{"id":104901,"date":"2016-09-24T08:15:06","date_gmt":"2016-09-24T07:15:06","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104901"},"modified":"2016-09-24T08:15:06","modified_gmt":"2016-09-24T07:15:06","slug":"petra-von-kants-bittra-tarar-en-studie-i-makt-och-mansklighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104901","title":{"rendered":"Petra von Kants bittra t\u00e5rar \u2013 En studie i makt och m\u00e4nsklighet"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_5639-Petra-Gr\u00e5ter.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-104902\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_5639-Petra-Gr\u00e5ter-300x258.jpg\" alt=\"emp_petravonkant_press_5639-petra-grater\" width=\"300\" height=\"258\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_5639-Petra-Gr\u00e5ter-300x258.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_5639-Petra-Gr\u00e5ter-768x659.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_5639-Petra-Gr\u00e5ter.jpg 932w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Petra von Kants bittra t\u00e5rar<br \/>\nAv Rainer Werner Fassbinder<br \/>\nOriginalets titel: Die bitteren Tr\u00e4nen der Petra von Kant<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning: Lars Bjurman<br \/>\nRegi och bearbetning: Anna Bergman<br \/>\nPremi\u00e4r: Intiman, Malm\u00f6 stadsteater, 23 september 2016<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Petra von Kant \u00e4r en framg\u00e5ngsrik modetecknare. Hon \u00e4r fr\u00e5nskild, har en dotter som g\u00e5r p\u00e5 internatskola och bor i en elegant l\u00e4genhet i en ok\u00e4nd tysk stad. Vi m\u00f6ter Petra redan i teaterns foaj\u00e9. Mitt under f\u00f6rminglet dyker hon upp. Pl\u00f6tsligt st\u00e5r hon p\u00e5 garderobsdisken och hon fullkomligt \u00e4ger, inte bara lokalen utan \u00e4ven f\u00f6rsamlingen. Hon vet att hon \u00e4r v\u00e4rldens centrum och hon \u00e4lskar det.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Petra von Kant \u00e4r\u00a0 en m\u00e4nniska med makt och hon beter sig exakt som maktfulla m\u00e4nniskor g\u00f6r. Hon vill inte \u00e4gas av n\u00e5gon, men hon har inga problem <a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4398-Petra-Boss.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-104904\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4398-Petra-Boss-300x200.jpg\" alt=\"emp_petravonkant_press_4398-petra-boss\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4398-Petra-Boss-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4398-Petra-Boss-768x512.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4398-Petra-Boss-1024x683.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>med att \u00e4ga andra. Hon kr\u00e4ver att bli behandlad ed respekt, men behandlar andra respektl\u00f6st. Hon har pengar, makt och beundrare och har inga som helst problem med att utnyttja det.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Petras v\u00e4n Sidonie von Grasenabb f\u00f6r den unga kvinnan Karin Thimm in i Petras liv och Petra blir omedelbart f\u00f6r\u00e4lskad. Petra och Karin inleder ett passionerat f\u00f6rh\u00e5llande. Petra vill \u00e4ga Karin, men Karin vill inte bli \u00e4gd och hon l\u00e4mnar Petra. I slutet av pj\u00e4sen ser vi Petra kr\u00e4landes p\u00e5 golvet i sin l\u00e4genhet. Hon \u00e4r full som en alika, hon sl\u00e5r s\u00f6nder sin l\u00e4genhet och far ut i f\u00f6rbannelser mot sin mor, sin dotter, sin v\u00e4n Sidonie och inte minst mot sin trogna assistent Marlene.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Petra von Kants bittra t\u00e5rar \u00e4r en studie i makt, d\u00e4r maktens konsekvenser aldrig blir mer tydligt \u00e4n i f\u00f6rh\u00e5llandet mellan Petra och hennes assistent Marlene. I Petras v\u00e4rld har Marlene enbart en funktion och det \u00e4r att ordl\u00f6st tj\u00e4na. Det \u00e4r ocks\u00e5 en studie i m\u00e4nsklighet d\u00e4rf\u00f6r att oavsett vilka goda intentioner en m\u00e4nniska har \u00e4r det ett faktum att makt korrumperar. Petras akillesh\u00e4l \u00e4r hennes behov av k\u00e4rlek och i f\u00f6rh\u00e5llandet med Karin f\u00f6rvandlas hon fr\u00e5n den som har makt till den som \u00e4r fullkomligt maktl\u00f6s. Petra von Kant gr\u00e5ter bittra t\u00e5rar d\u00e4rf\u00f6r att hon har f\u00f6rlorat makten, inte d\u00e4rf\u00f6r att hon har f\u00f6rlorat Karin.