostrets Abbedissa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Agnus Dei Betyg 4 Svensk biopremi\u00e4r 9 december 2016 Filmen utspelar sig i krigslutets Polen i december 1945. Polen var ockuperat av Sovjetunionen \u00e4ven om Europa \u00e4nnu inte var fullst\u00e4ndigt uppdelat mellan v\u00e4stmakterna och Sovjetunionen. Det var en sm\u00e4rtsam och os\u00e4ker efterkrigstid och filmen \u00e4r p\u00e5tagligt genomsyrad av det kalla kriget skuggor. Exempelvis framkommer det […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20],"tags":[13120,263,1738,4415,12286],"class_list":["post-106295","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-filmer","category-recension","category-film","tag-agnus-dei","tag-andra-varldskriget","tag-filmrecension","tag-polen","tag-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106295","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=106295"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106295\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":106300,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106295\/revisions\/106300"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=106295"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=106295"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=106295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}