{"id":105292,"date":"2016-10-15T12:00:53","date_gmt":"2016-10-15T11:00:53","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105292"},"modified":"2016-10-16T14:11:52","modified_gmt":"2016-10-16T13:11:52","slug":"stockholm-jazzfestival-810","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105292","title":{"rendered":"Stockholm Jazzfestival 8\/10"},"content":{"rendered":"

\"14633618_10209723863527828_4845421587307575675_o\"<\/a><\/strong><\/p>\n

Claes Jansson, Bosse Broberg och Ulf Andersson\u00a0\u00a0\u00a0 foto: Kenth W\u00e5ngklev<\/p>\n

A tribute to Kjell \u00d6hman – <\/strong> Folkets Hus Huddinge\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 4\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 (<\/strong>2016)<\/p>\n

I november i fjol avled en genommusikalisk \u00e4lskv\u00e4rd person som betytt mycket f\u00f6r \u00e5tskilliga musiker och s\u00e5ngare. \u00d6hman syntes under l\u00e5nga perioder i rollen som kapellm\u00e4stare i teve,\u00a0 medverkade p\u00e5 tusentals skivor och\u00a0undertecknad s\u00e5g\u00a0honom live med\u00a0egna gruppen\u00a0Organ Grinders p\u00e5 Liseberg n\u00e4r det begav sig.\u00a0En imponerande laguppst\u00e4llning\u00a0, hade samlats i en fullsatt lokal f\u00f6r att minnas och sprida organistens full\u00f6diga\u00a0musik. De hade valts ut i samr\u00e5d med hans \u00e4nka. Till platsen fanns naturlig f\u00f6rankring d\u00e5 Huddinge var Kjells hemkommun.\u00a0Blev en fin mainstream-manifestation, trots att vi blev utan de m\u00f6rka rullande tonerna fr\u00e5n en orgel. Ska noteras att jag endast\u00a0hade tid att vara med under f\u00f6rsta set som varade\u00a0drygt en timme. B\u00f6rjade sm\u00e5puttrigt med Blues <\/em>For<\/em>\u00a0Anne-Marie<\/em>,\u00a0fina solon kom fr\u00e5n Ulf Andersson p\u00e5 sax,\u00a0pianisten Mikael Skoglund och Erik S\u00f6derlind p\u00e5 gitarr.\u00a0Under avdelningen slumpens sk\u00f6nhet kan n\u00e4mnas att jag r\u00e5kade sitta\u00a0intill dottern ifr\u00e5ga\u00a0som Kjell hade d\u00f6pt l\u00e5ten efter.<\/p>\n

Claes Jansson och bandet tolkade If\u00a0You Could See Me Now\u00a0<\/em>(Tadd Dameron) p\u00e5 ett fenomenalt s\u00e4tt.\u00a0En\u00a0 version d\u00e4r\u00a0 samtliga var\u00a0p\u00e5 t\u00e5rna, kr\u00f6ntes av Bosse Brobergs innerliga trumpetspel. Ingen tafflig musiker sl\u00e4pps f\u00f6rst\u00e5s fram under festivalen, en uppsj\u00f6 beg\u00e5vade musiker, i flera fall\u00a0 fantastiskt bra har kontrakterats.\u00a0D\u00e4rut\u00f6ver tillkommer en exklusiv kategori, som f\u00f6r att l\u00e5na Patrik Bomans uttryck, spelar fr\u00e5n hj\u00e4rtat. Veteranen Broberg \u00e4r outstanding vad betr\u00e4ffar just\u00a0f\u00f6rm\u00e5gan\u00a0att ber\u00f6ra.<\/p>\n

Gillade n\u00e4r Janne \u00c5str\u00f6m\u00a0 sm\u00e5gungigt, uppseendev\u00e4ckande l\u00e5ngsamt, framf\u00f6rde slagd\u00e4nga av Cornelis. Noterade elegant plockande av ackord fr\u00e5n\u00a0S\u00f6derlind.\u00a0I egenskap av\u00a0presentat\u00f6r, introducerade Hans Backenroth\u00a0en\u00a0eftertraktad \u00d6hman-klassiker fr\u00e5n omkring\u00a01970, varifr\u00e5n Summerwind <\/em>h\u00e4mtades.<\/p>\n

