{"id":104805,"date":"2016-09-17T08:50:16","date_gmt":"2016-09-17T07:50:16","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104805"},"modified":"2016-09-17T08:50:16","modified_gmt":"2016-09-17T07:50:16","slug":"tankar-om-gras-pa-marionetteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=104805","title":{"rendered":"Tankar om ”Gr\u00e4s” p\u00e5 Marionetteatern"},"content":{"rendered":"
\"Foto:<\/a>
Foto: Petra Hellberg<\/figcaption><\/figure>\n

Gr\u00e4s<\/strong>
\nKoreografi och iscens\u00e4ttning Claire Parsons
\nScenografi Anna Nyberg
\nKostym Bitte Palm
\nMask Gunilla Pettersson
\nLjus Olof Carlsson
\nKomposit\u00f6r Mikael Svanevik
\nDockor Kay Tinb\u00e4ck Du R\u00e9es
\nDockteaterinstruktion Helena Nilsson
\nMarionetteatern, Stadsteatern i Stockholm, premi\u00e4r 16 september 2016<\/p>\n

Jag \u00e4r uppvuxen med tales\u00e4ttet ”gr\u00e4set \u00e4r alltid \u00e4r gr\u00f6nare p\u00e5 andra sidan” det vill s\u00e4ga att man aldrig \u00e4r n\u00f6jd och bel\u00e5ten med det man har n\u00e4rmast sig. D\u00e4rmed \u00e4r det alltid b\u00e4ttre n\u00e5gon annanstans \u00e4n d\u00e4r du st\u00e5r. Det \u00e4r en v\u00e4ldigt cynisk och tr\u00e5kig inst\u00e4llning kan man tycka, men helt fysiskt \u00e4r det h\u00e5llbart. Det gr\u00f6na n\u00e4rmast dig (d\u00e4r du st\u00e5r) f\u00e5r den m\u00f6rka marken som bakgrund, medan gr\u00e4set p\u00e5 andra sidan ses fr\u00e5n sidan och d\u00e4rmed enbart har gr\u00e4s som bakgrund. Det ser helt klart gr\u00f6nare ut d\u00e4r borta. Om nu det kan anses som b\u00e4ttre eller inte, \u00e4r nog den st\u00f6rre fr\u00e5gan. Men det st\u00f6rsta problemet kvart\u00e5r dock, n\u00e4r du v\u00e4l kommer till andra sidan s\u00e5 \u00e4r det inte lika gr\u00f6nt l\u00e4ngre.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 fantastiskt underbart att komma in p\u00e5 en liten intim scen i Kulturhuset och konstatera att gr\u00e4set \u00e4r ljuvligt gr\u00f6nt \u00f6verallt. Det \u00e4r inte heller slitage eller oj\u00e4mnt klippt, utan sk\u00f6nt gr\u00f6nt f\u00f6r alla och en var hela tiden.<\/p>\n

\"Gr\u00e4s\"<\/a>Tr\u00e4dg\u00e5rden har lekande barn, som inledningsvis h\u00e4lsar p\u00e5 barnen p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att den s.k. isen bryts och avst\u00e5ndet mellan sk\u00e5despelarna och barnen blir mycket litet, p\u00e5 ett behagligt och naturligt vis. Sk\u00e5despelarna skojar ocks\u00e5 med sig sj\u00e4lva och l\u00e5ter barnen skratta \u00e5t dem och inte enbart \u00e5t deras rollkarakt\u00e4r, vilket \u00e4r en mycket bra inledning f\u00f6r att \u00f6ppna upp f\u00f6r barnen att vara naturliga i sina reaktioner f\u00f6r det som \u00e4r p\u00e5 scen.
\nEn liten marionettdocka tittar in genom staketet. Hon \u00e4r r\u00f6dh\u00e5rig och lockig som en av sk\u00e5despelarna, som spelar ett barn. Jag t\u00e4nker att den marionettdockan kanske \u00e4r den ena sk\u00e5despelarens ”inre lilla jag”. F\u00f6r dockan \u00e4r v\u00e4ldigt lik henne. Flickan har ocks\u00e5 en r\u00f6dh\u00e5rig v\u00e4n som hon leker med. Eftersom han ocks\u00e5 \u00e4r r\u00f6dh\u00e5rig k\u00e4nns det naturligt att det nog \u00e4r tv\u00e5 syskon. De kopierar och f\u00f6rl\u00e4nger varandras kroppsspr\u00e5k som enbart barn g\u00f6r om de lever i n\u00e4ra kontakt med varandra. Precis som \u00e4kta par ibland kostar p\u00e5 sig att avsluta varandras meningar.
\nSk\u00e5despelarna r\u00f6r sig och leker som sm\u00e5 barn g\u00f6r d.v.s att ena stunden \u00e4r det snabbt och intensivt och n\u00e4sta litet och l\u00e5ngsamt. De g\u00e5r p\u00e5 impulser och det finns inte sj\u00e4lvklara avslut, innan n\u00e5got annat p\u00e5b\u00f6rjas. Min blick blir avslappnad och harmonisk.<\/p>\n

