{"id":105450,"date":"2016-10-23T07:57:35","date_gmt":"2016-10-23T06:57:35","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105450"},"modified":"2016-10-23T07:57:35","modified_gmt":"2016-10-23T06:57:35","slug":"presidenterna-med-de-tre-skickliga-skadespelarna-ekblad-endre-och-olsson-om-de-livsfarliga-livslognerna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105450","title":{"rendered":"Presidenterna med de tre skickliga sk\u00e5despelarna Ekblad, Endre och Olsson – om de livsfarliga livsl\u00f6gnerna"},"content":{"rendered":"

\"presidenterna\"<\/a><\/p>\n

Presidenterna<\/strong>
\nAv Werner Schwab
\nRegi Staffan Valdemar Holm
\n\u00d6vers\u00e4ttning Linda \u00d6stergaard
\nScenografi och kostym Bente Lykke M\u00f8ller
\nLjus Egil B.H. Hansen
\nPeruk och mask Sofia Ranow Boix Vives<\/p>\n

Stina Ekblad, Lena Endre och Ingela Olsson briljerar p\u00e5 scen, de totalt \u00e4ger scenen. De \u00e4r alla tre perfekta i sina roller i en f\u00f6rest\u00e4llning som helt \u00e4r beroende av sk\u00e5despelarna hela v\u00e4gen. Werner Schwabs drama ”Presidenterna” \u00e4r absurt, symboliskt och spr\u00e4nger gr\u00e4nser, testar scenkonst, spr\u00e5k och publiken. Det kan vara livsfarligt att avsl\u00f6ja n\u00e5gons livsl\u00f6gn, det \u00e4r uppenbart.<\/p>\n

Handlingen kretsar kring tre st\u00e4derskor som talar – det \u00e4r egentligen inte n\u00e5got riktigt samtal – ingen lyssnar egentligen p\u00e5 vad den andra s\u00e4ger. Visst kan de haka upp sig p\u00e5 n\u00e5got ord den andra f\u00f6r fram men vad n\u00e5gon annan egentligen s\u00e4ger bryr sig ingen om. Var och en \u00e4r fylld av sin egen bitterhet, sin egen ensamhet, sin egen \u00e5ngest och sina desperata f\u00f6rs\u00f6k att hela tiden lyfta fram sin livsl\u00f6gn – f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gon mer \u00e4n sig sj\u00e4lv att tro p\u00e5 den.<\/p>\n

\u00d6sterrikaren Werner Schwab som skrivit ”Presidenterna” var konstn\u00e4r och dramatik och dog 35 \u00e5r gammal. Under sina sista fyra \u00e5r, 1990-1994, skrev han febrilt, han skrev sexton pj\u00e4ser varav \u00e5tta sattes upp under hans livstid. Han hyllas under dessa \u00e5r, f\u00e5r bland annat det prestigefyllda M\u00fclheimers dramatikerpris och 1992 utn\u00e4mns han till \u00c5rets dramatiker. Hans pj\u00e4ser \u00e4r dock inte l\u00e4tta att ta till sig direkt, hans draman \u00e4r absurda och utmanande. N\u00e4r ”Presidenterna” uruppf\u00f6rdes 1990 i Wien v\u00e4ckte den uppr\u00f6rdhet och krav p\u00e5 att l\u00e4ggas ned: f\u00f6rest\u00e4llningen kunde uts\u00e4ttas f\u00f6r bombhot, menade kritiker. <\/p>\n

Werner Schwab har sagt: Jag har inte blivit tillfr\u00e5gad om jag ville bli f\u00f6dd. Jag har inte blivit tillfr\u00e5gad om var och hur och under vilka omst\u00e4ndigheter. D\u00e4rav f\u00f6ljer automatiskt vissa saker – som f\u00f6rtvivlan.<\/em> (Ur f\u00f6rest\u00e4llningens program p\u00e5 Dramaten).<\/p>\n

Denna f\u00f6rtvivlan \u00f6ver livet \u00e4r en av de b\u00e4rande pelarna i detta drama. Werner Schwab v\u00e4xte upp under fattiga f\u00f6rh\u00e5llanden som enda barn till en ensamst\u00e5ende st\u00e4derska. Hans mamma var strikt religi\u00f6s och deras bostad mer ett k\u00e4llarh\u00e5l. Det finns betydande likheter med de tre st\u00e4derskor som dramat kretsar kring.<\/p>\n