Ett nummer som tangerade v\u00e4rldsklass var balladen I Have The Feeling\u00a0 I\u00b4ve Been Here Before<\/em> (Kellaway), framsjungen av en mycket inspirerad\u00a0Jansson,\u00a0vars avrundning av\u00a0inledande set\u00a0blev\u00a0\u00c5ngb\u00e5tsblues\u00a0i<\/em> duett med \u00c5str\u00f6m. Vi fick\u00a0en sugande publikfriande visa i l\u00e4ckert utstr\u00e4ckt skick.\u00a0\u00a0I Enzo,\u00a0<\/em>ett\u00a0f\u00f6rtr\u00e4ffligt\u00a0original signerat organisten sj\u00e4lv, f\u00e4ste jag mig vid Skoglunds\u00a0 sprittande\u00a0l\u00f6pningar\u00a0 och hur\u00a0Hans Backenroth i en sekvens\u00a0med sp\u00e4nstig\u00a0stil framf\u00f6rde melodist\u00e4mman p\u00e5 sin v\u00e4lljudande bas.\u00a0 Hans kollega i kompet Chris Montgomery, f\u00f6rtj\u00e4nar rej\u00e4lt med ber\u00f6m f\u00f6r att\u00a0 s\u00e5 obehindrat gjort\u00a0alla titlar\u00a0r\u00e4ttvisa.\u00a0Utg\u00e5r fr\u00e5n\u00a0att\u00a0\u00e5h\u00f6rarna\u00a0med dominans av pension\u00e4rer,\u00a0hade stort utbyte av vad som h\u00e4nde ocks\u00e5\u00a0efter paus. F\u00f6r min del var det sannerligen en trivsam upplevelse.<\/p>\n

\"14525052_10209723863647831_2809926238480354102_o\"<\/a>\u00a0Hans Backenroth, Janne \u00c5str\u00f6m, Chris Montgomery och Erik S\u00f6derlind\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Foto Kenth W\u00e5ngklev<\/p>\n

Cajsa Zerhouni & Carl Orrje – <\/strong>S:ta Clara Bierhaus\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 3<\/strong><\/p>\n

Tr\u00e5ngt och svettigt \u00e4r vad som utm\u00e4rker\u00a0 k\u00e4llarvalvet i Gamla Stan, vars sn\u00e4va utrymme\u00a0n\u00e4stan\u00a0ger mig klaustrofobi. Hade d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6redragit\u00a0 duon i\u00a0 hotellobbyn de spelade i n\u00e5gra dagar tidigare.\u00a0Vokalissan Zerhouni –\u00a0\u00f6vers\u00e4ttare\u00a0och l\u00e4nge bosatt i\u00a0Bryssel –\u00a0har senaste \u00e5ren b\u00f6rjat bygga en karri\u00e4r utan min vetskap.\u00a0Hennes ackompanjat\u00f6r Orrje har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att h\u00f6ra\u00a0live flera g\u00e5nger. Hans trakterar\u00a0pianot p\u00e5 ett s\u00e4tt jag vill p\u00e5st\u00e5 \u00e4r exakt och v\u00e4lavv\u00e4gt, finns inget fladdrigt\u00a0 i spels\u00e4ttet.\u00a0Man\u00a0h\u00e5ller sig utan avvikelser\u00a0till The\u00a0American songbook, ofta daterad till 30-talet.<\/p>\n

How Deep Is The Ocean <\/em>j\u00e4mte Everything happens to me <\/em>tas i anspr\u00e5k som startmotor.\u00a0\u00a0 Flyter\u00a0\u00a0p\u00e5\u00a0vidare\u00a0med ett p\u00e4rlband av evergreens.\u00a0 Eftert\u00e4nksamt, vackert och kristallklart, fast svalt \u00e4r i sammanhanget ett nyckelord. R\u00e4cker inte att 70-talisten fraserar utomordentligt och har god teknik. Saknade verkligen en repertoar med mer temperament, en av f\u00e5 g\u00e5nger det skedde var i swingbetonade I\u00a0Must Have That Man<\/em>.\u00a0Och varf\u00f6r inte framst\u00e4lla mer personliga tolkningar, kn\u00e5da\u00a0en del\u00a0i l\u00e5tarnas struktur?\u00a0 Konserten jag av tidssk\u00e4l l\u00e4mnade i b\u00f6rjan av andra set,\u00a0fastnade d\u00e4rf\u00f6r\u00a0inte tillr\u00e4ckligt\u00a0hos mig. \u00a0\u00c5 andra sidan fungerade den som ett reningsbad f\u00f6r \u00f6ronen.<\/p>\n

