{"id":104827,"date":"2016-09-18T08:55:06","date_gmt":"2016-09-18T07:55:06","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104827"},"modified":"2016-09-18T08:55:06","modified_gmt":"2016-09-18T07:55:06","slug":"stockholms-blodbad-pa-hipp-nationella-fordomar-och-popularkulturella-referenser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104827","title":{"rendered":"Stockholms Blodbad p\u00e5 Hipp \u2013 nationella f\u00f6rdomar och popul\u00e4rkulturella referenser"},"content":{"rendered":"

\"emp_stockholmsblodbad_press_3032-bodel\"<\/a> Stockholms Blodbad
\nAv Lucas Svensson
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Johanne Lycke Holm
\nRegi: Moqi Simon Trolin
\nUrpremi\u00e4r p\u00e5 Hipp, Malm\u00f6 Stadsteater, 17 september 2016<\/span><\/p>\n

Stockholms blodbad handlar egentligen inte om Stockholms blodbad, utan om relationerna mellan Sverige och Danmark, tv\u00e5 sm\u00e5 grannl\u00e4nder med en gemensam understundom blodig historia. Pj\u00e4sen g\u00f6r en djupdykning i det danska vs det svenska. Vad skiljer egentligen det danska fr\u00e5n det svenska, f\u00f6rutom Janssons frestelse och Dansk fleskesteg?<\/span><\/p>\n

F\u00f6r c:a 2,5 \u00e5r sedan fick Lucas Svensson och Moqi Simon Trolin en fr\u00e5ga fr\u00e5n teatern Mungo Park o de ville g\u00f6ra n\u00e5got p\u00e5 temat Stockholms blodbad. Mungo Park driver n\u00e5got de kallar Mungo labs, ett sk\u00e5despelarstyrt utvecklingskoncept, d\u00e4r de utvecklar nytt material p\u00e5 v\u00e4ldigt kort tid. De kan b\u00f6rja med ett tomt blad p\u00e5 morgonen och spela inf\u00f6r publik samma kv\u00e4ll. Den f\u00f6rest\u00e4llningen lade grunden f\u00f6r pj\u00e4sen Stockholms blodbad.<\/span><\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r ett samarbete mellan Malm\u00f6 Stadsteater och Mungo Park, de danska rollerna spelas av danska sk\u00e5despelare, de svenska rollerna av svenska och replikerna \u00e4rnaturligtvis p\u00e5 danska respektive svenska. Pj\u00e4sen anv\u00e4nder Stockholms blodbad som en\u00a0 ram f\u00f6r att utforska relationerna mellan Danmark och Sverige och st\u00e4ller fr\u00e5gor om nationella identiteter och vad som definierar nationer. De r\u00f6r sig flytande i tiden. Ena stunden befinner oss mitt i blodbadet, i n\u00e4sta sekund ber\u00e4ttas historien fr\u00e5n dagens tidsperspektiv.<\/span><\/p>\n

\"emp_stockholmsblodbad_press_2516-fest\"<\/a>Stockholms blodbad \u00e4gde rum under tre dagar i november 1720. Ett hundratal m\u00e4nniskor avr\u00e4ttades av den danska kungen Kristian II. Danmark hade just vunnit kriget mellan Danmark och Sverige, Kristian II hade gett amnesti till det svenska ledarskiktet och hans kr\u00f6ning till kung \u00f6ver Sverige skulle firas med en stor fest i Stockholm. Under f\u00f6rev\u00e4ndning om k\u00e4tteri avr\u00e4ttades ett 100-tal personer under kaotiska former, och Kristian II fick tillnamnet Tyrann. Efterdyningarna till blodbadet formade det vi idag kallar Sverige. Den unge Gustav Ericsson av \u00e4tten Vasa gjorde sin ber\u00f6mda tur p\u00e5 skidor(sn\u00f6skor) mellan Mora och S\u00e4len och resten \u00e4r historia.<\/span><\/p>\n

Stockholms Blodbad \u00e4r en fars, d\u00e4r f\u00f6rdomar och nutida popul\u00e4rkulturella referenser haglar. Jag r\u00e4knar in Star Wars, Eminem och ett halvdussin maffiafilmer p\u00e5 n\u00e5gra minuter. Det \u00e4r mer skratt \u00e4n eftertanke. Ett v\u00e4l dolt guldkorn \u00e4r den lilla pantomim d\u00e4r Marie Tourell S\u00f6derberg leder iv\u00e4g en imagin\u00e4r h\u00e4st. Missa inte! Vi f\u00e5r ocks\u00e5 v\u00e5rt blodbad av modell splatterfilm. De tre f\u00f6rsta raderna f\u00e5r v\u00e4lbeh\u00f6vliga st\u00e4nkskydd.<\/span><\/p>\n

