{"id":105159,"date":"2016-10-06T19:53:26","date_gmt":"2016-10-06T18:53:26","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105159"},"modified":"2016-10-06T21:33:10","modified_gmt":"2016-10-06T20:33:10","slug":"rofyllda-berikande-tolkningar-tranquillo-av-pianobasso","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=105159","title":{"rendered":"Rofyllda berikande tolkningar – Tranquillo av Pianobasso"},"content":{"rendered":"

\"thomas%20gustavsson%20pianobasso%202%20color%20foto%20kjell%20gustavsson\"<\/a>Betyg: 4<\/p>\n

Piano: Tjomas Gustavsson<\/p>\n

Double bass: Andreas Gustafsson<\/p>\n

Arrangemang: Thomas Gustavsson<\/p>\n

Producent: Pianobasso<\/p>\n

Inspelad i Studio Epidemin G\u00f6teborg<\/p>\n

Skivbolag: NAXOS (2016)<\/p>\n

 <\/p>\n

Tidigare i \u00e5r gav jag p\u00e5 Kulturbloggen\u00a0New Tide Orquesta full pott f\u00f6r deras\u00a0 album Live in Rio, n\u00e5got som fick deras pianist Thomas Gustavsson att g\u00f6ra mig uppm\u00e4rksam p\u00e5 hans sidoprojekt. Thomas jobbade tio \u00e5r som kantor i sjukhuskyrkan p\u00e5 Sahlgrenska i G\u00f6teborg. Efterhand v\u00e4xte sig en\u00a0tanke fram att hitta ett l\u00e5gm\u00e4lt uttryck fj\u00e4rran fr\u00e5n virtuositet. Handlade om att anv\u00e4nda musik som ett st\u00f6d f\u00f6r m\u00e4nniskor i sorg.<\/p>\n

Rent praktiskt har pianisten\u00a0f\u00f6rverkligat en id\u00e9 han haft\u00a0om att\u00a0arrangera operaarior, k\u00f6r- och orkesterverk f\u00f6r sitt\u00a0instrument.\u00a0D\u00e5 st\u00f6tte han p\u00e5 problem n\u00e4r han f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 med bastonerna i Mozarts Lacrimosa<\/em>, det f\u00f6rsta stycket han tog sig an att transformera.\u00a0 Kontakt togs med gode v\u00e4nnen Andreas – akustikkonsult och basist – som han\u00a0tr\u00e4ffade f\u00f6r l\u00e4nge sedan n\u00e4r b\u00e5da\u00a0ingick i ett band\u00a0helt inriktat p\u00e5 Siv Malmkvists (!)\u00a0repertoar. Sedan dess har de spelat tillsammans i skilda genrer.<\/p>\n

N\u00e4r arrangemangen blev klara startade duon en Youtube-kanal, vilket renderade i positiv respons fr\u00e5n tv\u00e5 professorer, d\u00e4rp\u00e5 kontrakt med omtalat\u00a0skivbolag\u00a0vana\u00a0vid att n\u00e5 potentiella lyssnare. Jag har lyssnat p\u00e5 skivan s\u00e4kert minst ett dussintal g\u00e5nger, flera stycken skulle funka idealiskt\u00a0 i\u00a0seri\u00f6st syftande\u00a0spelfilmer, inte minst\u00a0som ackompanjemang till rullande eftertexter. T\u00e4nker s\u00e4rskilt p\u00e5 en lyrisk p\u00e4rla som September <\/em>av Stenhammar. \u00a0\u00a0Helheten\u00a0har definitivt en st\u00e4rkande,\u00a0 kanske rent av l\u00e4kande, inverkan p\u00e5 mottagaren. Tranquillo \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s\u00a0inte bara\u00a0ett terapeutiskt l\u00e4kemedel, utan ett konstverk i sig. Man har avsiktligt undvikit kammarmusikens sedvanliga schwung till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r\u00a0ett reducerat tempo.\u00a0Noterbart: trots det vilsamma anslaget inneh\u00e5ller\u00a0CD:n \u00e5tskilliga subtila stegringar.<\/p>\n