Trots min avg\u00f6rande inv\u00e4ndning observerade jag flera guldkorn och fina passager. \u00a0Tv\u00e5 absoluta h\u00f6jdare var You Don\u00b4t Know What Love Is <\/em>plus The Man I Love<\/em>.\u00a0Att f\u00e5 en sval blues fr\u00e5n New Orleans var trevligt, s\u00e4rskilt n\u00e4r\u00a0Zerhouni str\u00e4ckte ut i sluttonerna.\u00a0S\u00e5ngen var stundtals lika sammanfl\u00e4tad med pianots klanger som tv\u00e5 en\u00e4ggstvillingar.\u00a0Efterhand\u00a0uppfattade jag\u00a0\u00a0Cajsa som mer avslappnad. Carl Orrje spelade som f\u00f6rmodat fl\u00e4ckfritt. Med ackuratess ackompanjerade han\u00a0smidigt, med \u00f6msom mjukt \u00f6msom\u00a0rytmiskt anslag.\u00a0 I paus fick han h\u00f6ra att jag ans\u00e5g att instrumentet l\u00e4t v\u00e4ldigt bra.<\/p>\n

\"magnus_lindgren-pressbild\"<\/a>\u00a0 Magnus Lindgren\u00a0\u00a0 Pressbild Mikael Silkeberg<\/p>\n

Magnus Lindgren feat. Malena Ernman – <\/strong>Vasateatern\u00a0\u00a0\u00a0 5<\/strong><\/p>\n

Ombyggda Vasateatern har utsmyckats med en rogivande,\u00a0stilig och\u00a0bekv\u00e4m interi\u00f6r i r\u00f6tt. Jag satt p\u00e5 femte rad mitt i smeten, \u00e4nd\u00e5 var ljudet perfekt. Festivalens dyraste konsertbiljett var s\u00e5ledes en total kontrast till f\u00f6reg\u00e5ende spartanska k\u00e4llarvalv. N\u00e4r ekvilibrister musicerar utf\u00e4rdas g\u00e4rna\u00a0 tr\u00e5kvarning, var sp\u00e4nd p\u00e5 var min bed\u00f6mning skulle landa. Fick nys om att n\u00e5gon sur kollega dissat.\u00a0 Sj\u00e4lv l\u00e4mnade jag i ett rus, n\u00e4rmast chockad \u00f6ver hur hypnotiserad jag blev av korsbefruktningen p\u00e5 scen. Hade 6:or kunnat anv\u00e4ndas, hade jag inte tvekat. Vet inte hur m\u00e5nga g\u00e5nger jag skrivit att Magnus Lindgren \u00e4r ett geni. Nu\u00a0\u00f6vertygade han till och med\u00a0mig\u00a0att kunnandet p\u00e5 saxofon, \u00e4r lika suver\u00e4nt som p\u00e5 tv\u00e4rfl\u00f6jt och klarinett. Och lika suver\u00e4nt \u00e4r som bekant handlaget avseende att komponera och arrangera.<\/p>\n

Combon\u00a0 multigeniet format kring sig bestod av osannolikt\u00a0snabbe och flexible\u00a0Robert Mehmet Ikiz p\u00e5 trummor och elpad, f\u00f6ljsamme brassen Ruben Farias p\u00e5\u00a0bas samt giganten Mats Bergstr\u00f6m p\u00e5 akustisk och halvakustisk gitarr. Kompet, som n\u00e5gra g\u00e5nger fick fronta, befann sig p\u00e5 en makal\u00f6st h\u00f6g niv\u00e5. Och Ikiz bedrifter var fullkomligt bl\u00e4ndande, inte minst hans blixtrande avslut.\u00a0Efter\u00e5t yttrade jag\u00a0euforiskt till damen bredvid, att\u00a0 uppvisningen\u00a0skulle kunna\u00a0avskr\u00e4cka studenter\u00a0i behov av att\u00a0pushas. P\u00e5 vad som verkade vara specialbyggen\u00a0drog emellan\u00e5t Mats Bergstr\u00f6m sansl\u00f6sa riff p\u00e5\u00a0instrument vana vid\u00a0v\u00e4sterl\u00e4ndsk konstmusik p\u00e5\u00a0prestigefyllda scener\u00a0runt om i v\u00e4rlden. (Det \u00e4r d\u00e4r Bergstr\u00f6m\u00a0vanligtvis ses numera.)\u00a0\u00a0P\u00e5minde om\u00a0fusionkvartetten han ingick i f\u00f6r flera decennier sedan.<\/p>\n

