{"id":105192,"date":"2016-10-09T07:27:06","date_gmt":"2016-10-09T06:27:06","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105192"},"modified":"2016-11-03T08:36:55","modified_gmt":"2016-11-03T07:36:55","slug":"tankar-om-medea-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105192","title":{"rendered":"Tankar om Medea p\u00e5 Dramaten"},"content":{"rendered":"

\"medeadramaten\"<\/a><\/p>\n

Medea<\/strong>
\n\u00d6vers\u00e4ttning Jan Stolpe och Agneta Pleijel
\nRegi och bearbetning Stefan Larsson
\nScenografi Stefan Larsson och Jenny Andr\u00e9
\nKostym Ann Bonander Looft
\nLjuddesign Jenny Andr\u00e9
\nMusik Thomas Bang
\nI samarbete med Betty Nansen Teatret
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten, M\u00e5larsalen den 8 oktober 2016<\/p>\n

Att k\u00e4rleken talar sitt egna spr\u00e5k \u00e4r n\u00e5got som de flesta av oss \u00e4r ganska medvetna om. Det bara sl\u00e5r till och h\u00e4nder – sv\u00e5rt att f\u00f6rklara. Det visste redan Euripides drygt 400f kr n\u00e4r han skrev tragedin om Medea. Hon \u00e4r kvinnan som gifter sig av k\u00e4rlek, l\u00e4mnar sitt land, gifter sig med Jason och blir sedan ratad n\u00e4r han gifter om sig med en annan kvinna. K\u00e4nns som en v\u00e4lbepr\u00f6vade historia kort och gott. Det verkar fortfarande vara n\u00e5got som h\u00e4nder, sker och m\u00e4nskligheten verkar inte l\u00e4rt sig mycket utmed v\u00e4gen. Eller har vi det? \u00c4r det s\u00e5 k\u00e4rleken ska vara? Vi m\u00e5ste ge upp allt f\u00f6r att den ska var fin nog? Kan k\u00e4rleken resoneras fram till ett rimligt pris p\u00e5 lika villkor? Eller blir det som med Medea att k\u00e4rleken kr\u00e4ver ett h\u00f6gre pris av n\u00e5gon? Hon offras,<\/p>\n

Inledningsvis ser vi ett scenrum som p\u00e5minner om en fyrkantig amfibieteater med svart marmor. Publiken sitter p\u00e5 rader runt omkring och jag sl\u00e5s av hur frustrerande det \u00e4r att se b\u00e5de sk\u00e5despelarna f\u00f6r n\u00e4ra och publiken p\u00e5 andra sidan. Tyv\u00e4rr blir jag l\u00e4tt irriterad n\u00e4r kvinnorna p\u00e5 motsatta sida vinkar och har sig till kvinnorna bredvid mig n\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen b\u00f6rjat. Helt klart kommer inte publiken att kunna hantera den distansl\u00f6sa som scenl\u00f6sningen ger oss. Scenen i \u00f6vrigt \u00e4r kal och det \u00e4r enbart n\u00e5gon rekvisita som sk\u00e5despelarna tar med sig in och ut, och kontrollerar under f\u00f6rest\u00e4llningens g\u00e5ng. P\u00e5 v\u00e4ggarna h\u00e4nger filmdukar som visar f\u00f6rinspelad n\u00e4rhet av sk\u00e5despelarna eller direkt bilder fr\u00e5n den handkamera som tas med i vissa scener. Personligen gillar jag de f\u00f6rinspelade filmscenerna\/bilderna som kompletterar scen upplevelserna, snarare \u00e4n att beh\u00f6va se sk\u00e5despelaren n\u00e5gra meter ifr\u00e5n sig och se samma bild f\u00f6rstorad i absurdum. Jag f\u00f6rstod inte syftet med de allt f\u00f6r n\u00e4rg\u00e5ngna filmandet ”in real life”.<\/p>\n

\"medeadramaten2\"<\/a>Ljuss\u00e4ttningen i f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5minde mig om det badrumsljus man har med ljusr\u00f6r. Det gav sken och skuggor som inte \u00e4r f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r n\u00e5gon. Dessutom fick jag ont i \u00f6gonen av att det lyste s\u00e5 starkt och vitt. Jag fr\u00e5gar mig varf\u00f6r det h\u00e4r skenet var n\u00f6dv\u00e4ndigt. Ingenting p\u00e5 scenen kr\u00e4vde den styrkan eller det \u00f6verljus och underbjuds som fanns. Vi i publiken satt ocks\u00e5 ofta i rampljuset och det var inte direkt behagligt. Det var dock f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 mycket l\u00e4nge som jag kunde se mina egen handstil i anteckningsboken under en hel f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n