\"presidenterna_lenaendre\"<\/a>Dramat v\u00e4ckte uppr\u00f6rdhet p\u00e5 urpremi\u00e4ren och kan fortfarande uppr\u00f6ra en och annan. Det finns mycket som har med avf\u00f6ring att g\u00f6ra i pj\u00e4sen. Hur mycket bajs klarar du att t\u00e4nka p\u00e5? P\u00e5 premi\u00e4ren var det en man som demonstrativt reste sig och gick ut – och det var n\u00e5gra som satt p\u00e5 samma rad som jag som mumlade: ”Vilken skit” – och d\u00e5 menade de avf\u00f6ring. Pj\u00e4sen testar publiken, helt klart. Att g\u00e5 dit och v\u00e4nta sig n\u00e5got vackert, n\u00e5got underh\u00e5llande v\u00e4rldsfr\u00e5nv\u00e4nt l\u00e4r ge en chock. Om du d\u00e4remot \u00e4r beredd att testa dina egna gr\u00e4nser kan du uppt\u00e4cka en hel del.<\/p>\n

Det \u00e4r fascinerande hur det som s\u00e4gs p\u00e5 scen kan skapa bilder i oss som sitter i salongen. Grete (som spelas av Lena Endre) ber\u00e4ttar vid flera tillf\u00e4llen om sin hund. Vi f\u00e5r aldrig se hunden, \u00e4nd\u00e5 blir den verklig f\u00f6r mig. N\u00e4r den sedan drabbas av en vidrig m\u00e4nniska blir jag uppr\u00f6rd i mitt inre. Hur kan n\u00e5gon attackera en oskyldig hund? Fast hunden egentligen inte finns, aldrig har visats p\u00e5 scen ens. F\u00f6rest\u00e4llningen har m\u00e5nga s\u00e5dana intressanta saker.<\/p>\n

Scenografin \u00e4r utstuderat perfekt med rosa v\u00e4ggar, f\u00f6nster p\u00e5 h\u00f6ger sida d\u00e4r vi kan se ett bord och n\u00e5got som ligger p\u00e5 bordet, troligen en deg av n\u00e5got slag. I \u00f6vrigt \u00e4r scenen oerh\u00f6rt enkel, d\u00e4r finns tre genomskinliga stolar av plast och en vit p\u00e4lsm\u00f6ssa – annars inget mer, bara tre vitkl\u00e4dda st\u00e4derskor. \u00c4nd\u00e5 ser vi i v\u00e5rt inre s\u00e5 mycket, vi ser festsalen d\u00e4r de tre st\u00e4derskorna upplever en lycklig kv\u00e4ll. Eller \u00e4r den lycklig? Det kan som sagt vara f\u00f6renat med livsfara att avsl\u00f6ja n\u00e5gons livsl\u00f6gn.<\/p>\n

Medverkande<\/strong>
\nErna Stina Ekblad
\nGrete Lena Endre
\nMariedl Ingela Olsson<\/p>\n

\"presidenterna_ingelaolsson\"<\/a><\/p>\n

\"presidenterna_stinaekblad\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Presidenterna Av Werner Schwab Regi Staffan Valdemar Holm \u00d6vers\u00e4ttning Linda \u00d6stergaard Scenografi och kostym Bente Lykke M\u00f8ller Ljus Egil B.H. Hansen Peruk och mask Sofia Ranow Boix Vives Stina Ekblad, Lena Endre och Ingela Olsson briljerar p\u00e5 scen, de totalt \u00e4ger scenen. De \u00e4r alla tre perfekta i sina roller i en f\u00f6rest\u00e4llning som helt […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[13065,3256,13063,5392,13064],"class_list":["post-105450","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-ingela-olsson","tag-lena-endre","tag-staffan-valdemar-holm","tag-stina-ekblad","tag-werner-schwab","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105450","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=105450"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105450\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":105461,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105450\/revisions\/105461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=105450"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=105450"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=105450"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}