I den intervju med den\u00a0initiativtagande pianisten som b\u00e4ddats in i denna text, f\u00e5r jag veta att duon \u00e4gnat sig mycket \u00e5t musik med improvisationsinslag, n\u00e5got de anm\u00e4rkningsv\u00e4rt nog tagit med sig in i sin kammarmusik. De framf\u00f6r inte rakt av omarbetade versioner, utan skapar ny musik utifr\u00e5n givna nedtecknade teman. Vid enstaka\u00a0sekvenser,\u00a0fr\u00e4mst intron och avslut, \u00a0\u00e4r kontrabasen ensamt instrument.\u00a0\u00d6verlag \u00e4r Andreas\u00a0Gustafssons viktiga roll annars\u00a0 att underst\u00f6dja och fylla ut tonerna. Tycker mig i h\u00f6rlurar kunna h\u00f6ra n\u00e4r han raffinerat anv\u00e4nder str\u00e5ke. Samspelet \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s oklanderligt, vars full\u00e4ndning m\u00e4rks alldeles extra\u00a0i kompositioner av Faur\u00e9 och Purcell. Inledande elegansen och lekfullheten i Solveig\u00b4s Song\u00a0<\/em>har ett attraktivt\u00a0drag av Jan Johansson i sig.\u00a0 Tv\u00e5 tons\u00e4ttare fr\u00e5n olika epoker och olika genrer influerade av nordisk folkmusik, i alla fall n\u00e4r\u00a0mina \u00f6ron absorberas av Pianobasso.<\/p>\n

H\u00f6gsta betyg \u00e4r\u00a0inte l\u00e5ngt borta f\u00f6r ett\u00a0 h\u00f6gkvalitativt\u00a0projekt framf\u00f6rt i en\u00a0ytterst konsekvent och\u00a0avskalad form. Kanske hade k\u00f6rer och orkesterklanger\u00a0gjort mig \u00e4n mer tagen.\u00a0Vill klaga en smula p\u00e5 att speltiden endast \u00e4r 27 minuter. Hade \u00f6nskat\u00a0 l\u00e4ngre stycken eller fler \u00e4n de \u00e5tta som mixats av Johannes Lundberg och Hans Asteberg,\u00a0vilket\u00a0ocks\u00e5 kan\u00a0betraktas som ber\u00f6m. Man vill\u00a0st\u00e4ndigt \u00e5terv\u00e4nda till repeatknappen. D\u00e5 ska till\u00e4ggas att det var \u00f6ver tjugofem \u00e5r sedan jag hade abonnemang p\u00e5 kammarkonserter. (Och nuf\u00f6rtiden\u00a0sysslar jag\u00a0n\u00e4stan uteslutande\u00a0med att lyssna och bed\u00f6ma,vad som med en otymplig term kan rubriceras som afrikansk-amerikanska tong\u00e5ngar.)<\/p>\n

Gustavsson\u00a0& Gustafssons bas \u00e4r G\u00f6teborg.\u00a0 Live h\u00f6rs de oftast i kyrkor, men ocks\u00e5 i kulturhus. De \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng med konserter i Stockholmstrakten.\u00a0Skaffa skivan och h\u00e5ll utkik efter deras spelningar!\u00a0Finns\u00a0hos Pianobasso en v\u00f6rdnad inf\u00f6r\u00a0det europeiska musikaliska arvegodset, en v\u00f6rdnad parad med meditativ\u00a0kreativ lust.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Betyg: 4 Piano: Tjomas Gustavsson Double bass: Andreas Gustafsson Arrangemang: Thomas Gustavsson Producent: Pianobasso Inspelad i Studio Epidemin G\u00f6teborg Skivbolag: NAXOS (2016)   Tidigare i \u00e5r gav jag p\u00e5 Kulturbloggen\u00a0New Tide Orquesta full pott f\u00f6r deras\u00a0 album Live in Rio, n\u00e5got som fick deras pianist Thomas Gustavsson att g\u00f6ra mig uppm\u00e4rksam p\u00e5 hans sidoprojekt. Thomas […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,22],"tags":[],"class_list":["post-105159","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105159","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=105159"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105159\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":105166,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/105159\/revisions\/105166"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=105159"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=105159"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=105159"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}