Om Medea ska bli s\u00e5 f\u00f6rsm\u00e5dd som manuset insinuerar att hon blir kr\u00e4vs det att man upplever att Jasons och Medeas k\u00e4rlek, innan hans svek, varit passionerad. Kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning gav en skymt av att Jason inte var helt s\u00e4ker p\u00e5 sitt strategiska val av att ta sig en ny hustru. I en scen, kastar sig Medea \u00f6ver honom i ett f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5teruppleva k\u00e4nslor och tydligt ser man att han n\u00e5gonstans \u00e5tminstone \u00e5tr\u00e5r henne en smula. Medeas tidigare k\u00e4rlek f\u00f6r Jason k\u00e4nns dock inte lika \u00f6vertygande. Hon blir snarare en klamrande koala som inte vill sl\u00e4ppa taget f\u00f6r n\u00e5gons n\u00e4rhet. Inte ens n\u00e4r hon kysser honom ser jag n\u00e5gon direkt \u00e5tr\u00e5. Varf\u00f6r vill hon d\u00e5 ha honom tillbaka?<\/p>\n

Medeas avst\u00e5nd mellan den f\u00f6rtvivlade kvinnan som blivit ratad och f\u00f6rkastad, och kvinnan som tappar greppet och g\u00e5r till \u00f6vergrepp, k\u00e4nns naturligt. F\u00f6r en g\u00e5ngs skull \u00e4r inte rollkarakt\u00e4ren en hysterisk kvinna utan vettig grund. P\u00e5 ett v\u00e4ldigt sj\u00e4lvklart och nyanserat s\u00e4tt g\u00e5r Medea i sm\u00e5 steg n\u00e4rmare sitt beslut att s\u00e5ra Jason, d\u00f6da hans nya hustru och sina barn. D\u00e4remot k\u00e4nns inte hennes personliga planerade flykt efter\u00e5t helt utstakad. F\u00f6r vilken kvinna kan leva utan sina barn i landsflykt efter att de d\u00f6dat dem och varf\u00f6r utnyttjas inte dessa pass som hon tidigare faktiskt f\u00e5tt? Hennes argument varf\u00f6r de m\u00e5ste d\u00f6, k\u00e4nns inte helt \u00f6vertygande.<\/p>\n

Jason hade den karisman och manliga \u00f6verl\u00e4gsenheten som kr\u00e4vdes f\u00f6r att man skulle se hans resonemang och r\u00e4tt att kn\u00e4cka Medea. Hans st\u00e4llning och r\u00e4tt som man gjorde det sj\u00e4lvklart att f\u00f6rg\u00f6ra Medea och sina barn. Ibland m\u00e5ste det bara vara s\u00e5 mycket enklare att vara en attraktiv man i sina b\u00e4sta \u00e5r, snarare \u00e4n en kvinna p\u00e5 liknande premisser.<\/p>\n

Att tv\u00e5 av sk\u00e5despelarna talade danska bekymrade inte mig s\u00e5 mycket (med sk\u00e5ne\u00e5r p\u00e5 halsen och dansk tv i bakfickan, f\u00f6rst\u00e5r man det mesta) och det gav Medeas det utanf\u00f6rskap i landet som beh\u00f6vdes. Publiken runt omkring mig klagade dock och jag misst\u00e4nker att vissa delar gick f\u00f6rlorade f\u00f6r n\u00e5gra. Men jag kan tycka att det kunde vara v\u00e4rt det.<\/p>\n

Medverkande<\/strong>
\nMedea Livia Millhagen
\nJason Kenneth M. Christensen
\nKreon\/Aigeus\/budb\u00e4raren Thomas Bang
\nK\u00f6r Tanja Lorentzon
\nK\u00f6r Irene Lindh<\/p>\n

\"medeadramaten3\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Medea \u00d6vers\u00e4ttning Jan Stolpe och Agneta Pleijel Regi och bearbetning Stefan Larsson Scenografi Stefan Larsson och Jenny Andr\u00e9 Kostym Ann Bonander Looft Ljuddesign Jenny Andr\u00e9 Musik Thomas Bang I samarbete med Betty Nansen Teatret Premi\u00e4r p\u00e5 Dramaten, M\u00e5larsalen den 8 oktober 2016 Att k\u00e4rleken talar sitt egna spr\u00e5k \u00e4r n\u00e5got som de flesta av oss […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[1366,12625,4955],"class_list":["post-105192","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-dramaten","tag-medea","tag-scenkonst","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105192","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=105192"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105192\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":105200,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105192\/revisions\/105200"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=105192"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=105192"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=105192"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}