I en kvalitativ ensemble st\u00e5r Christine Albeck B\u00f6rge ut som den danske Machiavelli och Johannes Wanselow som den tyske b\u00f6deln J\u00f6rgen Homuth ut. <\/span><\/p>\n

Scenkl\u00e4derna anv\u00e4nder de klassiska stereotyperna f\u00f6r att markera vem som \u00e4r ond och vem som god. Samtliga \u00e4r kl\u00e4dda i vitt f\u00f6rutom Wanselows b\u00f6del som genomg\u00e5ende \u00e4r kl\u00e4dd i helsvart. N\u00e4r det dags att s\u00e4tta r\u00e4nkerna i verket skrudar Machiavelli om fr\u00e5n vitt till svart. Scenen g\u00e5r i gr\u00e5tt och domineras av enorm backdrop d\u00e4r bilder projiceras. Ett nytt innovativt grepp \u00e4r en kamera i festbordet som s\u00e4nder live p\u00e5 sagda backdrop. Musiken \u00e4r v\u00e4ldigt 80-talsretro och \u00a0levereras av tre personers band. Jag blev omedelbart f\u00f6rtjust i gitarristen som p\u00e5minner om en David Bowie anno 1972, men helt i vitt.\"emp_stockholmsblodbad_press_3352-band\"<\/a><\/span><\/p>\n

I svensk historieskrivning \u00e4r Stockholms blodbad en avg\u00f6rande punkt i historien, \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n medeltid till arvsmonarki, nationalstat och kommande stormaktsambitioner. I Danmark har Blodbadet ingen framtr\u00e4dande position. En seglivad myt \u00e4r Kristian II kallades Kristian de gode i Danmark. Det finns inga som helst historiska referenser till Kristian II som \u201dden gode\u201d, utan det var ett s\u00e4tt f\u00f6r Sverige att demonisera fienden. Sanningen \u00e4r att Kristian II var en f\u00f6rlorare \u00e4ven i Danmark. Han avsattes 1523 och tillbringade resten av sitt liv i f\u00e4ngelse.<\/span><\/p>\n

Det paradoxala \u00e4r att Stockholms blodbad gav de svenska upprorsm\u00e4nnen just det propagandamaterial de beh\u00f6vde f\u00f6r att skapa ett framg\u00e5ngsrikt uppror mot Kristian Tyrann. Sex m\u00e5nader efter blodbadet hade han f\u00f6rlorat st\u00f6rre delen av det land han vann i kriget, n\u00e5gra \u00e5r senare satt han i en cell. Vad hade h\u00e4nt om Kristian hade avst\u00e5tt fr\u00e5n Blodbadet? \u00a0Det \u00e4r h\u00f6g tid f\u00f6r arrang\u00f6rerna av Vasaloppet att hylla Kristian II som sig b\u00f6r \u2013 utan honom inget Vasalopp, ingen Mora-Nisse och inga kranskullor\/kransmasar.<\/span><\/p>\n

Den stora fr\u00e5gan st\u00e4lls dock aldrig, Vad hade h\u00e4nt om det serverats surstr\u00f6mming p\u00e5\u00a0 festen?<\/span><\/p>\n

I rollerna: Kristian Holm Joensen, Christine Albeck B\u00f8rge, Johannes Wanselow, Marie Tourell S\u00f8derberg,\u00a0 Jesper Riefensthal, Jannie Faurschou, Josefin Iziamo, Hans-Peter Edh, Li Br\u00e5dhe, Mattias Linderoth, Elin Rusk<\/span><\/p>\n

Musiker: Hanna Englund, Jonas Munck Hansen, Sune Skuldb\u00f8l Vraa Nielsen<\/span><\/p>\n

L\u00e4ngd: 2 timmar, 30 minuter inklusive paus<\/span><\/p>\n

Peter Johansson<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stockholms Blodbad Av Lucas Svensson \u00d6vers\u00e4ttning: Johanne Lycke Holm Regi: Moqi Simon Trolin Urpremi\u00e4r p\u00e5 Hipp, Malm\u00f6 Stadsteater, 17 september 2016 Stockholms blodbad handlar egentligen inte om Stockholms blodbad, utan om relationerna mellan Sverige och Danmark, tv\u00e5 sm\u00e5 grannl\u00e4nder med en gemensam understundom blodig historia. Pj\u00e4sen g\u00f6r en djupdykning i det danska vs det svenska. […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30],"tags":[2275,3475,13015,13014],"class_list":["post-104827","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","tag-hipp","tag-malmo-stadsteater","tag-mungo-park","tag-stockholms-blodbad","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104827","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=104827"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104827\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":104834,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104827\/revisions\/104834"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=104827"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=104827"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=104827"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}