{"id":106221,"date":"2016-12-01T00:54:11","date_gmt":"2016-11-30T23:54:11","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106221"},"modified":"2016-12-01T13:59:40","modified_gmt":"2016-12-01T12:59:40","slug":"elandet-av-andrzej-tichy-ratt-elandig-ropar-barnet-nar-kungen-kommer-i-sina-osynliga-klader","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=106221","title":{"rendered":"El\u00e4ndet av Andrzej Tich\u00ff – r\u00e4tt el\u00e4ndig ropar barnet n\u00e4r kungen kommer i sina osynliga kl\u00e4der"},"content":{"rendered":"

\"elandet\"<\/a><\/p>\n

El\u00e4ndet<\/a>
\nF\u00f6rfattare Andrzej Tich\u00ff<\/a>
\nUtg.datum: 2016-08-05
\nF\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag<\/a>
\nISBN: 9789100158231<\/p>\n

El\u00e4ndet av Andrzej Tich\u00ff \u00e4r \u00e4nnu en av \u00e5rets Augustpris-nominerade romaner som \u00e4r skriven utan indelning i kapitel. F\u00f6rfattaren tar detta ett par steg l\u00e4ngre \u00e4n de \u00f6vriga nominerade. Texten \u00e4r skriven i l\u00e5nga, l\u00e5nga sjok utan nya utg\u00e5ngar. Texten blir d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ldigt kompakt och sv\u00e5rl\u00e4st. Det finns ju mycket forskning kring hur vi uppfattar text och hur text blir smidigare att l\u00e4sa. Att texter kan vara kr\u00e4vande f\u00f6r l\u00e4saren \u00e4r acceptabelt och kan ocks\u00e5 vara bra, all kultur ska inte vara l\u00e4ttsm\u00e4lt och alltf\u00f6r l\u00e4tt-tillg\u00e4nglig, men n\u00e4r texten \u00e4r upplagd som i El\u00e4ndet \u00e4r texten definitivt sv\u00e5rl\u00e4st f\u00f6r m\u00e5nga, m\u00e5nga grupper, inte f\u00f6r inneh\u00e5llets skull utan f\u00f6r ytan, presentationen. F\u00f6r en dyslektikter torde texten vara om\u00f6jlig att ta till sig och likas\u00e5 f\u00f6r den som har problem med synen.<\/p>\n

Ja texten \u00e4r experimentell p\u00e5 flera s\u00e4tt, inte bara att den \u00e4r till format sv\u00e5r att l\u00e4sa – inneh\u00e5llet f\u00f6ljer ingen tydlig handling. Den b\u00f6rjar med en musiker som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till n\u00e5gra kollegor. Bokf\u00f6rlaget beskriver handlingen i korthet s\u00e5 h\u00e4r:
\nEn cellist<\/a> v\u00e4ntar p\u00e5 sina musikerkollegor vid Slussen i Malm\u00f6. Hans liv pr\u00e4glas f\u00f6r tillf\u00e4llet av stillhet, men ett pl\u00f6tsligt m\u00f6te med en ung heml\u00f6s man f\u00e5r n\u00e5got att brista. R\u00f6ster, minnen och bortgl\u00f6mda spr\u00e5k tr\u00e4nger fram i hans medvetande, tar \u00f6ver och f\u00f6r\u00e4ndrar slutligen allt. El\u00e4ndet \u00e4r en roman i st\u00e4ndig r\u00f6relse, ett ostoppbart fl\u00f6de d\u00e4r nuet \u00e4r delat i tv\u00e5 lika om\u00f6jliga som ofr\u00e5nkomliga samtidigheter. Andrzej Tich\u00ff skriver skoningsl\u00f6st och vackert om fattigdom och v\u00e5ld, missbruk och broderskap.<\/em><\/p>\n

Det betyder att texten f\u00f6ljer inte n\u00e5gon yttre handling, utan inneh\u00e5llet f\u00f6ljer huvudkarakt\u00e4rens tankar. Han t\u00e4nker p\u00e5 en sak som ger upphov till ett annat minne och det ger i sin tur upphov till ett annat minne. Det \u00e4r ett intressant f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och jag tror att jag skulle uppskattat det mer om dels texten inte varit skriven i s\u00e5 l\u00e5nga, l\u00e5nga textsjuk utan utg\u00e5ngar: det \u00e4r som att h\u00f6ra n\u00e5gon prata i ett utan att den som talar h\u00e4mtar andan. Det \u00e4r inte behagligt att lyssna och det g\u00e5r till slut inte att lyssna p\u00e5. <\/p>\n

En annan sak som \u00e4r st\u00f6rande \u00e4r att f\u00f6rfattaren s\u00e5 tydligt ska l\u00e5ta sin huvudkarakt\u00e4r t\u00e4nka p\u00e5 och tala p\u00e5 ett slags rinkebysvenska. Han och hans v\u00e4nner som han m\u00f6ter i minnena kallar varandra f\u00f6r ”mannen” hela tiden. Ja det talar till varandra typ s\u00e5 h\u00e4r: ”Ok d\u00e5 g\u00f6r vi s\u00e5, mannen”. Visst, det \u00e4r intressant att l\u00e4sa en g\u00e5ng, tv\u00e5 g\u00e5nger och tre g\u00e5nger men sedan blir det tjatigt, \u00f6verdrivet, \u00f6vertydligt, som om jag som l\u00e4sare inte f\u00f6rst\u00e5r deras bakgrund i Rinkeby-liknande omr\u00e5den annars.<\/p>\n

Att en s\u00e5dan h\u00e4r roman blir tryckt och hyllad \u00e4r f\u00f6r mig ett exempel p\u00e5 n\u00e4r ingen v\u00e5gar som barnet ropa att kejsaren \u00e4r naken.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

El\u00e4ndet F\u00f6rfattare Andrzej Tich\u00ff Utg.datum: 2016-08-05 F\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag ISBN: 9789100158231 El\u00e4ndet av Andrzej Tich\u00ff \u00e4r \u00e4nnu en av \u00e5rets Augustpris-nominerade romaner som \u00e4r skriven utan indelning i kapitel. F\u00f6rfattaren tar detta ett par steg l\u00e4ngre \u00e4n de \u00f6vriga nominerade. Texten \u00e4r skriven i l\u00e5nga, l\u00e5nga sjok utan nya utg\u00e5ngar. Texten blir d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4ldigt […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-106221","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106221","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=106221"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106221\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":106302,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/106221\/revisions\/106302"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=106221"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=106221"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=106221"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}