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Ensemblen best\u00e5r av sex kvinnor som samtliga g\u00f6r enast\u00e5ende insatser p\u00e5 scen. Susanne Karlsson f\u00e5r oss att b\u00e5de \u00e4lska och hata Petra f\u00f6r vad hon \u00e4r och inte \u00e4r. B\u00e4st p\u00e5 scen \u00e4r dock Sina Kiessling i rollen som Petras assistent Marlene. Jag tror inte hon har en replik p\u00e5 hela pj\u00e4sen utan tvingas f\u00f6rlita sig p\u00e5 kroppsspr\u00e5k och attityd. Hennes Marlene ger inte intrycket av att vara en m\u00e4nniska utan snarare en trogen hund som lever f\u00f6r att tj\u00e4na sin matte, men \u00e4ven en trogen hund kan bita tillbaka.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\"><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4848-Videokonst.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-104905\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4848-Videokonst-300x200.jpg\" alt=\"emp_petravonkant_press_4848-videokonst\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4848-Videokonst-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4848-Videokonst-768x512.jpg 768w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2016\/09\/emp_petravonkant_press_4848-Videokonst-1024x683.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Hela pj\u00e4sen utspelas i Petras l\u00e4genhet. Scenen \u00e4r tom och domineras en gigantisk jordgubbe i ena h\u00f6rnet. Betydelsen av jordgubben \u00e4r oklar, men den \u00e4r r\u00e4tt cool. Delar av pj\u00e4sen utspelas i rummen bakom scenen. Dessa scener f\u00e5r vi f\u00f6lja via en videol\u00e4nk som projiceras direkt p\u00e5 en duk p\u00e5 scenen. Jag gillar hur regiss\u00f6ren Anna Bergman anv\u00e4nder videoprojektioner f\u00f6r att b\u00e5de \u00e5skligg\u00f6ra processer, men \u00e4ven som ett s\u00e4tt att vidga scenrummet utan att faktiskt g\u00f6ra det. Scenkl\u00e4derna anv\u00e4nds strategiskt f\u00f6r att markera karakt\u00e4rernas personlighet och sinnesst\u00e4mning.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Petra von Kants bittra t\u00e5rar \u00e4r en mycket sev\u00e4rd pj\u00e4s. Vi har ett bra manus, skrivet av en klassisk f\u00f6rfattare och regiss\u00f6r. Anna Bergman tar Fassbinders original in i dagens tidevarv och fyller scenen med sex kvinnliga sk\u00e5despelare som g\u00f6r sex kvinnliga karakt\u00e4rer till levande m\u00e4nniskor.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Rainer Werner Fassbinder skrev pj\u00e4sen 1972. Verket filmades samma \u00e5r med Margit Carstensen i huvudrollen. Fassbinder \u00e4r mer k\u00e4nd som filmregiss\u00f6r \u00e4n som pj\u00e4sf\u00f6rfattare. Hans mest k\u00e4nda filmer \u00e4r Berlin Alexanderplatz och Lili Marleen. Fassbinder f\u00f6ddes 31 maj 1945, en vecka innan Tyskland kapitulerade. Fassbinders verk karakteriseras av ett djupt samh\u00e4llskritiskt perspektiv, alltid sett utifr\u00e5n den utsattes perspektiv.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">I rollerna:\u00a0 Susanne Karlsson, Sina Kiessling, Karin Lithman, Natalie Sundelin, Alba August, Katarina Lundgren-Hugg<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Times New Roman;\"><br \/>\n<\/span><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\"> L\u00e4ngd: 1 timme 40 minuter, ingen paus<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000000; font-family: Calibri;\">Peter Johansson<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Petra von Kants bittra t\u00e5rar Av Rainer Werner Fassbinder Originalets titel: Die bitteren Tr\u00e4nen der Petra von Kant \u00d6vers\u00e4ttning: Lars Bjurman Regi och bearbetning: Anna Bergman Premi\u00e4r: Intiman, Malm\u00f6 stadsteater, 23 september 2016 Petra von Kant \u00e4r en framg\u00e5ngsrik modetecknare. Hon \u00e4r fr\u00e5nskild, har en dotter som g\u00e5r p\u00e5 internatskola och bor i en elegant [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,31],"tags":[3475,13021,12007],"class_list":["post-104901","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-teaterrecension","tag-malmo-stadsteater","tag-petra-von-kants-bittra-tarer","tag-rainer-werner-fassbinder","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=104901"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104901\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":104906,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104901\/revisions\/104906"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=104901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=104901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=104901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}