F\u00f6rra g\u00e5ngen jag h\u00f6rde Malena Ernman live framtr\u00e4dde hon med Martin Fr\u00f6st och Kungliga Hovkapellet. Inte helt ov\u00e4ntat p\u00e5stod nu\u00a0den experimenterande\u00a0operas\u00e5ngerskan, att\u00a0den lekfulla orgien var det\u00a0roligaste hon gjort.\u00a0\u00a0\u00c4r om\u00f6jligt att lista alla ”hyss”. Vi fick njuta av Cornelis x 2 varav en slags komisk kuplett,\u00a0Visa fr\u00e5n R\u00e4ttvik<\/em>, en\u00a0finst\u00e4md\u00a0tr\u00f6ml\u00f6s ballad p\u00e5 engelska, ordl\u00f6s s\u00e5ng fr\u00e5n mezzosopranen (ska inte\u00a0etiketteras som scat) samt\u00a0helt h\u00e4pnadsv\u00e4ckande imitationer av diverse bl\u00e5sinstrument. Snacka om call and response – \u00f6vningar n\u00e4r Malena\u00a0utf\u00f6rde sina tonala spr\u00e5ng, h\u00e4rmandes Magnus intrikata spel.\u00a0\u00a0\u00a0N\u00e5gon g\u00e5ng gick det n\u00e4stan \u00f6verstyr, vilket var enkelt att \u00f6verse med. Otroligt fascinerande n\u00e4r hon mitt i ett stycke\u00a0v\u00e4xlade mellan\u00a0 folkmusiktakter och\u00a0arior.\u00a0P\u00e5 sluttampen tog kvinnan i r\u00f6d kl\u00e4nning sig\u00a0an en\u00a0ruggig utmaning,\u00a0Modulando <\/em>vars\u00a0noter sades\u00a0var om\u00f6jliga att sjunga.\u00a0I De s\u00e5lde sina hemman (Emigrantvisa) <\/em>str\u00f6mmade k\u00e4nslor\u00a0\u00a0p\u00e5 h\u00f6gvarv, kan inte med ord beskriva tillst\u00e5ndet, \u00f6gonen fuktades och klump i halsen bildades.\u00a0 Magiskt att f\u00e5 uppleva!<\/p>\n

Konserten genomf\u00f6rdes i ett rafflande\u00a0svep under halvannan timme. Vi f\u00e4rdades\u00a0till olika epoker, olika genrer och olika kulturer. Farias p\u00e5 elbas\u00a0sj\u00f6ng \u00a0ett eget\u00a0\u00a0bidrag\u00a0\u00a0rotat i hemlandet tillsammans med\u00a0Magnus \u00f6verjordisk sv\u00e4vande pockande fl\u00f6jt.\u00a0\u00a0\u00d6ppningen \u00e5 andra sidan\u00a0bestod av intrikat bebop, som en blinkning till Dompan och Clark Terry.\u00a0 Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen\u00a0 kastade\u00a0sig konstellationen\u00a0ystert\u00a0ut i vad jag vill kalla\u00a0 Batucada-konceptet goes extreme,\u00a0till exempel n\u00e4r regelr\u00e4tt funk\u00a0framh\u00e4vde mezzosopranens r\u00f6st.\u00a0Bandledarens dr\u00f6mska komposition Istanbul <\/em>var ytterligare som en\u00a0uts\u00f6kt god m\u00e5ltid p\u00e5 mitt favoritst\u00e4lle Riche., d\u00e4r s\u00e4rskilt Ikiz insats var\u00a0remarkabel.\u00a0\u00a0Hela programmet\u00a0var han konstant\u00a0 inne i ett sv\u00e5r\u00f6vertr\u00e4ffat stim, vare sig det handlade om snabba\u00a0stycken eller\u00a0l\u00e5ngsammare nyanser.\u00a0 Att man avsiktligt ofta hamnade bortanf\u00f6r jazzens vida ramar, bekymrade mig inte det minsta. Blev ist\u00e4llet salig p\u00e5 vidunderlig och sammansvetsad\u00a0musik p\u00e5 absolut\u00a0h\u00f6gsta niv\u00e5. Befogat att\u00a0 vara klyschig och utbrista v\u00e4rldsklass.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Claes Jansson, Bosse Broberg och Ulf Andersson\u00a0\u00a0\u00a0 foto: Kenth W\u00e5ngklev A tribute to Kjell \u00d6hman – Folkets Hus Huddinge\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 4\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 (2016) I november i fjol avled en genommusikalisk \u00e4lskv\u00e4rd person som betytt mycket f\u00f6r \u00e5tskilliga musiker och s\u00e5ngare. \u00d6hman syntes under l\u00e5nga perioder i rollen som kapellm\u00e4stare i teve,\u00a0 medverkade p\u00e5 tusentals skivor och\u00a0undertecknad s\u00e5g\u00a0honom […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-105292","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105292","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=105292"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105292\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":105350,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105292\/revisions\/105350"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=105292"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=105292"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=105292"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}