{"id":105401,"date":"2016-10-19T23:01:40","date_gmt":"2016-10-19T22:01:40","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105401"},"modified":"2016-11-27T11:04:16","modified_gmt":"2016-11-27T10:04:16","slug":"macbeth-pa-maximteatern-en-stilfull-forestallning-med-komedi-och-tragik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105401","title":{"rendered":"Macbeth p\u00e5 Maximteatern: en stilfull f\u00f6rest\u00e4llning med komedi och tragik"},"content":{"rendered":"
\"Foto:<\/a>
Foto: S\u00f6ren Vilks<\/figcaption><\/figure>\n

Macbeth<\/strong>
\nAv Shakespeare
\nKonstn\u00e4rligt Team:
\nRegi: Stefan Larsson
\nScenografi: Rufus Didwiszus
\nLjusdesign: Torben Lendorph
\nKostymdesigner: Ann Bonander Looft
\nMask\u00f6r: Nathalie Pujol
\nDramaturg: Marc Matthiesen
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Maximteatern 19 oktober 2016<\/p>\n

Vad h\u00e4nder med en m\u00e4nniska som g\u00e5r \u00f6ver gr\u00e4nsen och beg\u00e5r brott? Vad sker inne i en m\u00e4nniskas psyke n\u00e4r hen g\u00f6r saker som strider mot hens samvete? Shakespeares Macbeth skildrar en man och hans fru som drivs av \u00e4relystnad, maktbeg\u00e4r och girighet – och denna drift g\u00f6r att de beg\u00e5r mord.<\/p>\n

Macbeth \u00e4r en av de draman som satts upp otaliga g\u00e5nger v\u00e4rlden \u00f6ver och den har skildrats b\u00e5de p\u00e5 scen och i film i olika versioner och tolkningar. Den japanska regiss\u00f6ren Akira Kurosawas ”Blodets tron” som kom 1957 med Toshir\u014d Mifune i huvudrollen som Macbeth \u00e4r en av de legendariska tolkningarna.<\/p>\n

\"macbethpersbrandt3\"<\/a>Handlingen kretsar kring den skotske adelsmannen och krigaren Macbeth och hans v\u00e4n och sl\u00e4kting Banquo som precis lyckats vinna en h\u00e5rd strid n\u00e4r de m\u00f6ts av tre h\u00e4xor, som lovordar dem f\u00f6r den lyckade striden. Macbeth sp\u00e5s av h\u00e4xorna att ta \u00f6ver tronen fr\u00e5n kung Duncan; en tanke som planteras i huvudet p\u00e5 Macbeth, som s\u00e5 sm\u00e5ningom b\u00f6rjar smida planer f\u00f6r att verkst\u00e4lla sp\u00e5domen, tillsammans med sin hustru. De siande h\u00e4xorna s\u00e4ger ocks\u00e5 att Banquo inte kommer att bli kung med d\u00e4remot kommer hans \u00e4ttlingar att bli kungar i m\u00e5nga, m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

Macbeth och hans fru ger efter f\u00f6r sin hunger efter \u00e4ra och makt och m\u00f6rdar kung Duncan och ser till att kungens s\u00f6ner blir misst\u00e4nkta f\u00f6r delaktighet. D\u00e5 b\u00f6rjar helvetet. Macbeth pl\u00e5gas av samvetskval och kan inte njuta av sin makt. N\u00e4r han v\u00e4l g\u00e5tt \u00f6ver gr\u00e4nsen blir han mer och mer galen och beg\u00e5r fler mord och \u00f6vertr\u00e4delser. <\/p>\n

Mikael Persbrandt som spelar huvudrollen som Macbeth ber\u00e4ttar om sina tankar om f\u00f6rest\u00e4llningen:
\n– Om man vill ber\u00e4tta om det v\u00e5ld vi har omkring oss idag; det kaos som v\u00e4rlden lever i \u2013 s\u00e5 kan man s\u00e4tta upp Macbeth. F\u00f6r att den ber\u00e4ttar om allt det h\u00e4r; Girighet, \u00e4relystnad, skam och skuld, v\u00e5ld, ond br\u00e5d d\u00f6d, och sex. Och det \u00e4r ju d\u00e4r vi befinner oss; det \u00e4r en beskrivning av samh\u00e4llet idag ocks\u00e5. Jag hoppas att denna gamla, fantastiskt vackra text, ska finna en resonansbotten i dagens samh\u00e4lle.<\/p>\n

Scenen \u00e4r mycket effektfull. Bakre v\u00e4ggen ser ut att vara n\u00e5gon slags vitf\u00e4rgad kartong som \u00e4r fylld av blodr\u00f6da r\u00e4nder, som om blodet har flutit d\u00e4r. Alla sk\u00e5despelare b\u00e4r svart: en svart skotsk kilt och svart tr\u00f6ja. Mikael Persbrandt \u00e4r Macbeth och Marie Richardson \u00e4r lady Macbeth. \u00d6vriga sk\u00e5despelare g\u00e5r ut och in i olika roller. Det fungerar mycket bra. Ellen Jelinek \u00e4r i en scen den m\u00f6rdade kungens son Malcolm och i en annan scen en adelsman och i en annan ett litet barn. Johannes Bah Kunhke \u00e4r perfekt i rollen som den rena och r\u00e4ttf\u00e4rdiga Banquo. Vem kan p\u00e5 samma s\u00e4tt som Bah Kunhke utstr\u00e5la denna troskyldighet?<\/p>\n