Danserna som visas p\u00e5 scen g\u00f6rs p\u00e5 ett barnsligt vis och de f\u00f6rs\u00f6ker inte gl\u00e4nsande att de faktiskt \u00e4r vuxna och n\u00e5gra av dem professionella dansare. Det \u00e4r pedagogiskt viktigare att barnen i publiken f\u00f6ljer med i r\u00f6relserna och fascineras av dem. Jag uppskattar alltid n\u00e4r vuxna spelar teater f\u00f6r barn, f\u00f6r barnens skull och inte f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ldrarna i f\u00f6rsta hand.<\/p>\n

Den gr\u00f6na sommar \u00e4ngen som inbjuder till sommar\u00e4ventyr och kullerbyttor, ger ocks\u00e5 utrymme f\u00f6r vila och picknick. N\u00e4r flickan \u00f6ppnar termosen f\u00f6r att dricka det som \u00e4r gott d\u00e4ri, undrar jag dock varf\u00f6r hon inte bl\u00e5ser p\u00e5 drycken. Varje barn\/vuxen vet att i en termos ska man vara f\u00f6rsiktig n\u00e4r man dricker. B\u00e5de mycket varm och mycket kallt, ska man vara f\u00f6rberedd p\u00e5 och visa.<\/p>\n

\"Gr\u00e4s\"<\/a>Det fina v\u00e4dret p\u00e5 scen p\u00e5visar ett fint litet moln, som i sig ocks\u00e5 har ett litet moln. Barnen skrattar n\u00e4r flickan p\u00e5 scen rullar ut och in molnet, som om vi sj\u00e4lva skulle kunna best\u00e4mma \u00f6ver v\u00e4dret.<\/p>\n

G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng f\u00f6rs\u00f6ker den lilla r\u00f6da marionettdockan f\u00e5 vara med. Hon utger sig f\u00f6r att inte riktigt f\u00f6rst\u00e5 lekens regler, h\u00e4nga med eller veta hur hon ska bidrag. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng stannar de lekande barnen upp och hj\u00e4lper henne p\u00e5 traven. Hon f\u00e5r alltid vara med trots att hon \u00e4r lite orolig och bortkommen.<\/p>\n

Barnen i publiken skrattar \u00e5t den \u00f6verdimensionerade saxen och j\u00e4ttestora foten, som barnen p\u00e5 scen j\u00e4mf\u00f6r sig med. Med igenk\u00e4nnande kan barnen i publiken konstatera att det kan vara lite jobbigt ibland att vara liten och hur blir det egentligen n\u00e4r man blir stor?<\/p>\n

Utan att tveka skulle jag vilja p\u00e5st\u00e5 att publiken var mer \u00e4n n\u00f6jda och bel\u00e5tna d\u00e4r de satt vid det gr\u00f6na gr\u00e4set. Det var inte b\u00e4ttre n\u00e5gon annanstans och det fanns ingen annan plats jag ville vara p\u00e5 heller. Gr\u00e4set kan inte alls ha varit gr\u00f6nare n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n

Medverkande<\/strong>
\nMagnus Erenius
\nEmelie Garm\u00e9n
\nViktor Gyllenberg<\/p>\n

Foto: Petra Hellberg<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gr\u00e4s Koreografi och iscens\u00e4ttning Claire Parsons Scenografi Anna Nyberg Kostym Bitte Palm Mask Gunilla Pettersson Ljus Olof Carlsson Komposit\u00f6r Mikael Svanevik Dockor Kay Tinb\u00e4ck Du R\u00e9es Dockteaterinstruktion Helena Nilsson Marionetteatern, Stadsteatern i Stockholm, premi\u00e4r 16 september 2016 Jag \u00e4r uppvuxen med tales\u00e4ttet ”gr\u00e4set \u00e4r alltid \u00e4r gr\u00f6nare p\u00e5 andra sidan” det vill s\u00e4ga att man […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[13012,3518,4955,7643],"class_list":{"0":"post-104805","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-gras","10":"tag-marionetteatern","11":"tag-scenkonst","12":"tag-teaterkritik","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104805","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=104805"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104805\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":104811,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/104805\/revisions\/104811"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=104805"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=104805"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=104805"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}