Att Mikael Persbrandt \u00e4r helt r\u00e4tt i rollen som Macbeth \u00e4r v\u00e4ntat. Han \u00e4r en mycket skicklig sk\u00e5despelare. Han och Marie Richardson \u00e4r mycket trov\u00e4rdiga som ett \u00e4relystet par som sliter s\u00f6nder varandra – den ena manar p\u00e5 den andra och de blir b\u00e5da ensamma med sin \u00e5ngest.<\/p>\n

Stefan Larsson, regiss\u00f6r, s\u00e4ger om f\u00f6rest\u00e4llningen:
\n– Jag har tidigare regisserat b\u00e5de Rickard den tredje och Kung Lear. Tv\u00e5 studier av maktm\u00e4nniskor. Rikard den tredje \u00e4r skoningsl\u00f6s och helt utan skrupler, p\u00e5 v\u00e4g upp till en absoluta makten och Kung Lear \u00e4r en gammal regent som faller. Macbeth \u00e4r drabbad av n\u00e5got annat \u2013 han vet att han g\u00f6r fel men kan \u00e4nd\u00e5 inte upph\u00f6ra med sitt destruktiva uppdrag. Han \u00e4r ambivalent och han har en svag inre kompass vilket g\u00f6r honom l\u00e4ttp\u00e5verkad och m\u00f6jlig att manipulera. En farlig person med andra ord. Det ska bli oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande att g\u00f6ra den h\u00e4r unders\u00f6kningen tillsammans med Micke.<\/p>\n

Jag fastnade v\u00e4ldigt f\u00f6r scenl\u00f6sningarna. I inledningen \u00e4r ett platskynke upph\u00e4ngt framf\u00f6r scenen. N\u00e4r Macbeth och Banquo dyker upp p\u00e5 scen g\u00f6r de sm\u00e5 h\u00e5l med fingret genom plasten f\u00f6r att sticka sitt ansikte d\u00e4r igenom. En talande metaforisk bild.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren har valt att l\u00e5ta sk\u00e5despelarna vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen tala mot publiken, l\u00e5ta dem dra in publiken i spelet och vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen ocks\u00e5 l\u00e5ta sk\u00e5despelarna driva med sig sj\u00e4lva och sin roll. Det ger f\u00f6rest\u00e4llningen en extra niv\u00e5 av komik. I slutscenen kryddas tragiken med en hel del komedi genom att Persbrandt driver med sin egen roll. Det fungerar bra, det lockar till skratt. Fr\u00e5gan \u00e4r om vi inte d\u00e5 ocks\u00e5 skrattar \u00e5t oss sj\u00e4lva n\u00e4r vi av \u00e4relystnad driver oss in i v\u00e4ggen?<\/p>\n

Macbeth p\u00e5 Maximteatern \u00e4r en stilfull f\u00f6rest\u00e4llning d\u00e4r komedi och tragedi f\u00f6renas.<\/p>\n

Medverkande:<\/strong>
\nMikael Persbrandt
\nMarie Richardson
\nEllen Jelinek
\nJohannes Bah Kunhke
\nCharlotta Jonsson
\nJens Hult\u00e9n<\/p>\n

\"Macbeth<\/a>
Macbeth Maximteatern 2016
Regi: Stefan Larsson
Scenografi: Rufus Didwiszus
Medverkande: Mikael Persbrandt, Marie Richardson, Ellen Jelinek, Johannes Bah Kunhke, Charlotta Jonsson, Jens Hult\u00e9n<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Macbeth Av Shakespeare Konstn\u00e4rligt Team: Regi: Stefan Larsson Scenografi: Rufus Didwiszus Ljusdesign: Torben Lendorph Kostymdesigner: Ann Bonander Looft Mask\u00f6r: Nathalie Pujol Dramaturg: Marc Matthiesen Premi\u00e4r p\u00e5 Maximteatern 19 oktober 2016 Vad h\u00e4nder med en m\u00e4nniska som g\u00e5r \u00f6ver gr\u00e4nsen och beg\u00e5r brott? Vad sker inne i en m\u00e4nniskas psyke n\u00e4r hen g\u00f6r saker som strider […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[8147,2700,12554,3564,3669,4955,5029,7643],"class_list":{"0":"post-105401","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-ellen-jelinek","11":"tag-johannes-bah-kunhke","12":"tag-macbeth","13":"tag-maximteatern","14":"tag-mikael-persbrandt","15":"tag-scenkonst","16":"tag-shakespeare","17":"tag-teaterkritik","18":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105401","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=105401"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105401\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":105411,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105401\/revisions\/105411"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=105401"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=105401"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=105401"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}